-
Så ja...
-
Du kan inte sova?
-
Ja, det är stormigt inatt.
-
Men åskan försvinner snart
-
och bara viskande regn blir allt som hörs.
-
Du har väl inte feber?
-
Låt mig känna...
-
Det är okej.
-
Din panna och kinder
-
känns svala.
-
Du kanske är lite kall.
-
Låt mig lägga en yllefilt på dig.
-
Sådär.
-
Låt mig bädda om dig.
-
Precis under hakan.
-
Din arm
-
och
-
dina ben.
-
Perfekt.
-
Låt mig fluffa upp din kudde också,
-
den är lite ihopsjunken,
-
så att du ligger mer bekvämt.
-
Vill du vara snäll
-
och lyfta huvudet lite?
-
Bra.
-
Den här sidan...
-
och här
-
och lite här bak.
-
Så där ja.
-
Det blir bra.
-
Ligger du bekvämt?
-
Bra.
-
Vill du att jag ska läsa några sagor
-
så att du kan somna igen?
-
Ja?
-
Låt mig bara se vad jag kan hitta
i den här gamla kistan.
-
Den här har många berättelser.
-
Låt mig se...
-
Den här verkar fin, då börjar jag.
-
Det var en gång, i ett land långt borta,
-
i ett litet, litet sovrum
-
under taket av ett stort, stort slott,
-
en piga.
-
Hon hade bott där i åratal,
-
och jobbat för en väldigt elegant person
-
som hon stod rätt så nära.
-
Hon var givetvis lycklig där
-
men som alla andra här på jorden
-
så hade hon drömmar.
-
Hennes tanker vandrade ofta iväg
-
utanför slottets väggar,
-
drömmandes om kungar
och glänsande klänningar.
-
Någonstans, djupt i sitt hjärta,
-
trodde hon att ett annat liv
väntade henne.
-
Men hon visste även att det
inte var någon brådska
-
och under tiden så njöt hon av sitt liv
-
bland de mest belevade tingesten
-
hon någonsin sett...
-
Jag ska sedan jämföra Era mått
-
med klädmåtten
-
och se ifall allting stämmer.
-
Låt mig börja.
-
Så, den här är för...
-
bröstet.
-
Det stämmer.
-
Och....
-
skuldror.
-
Halsen.
-
Bra.
-
Och...
-
livmidjan.
-
Känner Ni er uppspelt, Ers Höghet?
-
Jag menar, inför morgondagen.
-
Å, jag är säker på att allt kommer gå bra.
-
Nu den andra, på baksidan.
-
Så jag kommer behöva några fler jack
-
för att markera,
-
till skuldrorna och ryggen.
-
Och nu, från hals till livets midja.
-
Bra.
-
Och...
-
Jag har hört att Grevinnan snart
kommer att hålla en bal
-
till ära av sin son som
återvänt från kriget.
-
Har Ni hört något om det?
-
Ska Ni gå dit?
-
Underbara nyheter.
-
Ja, det blir dans nere i byn också.
-
Alla vill fira.
-
Jag syr mig en väldigt ståtlig klänning.
-
Oroa sig inte, jag skulle inte bära en
-
lika vacker som Er.
-
... snart därpå
-
så gick hon på dansen i byn
-
där hon träffade någon
-
som hon inte förväntat sig:
-
Grevinnans son, förklädd.
-
Nog behöver jag väl inte berätta
att den här kvällen
-
blev början på ännu en historia?
-
Vad tyckte du om den här?
-
Åh.
-
Låt mig lägga tillbaka filten.
-
Ligger du fortfarande bekvämt?
-
Ännu en till?
-
Nåväl...
-
Jag ser två berättelser du
kanske skulle gilla.
-
Den första handlar om en frisör och...
-
den andra om en mysterisk sierska.
-
Båda två?
-
Visst.
-
Då dyker vi ner i de livliga gatorna
-
av en Edvardiansk stad först.
-
Det var en solig och klar dag
på Silky Street.
-
Den typen av dag
-
som alltid för med sig något nytt.
-
Och nymodigheter fanns precis bakom hörnet
-
i en fin stenbyggnad med stora fönster
-
varifrån vi kunde känna den milda doften
-
av alldeles nytillverkad tvål
-
och violparfym...
-
Så där ja
-
Är det varmt nog?
-
Mycket bra.
-
Så, låt oss nu använda denna tvål.
-
Bra, nu ska vi skölja håret
med rent vatten.
-
Mhm
-
Och nu,
-
låt mig torka håret,
-
varsamt.
-
Utmärkt.
-
Så där.
-
Nu är det dags att använda
hårtonikum.
-
Som jag anmärkte,
så är fanns det lite torrhet
-
så jag kommer massera Er hårbotten
-
med en särskild lotion
-
som ska hjälpa Ert hår
-
förbli mjukt och lent.
-
Förtjusande.
-
Så där.
-
Denna lotion innehåller rosmarinolja,
-
mandelolja, kardborrerot
-
och lavendelolja.
-
Nu ska vi se.
-
Det är en mycket bra lotion
-
men som inte ska användas för ofta
-
då detta kan komma att mörka håret.
-
... och ett år senare,
-
efter många fascinerande möten
-
så kände sig den lilla hårfrisörskan
som den lyckligaste
-
och mest tursamma kvinnan i staden.
-
Tyckte du om den?
-
Åh, jag är rätt säker på att det kommer
en uppföljning.
-
Okej, en till?
-
Låt oss resa bakåt i tiden,
-
för länge sedan.
-
Hur skulle du föreställa dig
-
ett ensligt herresäte?
-
Någonstans djupt i en mörk skog?
-
Eller högt på ett vindpinat berg?
-
Och hur långt skulle du resa dit,
-
för att skymta en glimt
-
av vad ödet planerar för dig?
-
Visa mig båda Era händer.
-
Låt mig fokusera på denna.
-
Det är en liten ruta här
-
som betyder att Ni skyddar Er från andra
-
förmodligen på grund av
en tidigare händelse
-
som sårade Er mer än Ni vill erkänna.
-
Er hjärtelinje... den är bruten,
-
precis så som korten visade oss.
-
Er livslinje ser ganska bra ut,
-
obruten, stark och lång.
-
Samma med Er huvudlinje,
-
men se så de blandas i början.
-
Ni behövde nog den kärleken
-
från de som är Er kära
-
för att fly boet.
-
Men denna ödeslinje...
-
Jag är aldrig sett det förut...
-
Den är mycket lång, korsar över
Er livslinje
-
och går i vågor, ibland svag
-
och ibland stark.
-
Som den vore osäker på sin väg
-
och skulle vilja följa flera vägar.
-
Var försiktig med att ta på Er för mycket.
-
Som jag sa med vagnens kort,
-
lär Er finna balans.
-
Denna punkt kan också påvisa förändring,
-
något nytt som kommer in i Ert liv
-
något som inte funnits där förut.
-
Inte bara personliga förändringar,
-
men kanske saker Ni vill ändra runt om Er.
-
Något Ni vill bringa till världen.
-
Det finns inget mer jag kan säga Er här.
-
Du är fortfarande vaken?
-
Hör du det?
-
Den är på väg bort,
-
stormen är på väg bort.
-
En sista saga kanske?
-
Låt mig se.
-
Den här är lite annorlunda.
-
Den utspelar sig i en annan värld
-
full av ångmotorer
-
och blänkande maskiner.
-
Hur låter det?
-
Bra.
-
Doktorn hade haft mycket att göra
den dagen.
-
Hennes kontor var redan en enda röra
-
och hennes arbetskamrat Ada
-
var på väg att sluta för dagen.
-
Men så var här den sista bokningen
-
och hon ville sannerligen inte
missa just den.
-
För den här patienten
låg henne mycket varmt om hjärtat.
-
Kort på att hon börjat
ställa iordning allt...
-
Då så, håll nu stilla.
-
Vi börjar på denna sidan.
-
Nå, ingenting ovanligt på den här sidan.
-
Låt oss se den andra.
-
Bra.
-
Utmärkt.
-
Och nu kommer jag viska några ord
-
bakom Era öron, på var sida,
-
och Ni ska upprepa dem så att jag
kan säkerställa
-
att Er hörsel är på topp.
-
Redo? Låt oss börja.
-
Ångmotor.
-
Bloss.
-
Kompass.
-
Nimbus.
-
Mycket bra, bara en till
-
för att vara riktigt säker?
-
Bläckfisk.
-
Utmärkt.
-
Så nu kommer jag använda en stämgaffel.
-
Jag kommer att slå i den och placera den
-
på olika ställen i Ert ansikte
-
och Ni ska berätta för mig
-
när Ni slutar att höra ljudet.
-
Uppfattat?
-
Då börjar vi med pannan.
-
Var hörde Ni ljudet?
-
Vänster, höger, mitten?
-
Bra.
-
Vänster öra.
-
Och höger öra.
-
Utmärkt.
-
Så allting ser normalt ut.
-
Ni är i utmärkt form
-
och redo att påbörja Ert uppdrag.
-
Låt mig bara fylla i Ert certifikat.
-
... när de till slut lämnade kontoret,
-
så höll en hop med folk på
att samlas kring hamnen
-
där invigningen av en ubåt
-
ivrigt inväntades.
-
Doktorn och Ada anslöt sig
till en liten grupp
-
av vänner, väntandes på kaptenen
-
och de njöt av
-
en av sitt livs trevligaste kvällar.