Vad skulle hända om du inte drack vatten? - Mia Nacamulli

För hela lektionen, se: http://ed.ted.com/lessons/what-would-happen-if-you-didn-t-drink-water-mia-nacamulli

Vatten finns bokstavligen överallt i vår värld och den typiska människan består till 55-60% av vatten. Så, vilken roll spelar vatten i vår kropp, och hur mycket måste vi faktiskt dricka för att förbli hälsosamma? Mia Nacamulli återger i detalj hälsofördelarna med god vätskehållning.

Lektion av Mia Nacamulli, animation av Chris Bishop.

Vatten finns bokstavligen överallt,

i marken och istäckena,

och i cellerna i vår egen kropp.

Beroende på var du befinner dig,

mängden fett i kroppen,

din ålder och ditt kön,

består den genomsnittliga människan
av mellan 55-60% vatten.

Vid födseln är bebisar ännu våtare.

Bestående av hela 75% vatten,
är de väldigt lika fiskarna.

Men, mängden vatten sjunker till 65%
redan innan deras första födelsedag.

Vad spelar då vattnet för roll i kroppen?

Och hur mycket måste vi verkligen dricka
för att förbli hälsosamma?

Vattnet i vår kropp fungerar som
stötdämpare och smörjmedel för våra leder,

det reglerar vår temperatur,

och förser hjärnan och ryggmärgen
med näring.

Vatten finns inte bara i vårt blod.

En vuxens hjärna och hjärta består
till nästan tre fjärdedelar av vatten.

Det är ungefär samma mängd fukt
som i en banan.

Lungorna liknar mer ett äpple
och består av 83% vatten.

Till och med det tillsynes torra skelettet
består av 31% vatten.

Om vi framförallt består av vatten,

och omgivna av vatten,

varför måste vi då dricka så mycket?

Jo, varje dag förlorar vi
två till tre liter vatten genom svett,

urin,

och avföring,

till och med genom att vi andas.

Dessa funktioner
är livsnödvändiga för oss,

men vi måste kompensera
för vätskan vi förlorar.

Att bibehålla en balanserad vattennivå
är viktigt för att undvika uttorkning

eller vattenförgiftning,

vilka båda kan ha
förödande effekter för vår hälsa.

När de låga vattennivåerna upptäcks

av sinnesceller i hjärnans hypotalamus

så frigörs antidiuretiskt hormon.

När hormonet når njurarna,
skapar det aquaporiner,

särskilda kanaler som gör det möjligt för
blodet att absorbera och hålla mer vatten,

vilket leder till mer koncentrerad
och mörkare urin.

Ökad uttorkning
kan leda till ökad trötthet,

försämrat humör,

mindre fukt i huden,

och försämrat blodtryck,

samt att den kognitiva förmågan
kan skadas.

En uttorkad hjärna arbetar hårdare
för att uppnå lika mycket

som en normal hjärna,

och den krymper till och med temporärt
på grund av vattenbristen.

Vattenförgiftning

uppstår ofta efter att ha konsumerat
för mycket vatten inom loppet av kort tid.

Idrottare råkar ofta ut för
vattenförgiftning

på grund av att det är svårare
att reglera sina vätskenivåer

under extrema fysiska förhållanden.

Om en uttorkad hjärna ökar produktionen
av antidiuretiskt hormon,

så minskar eller slutar hjärnan att vid
vattenförgiftning släppa ut hormonet alls.

Detta späder ut kroppens
natriumelektrolyter,

vilket får celler att svälla.

I svåra fall

kan njurarna inte inte längre kontrollera
den stora mängden utspädd urin.

Då blir man vattenförgiftad,

vilket kan orsaka huvudvärk

kräkningar

och i ovanliga fall krampanfall eller
till och med dödsfall.

Men det är bara i extrema fall.

Under normala omständigheter

är det enkelt att bibehålla
goda vätskenivåer

åtminstone för de av oss som har tur nog
att ha tillgång till rent dricksvatten.

Under lång tid ansåg man att vi
borde dricka åtta glas vatten om dagen.

Den uppskattningen har
sedan dess justerats.

Nu anser man att den mängd vatten
vi behöver få i oss

till stor del beror på vår vikt
och vår omgivning.

Det rekommenderade dagsintaget varierar
från mellan 2,5-3,7 liter vatten för män

till ungefär 2-2,7 liter för kvinnor.

Mängden vatten som krävs kan
öka eller minska beroende på hälsa

aktivitetsgrad, ålder,

eller överhettning.

Vatten är den nyttigaste vätskekällan,

men också andra drycker,

till och med de med koffein,
så som kaffe eller te

återställer vätskebalansen.

Vatteninnehållet i mat utgör ungefär
en femtedel av vårt dagliga vattenintag.

Frukt och grönsaker som jordgubbar,

gurka,

och till och med broccoli består alla
av över 90 % vatten.

Dessa kan utgöra ett tillägg samtidigt som
de bidrar med näringsämnen och fibrer.

Att dricka bra kan också
ha olika fördelar på längre sikt.

Studier har visat att optimal vätskebalans
kan minska risken för att få en stroke,

hjälp att hantera diabetes

och potentiellt minska risken
för vissa typer av cancer.

Oavsett så innebär det världens skillnad
att få i sig rätt mängder av vätska.

Det påverkar hur du mår,

tänker,

och fungerar från dag till dag.