Patricia Ryan: Propsa inte på engelska!

Vid TEDxDubai ställer engelskläraren Patricia Ryan en provocerande fråga: Hindrar världens fokusering på engelska att stora idéer kan spridas på andra språk? (Vad hade t.ex. hänt om Einstein tvingats klara av ett test i engelska som främmande språk?). Det är ett passionerat försvar för att översätta och dela idéer.

Jag vet vad ni tänker.

Ni tänker att jag har gått fel,

och att någon strax kommer upp på scenen

för att hjälpa mig tillbaka till min plats.

(Applåder)

Jag får höra det hela tiden i Dubai.

"Är du här på semester, raring?"

(Skratt)

"Kommit hit för att besöka barnen?"

"Hur länge stannar du?"

Förhoppningsvis ytterligare ett tag.

Jag har bott och undervisat vid Persiska viken

i över trettio år.

(Applåder)

Under den tiden har jag sett en hel del förändringar.

Statistiken

är rätt så chockerande.

Och idag vill jag tala med er

om språkförlust

och engelskans globalisering.

Jag vill berätta om min vän

som undervisade i engelska för vuxna, i Abu Dhabi.

En vacker dag

tog hon med sig studenterna ut i trädgården

för att lära dem lite naturvokabulär.

Men det slutade med att det var hon som fick lära sig

alla arabiska ord för de lokala växterna,

likväl som deras användningsområden --

medicinska, kosmetiska,

i matlagning, som örter.

Hur fick studenterna all den kunskapen?

Från sina mor- och farföräldrar förstås

och även från sina föräldrars mor- och farföräldrar.

Jag behöver inte tala om för er hur viktigt det är

att kunna kommunicera

över generationsgränserna.

Men idag är det tyvärr så

att språk dör ut

i en aldrig förut skådad takt.

Det dör ett språk var fjortonde dag.

Och på samma gång

är engelska det oomtvistade globala språket.

Kan det finnas en koppling?

Jag vet inte.

Men jag vet att jag har sett många förändringar

När jag först kom till Persiska viken så kom jag till Kuwait

på den tiden då det fortfarande var en strapats.

Faktiskt inte för så länge sedan.

Det är lite för tidigt

Men hur som helst,

rekryterades jag av British Council

tillsammans med ungefär 25 andra lärare.

Vi var de första icke-muslimer

som undervisade i statliga skolor där i Kuwait.

Vi togs dit för att lära ut engelska

eftersom regeringen ville modernisera landet

och stärka befolkningen genom utbildning.

Storbritannien drog såklart också nytta

av den där åtråvärda oljerikedomen.

Okej.

Detta är den stora förändring jag har sett --

hur undervisning i engelska

har gått från

att vara något som gör nytta för båda sidor

till att vara den massiva internationella affärsrörelse som den är idag.

Inte längre bara ett främmande språk på skolschemat.

Och inte längre bara

Englands gebit.

Det har blivit en trend

för varje engelsktalande land på jorden.

Och varför inte?

Trots allt återfinns den bästa utbildningen --

enligt den senaste universitetsrankingen i världen --

på universiteten

i Storbritannien och USA.

Så alla vill naturligtvis få en engelsk utbildning.

Men om du inte har engelskan som modersmål,

måste du klara ett test.

Kan det vara rätt

att avvisa en student

enbart på grund av språkkunskaper?

Du kanske har en datorforskare

som är ett geni.

Behöver han samma språk som, till exempel, en advokat?

Jag tror inte det.

Vi engelsklärare avvisar dem hela tiden.

Vi sätter upp en stoppskylt,

och stoppar dem på vägen.

De kan inte längre följa sina drömmar,

förrän de förstår engelska.

Låt mig nu säga såhär,

att om jag mötte en enspråkig holländare

som hade ett botemedel mot cancer,

skulle jag stoppa honom från att studera vid mitt engelska universitet?

Jag skulle inte tro det.

Men ändå är det exakt detta vi gör.

Vi engelsklärare är portvakterna,

och du måste först försäkra oss

om att din engelska är bra nog.

Det kan vara riskabelt

att ge för mycket makt

till en liten del av samhället.

Kanske skulle barriären vara för universell.

Okej.

"Men", hör jag att ni säger,

"forskningen då?

Den är ju på engelska"

Ja, böckerna är på engelska,

tidskrifterna görs på engelska,

men det är en själuppfyllande profetia.

Det uppfyller kravet på engelska,

och så fortsätter det.

Jag frågar er, vad hände med översättningar?

Om ni tänker tillbaka på islams gyllene ålder,

så gjordes det massor av översättningar då.

De översatte från latin och grekiska

till arabiska, persiska,

och sedan översattes det vidare

till de germanska språken i Europa

och de romanska språken.

Och så blev Europas medeltid upplyst.

Missförstå mig inte;

jag är inte emot att lära ut engelska,

alla ni engelsklärare där ute.

Jag älskar att vi har ett globalt språk.

Vi behöver ett idag mer än någonsin.

Men jag är emot att använda det

som en barriär.

Vill vi verkligen hamna i en sits med 600 språk

där huvudspråket är engelska, eller kinesiska?

Vi behöver mer än det. Var drar vi gränsen?

Det här systemet

likställer intelligens

med kunskaper i engelska,

vilket är rätt så godtyckligt.

(Applåder)

Och jag vill påminna er om

att de jättar på vilkas axlar

dagens intelligentia står

behövde inte engelskan.

De tvingades inte klara ett språktest.

Se bara på Einstein.

Han behövde för övrigt stödundervisning i skolan

eftersom han faktiskt var dyslektiker.

Men turligt nog för världen,

behövde han inte klara något test i engelska.

För det var inte förrän 1964 man började

med TOEFL (Test of English as a Foreign Language),

det amerikanska engelsktestet.

Nu har det exploderat.

Det finns mängder och åter mängder av tester.

Och miljoner och åter miljoner studenter

gör dessa tester varje år.

Nu tänker ni kanske, både ni och jag,

att de där testavgifterna inte är så farliga, de är okej,

men de är avskräckande

för så många miljoner fattiga människor.

Så där avvisar vi dem omedelbart.

(Applåder)

Det påminner mig om en rubrik jag såg nyligen;

"Utbildning: Den stora skiljelinjen"

Nu förstår jag det,

förstår jag varför människor fokuserar på engelska.

De vill ge sina barn de bästa möjligheterna i livet.

Och för att göra det, behöver de en västerländsk utbildning.

För de bästa jobben går förstås

till folk från de västerländska universiteten

som jag visade tidigare.

Det går i en cirkel.

Okej

Låt mig berätta om två vetenskapsmän,

två engelska vetenskapsmän.

De gjorde ett experiment,

som hade med genetik att göra,

och fram- och bakbenen på djur.

Men de kunde inte få de resultat som de önskade.

De visste inte vad de skulle göra,

förrän en tysk vetenskapsman dök upp

och insåg att de använde två ord för

framben och bakben,

medan genetiken inte gör någon skillnad,

och inte heller tyskan.

Så bingo,

problemet var löst.

Om du inte kan tänka en tanke,

så sitter du fast.

Men om ett annat språk kan tänka den tanken,

kan vi, genom att samarbeta,

nå längre och lära oss så mycket mer.

Min dotter

kom till England från Kuwait.

Hon hade studerat fysik och matematik på arabiska.

Vid en arabisk grundskola.

Hon fick översätta allt till engelska sedan i sin engelska grundskola.

Och hon var bäst i sin klass

i dessa ämnen.

Vilket säger oss

att när studenter kommer till oss från andra länder,

kanske vi inte sätter tilltro

till det de kan,

och de kan det på sitt eget språk.

När ett språk dör

vet vi inte vad vi förlorar tillsammans med det språket.

Det här är -- jag vet inte om ni såg det på CNN nyligen --

de delade ut Heroes Award

till en ung kenyansk herde

som inte kunde plugga i sin by på kvällarna

som alla barnen i byn,

eftersom fotogenlampan

rykte och skadade hans ögon.

Dessutom fanns det ändå aldrig tillräckligt med fotogen,

för hur mycket kan man köpa om man lever på en dollar om dagen?

Så han uppfann

en kostnadsfri solcellslampa.

Och nu får barnen i hans by

samma betyg i skolan

som de barn som har elektricitet hemma.

(Applåder)

När han fick sin utmärkelse,

sa han dessa underbara ord:

"Barnen kan leda Afrika från vad det är idag,

en mörk kontinent,

till en ljus kontinent."

En enkel idé,

men den kan ha så långtgående konsekvenser.

Människor som saknarr ljus,

vare sig det är fysiskt eller metaforiskt,

kan inte klara våra examina,

och vi kan aldrig veta vad de vet.

Låt oss inte hålla dem och oss själva

i mörkret.

Låt oss hylla olikheterna.

Ta hand om ditt språk.

Använd det för att sprida storslagna idéer

(Applåder)

Tack så mycket.

(Applåder)