Konsten att vara ödmjuk - och andra lärdomar från vattnets filosofi

Hur kan vi känna oss tillfreds i en värld i ständig förändring? Raymond Tang tampades med den frågan tills han upptäckte Dao De Jings uråldriga, kinesiska filosofibok. I den fann han ett avsnitt där godheten jämförs med vatten – ett synsätt som han nu försöker tillämpa i sin vardag. I sitt intagande föredrag delar han med sig av tre lärdomar han hittills dragit från "vattnets filosofi". "Vad hade vattnet gjort?", undrar Tang. "Denna enkla och stora fråga ...har förändrat mitt liv till det bättre."

Kanske känner du igen känslan

av att vakna till flera olästa
meddelanden på din mobiltelefon.

Din kalender är redan
fullbokad med möten,

som ibland är dubbel- eller trippelbokade.

Du är uppe i varv och upptagen.

Du känner att du gör nytta.

Men när allt kommer omkring
känns det som att något saknas.

Du försöker lista ut vad det är.

Men innan dess,

börjar en ny dag om igen.

Så kände jag för två år sedan.

Jag kände mig stressad;
jag kände mig orolig.

Jag kände mig fången.

Världen omkring mig rörde sig i all hast

Jag visste inte vad jag skulle göra.

Jag började fråga mig själv:

Hur ska jag hänga med i allt?

Hur kan man finna ro

i en värld som formligen
ändras med tankens hastighet,

kanske till och med fortare än så?

Jag började söka efter svar.

Jag talade med många människor
och med mina vänner.

Jag pratade med min familj.

Jag läste till och med
många självhjälpsböcker,

men kunde inte finna något
tillfredsställande svar.

Ju fler självhjälpsböcker jag läste,

desto mer stressad och orolig blev jag.

(Skratt)

Det var som om jag matade
sinnet med skräpmat

och började bli mentalt överviktig.

(Skratt)

Jag höll på att ge upp,

tills jag en dag hittade det här:

"Dao De Jing: Vägens och dygdens bok."

Det är en uråldrig kinesisk
filosofiklassiker

som skrevs för över 2 600 år sedan.

Och den allra tunnaste och
nättaste boken i hyllan.

På bara 81 sidor.

Varje sida innehöll en kort dikt.

Jag minns att jag bläddrade
till en särskild dikt.

Här är den.

Visst är den vacker?

(Skratt)

Låt mig läsa dikten för er.

"Den högsta godheten är likt vattnet.

Det gynnar sinnevärldens
alla ting utan tävlan.

Det förblir förankrat vid sin boning.

Det går på djupet av sin existens.

Det uttrycker sig ärligt.

Det håller sig lugnt vid konflikter.

Det utövar ingen makt när det styr.

Det handlar i rätt tid.

Det är tillfreds med sitt väsen

– och är därmed fritt från klander.

Wow! När jag läste första
avsnittet minns jag

att jag fick rysningar längs ryggraden.

Något jag känner än idag
när jag läser dikten för er.

Plötsligt försvann min stress och oro.

Sedan dess

har jag försökt tillämpa
diktens idéer i min vardag.

Idag vill jag dela med mig
tre lärdomar jag hittills fått

av vattnets filosofi -

Tre lärdomar jag tror har hjälpt mig
känna större tillfredsställelse

i nästan allt jag gör.

Den första lärdomen handlar om ödmjukhet.

Om vi tänker oss vattenflödet i en flod

håller det sig alltid grunt.

Vattnet gör att växterna gror
och håller djuren vid liv.

Vattnet kräver ingen uppmärksamhet

och behöver varken
belöning eller erkännande.

Det är anspråkslöst.

Utan vattnets ödmjuka bidrag

existerar inte livet
som vi känner till det.

Vattnets ödmjukhet har
lärt mig några viktiga saker:

istället för att låtsas att jag
vet vad jag håller på med

eller att jag sitter inne med svaren

– är det helt okej att säga:

"Jag vet inte.

Jag vill ta reda på mer

och behöver din hjälp".

Vattnet har också lärt mig
att det är långt mer glädjande

att verka för andras framgång
och lycka istället för sin egen.

Det har lärt mig att
det är mer meningsfullt att

hjälpa andra att övervinna
sina svårigheter

så att de kan lyckas
– än att sätta sig själv främst.

Med en ödmjuk inställning

fick jag bättre kontakt med
människorna i min omgivning.

Jag blev genuint intresserad
av berättelserna och erfarenheterna

som gör dem unika och fascinerande.

Livet blev mycket roligare

då jag varje dag upptäckte
nya idéer, knep och

lösningar på problem
jag inte känt till tidigare.

Allt tack vare andras idéer och stöd.

Alla vattendrag mynnar
så småningom ut i havet

för att havet ligger lägre.

Ödmjukheten ger vattnet kraft.

Jag tror det ger oss förmågan
att hålla fötterna på jorden,

vara i nuet,

förändras och lära av berättelserna
från människorna omkring oss.

Den andra lärdomen jag dragit
handlar om harmoni.

Om vi föreställer oss
vattnet flöda mot en klippa,

kommer det bara att rinna förbi.

Vattnet blir varken argt eller upprört.

Det rycks inte med.

I själva verket känner det knappt något.

När vattnet stöter på hinder
finner det på något sätt en utväg

– utan våld och konflikt.

När jag tänkte igenom
det här började jag förstå

varför jag ens kände mig stressad.

Istället för att arbeta i
samklang med min omgivning,

motarbetade jag den.

Jag tvingade fram förändringar

för att jag var helt slut av att behöva
lyckas eller visa framfötterna.

Till syvende och sist gick det inte mer.

Min irritation växte sig allt större.

Genom att helt enkelt rikta
uppmärksamheten från att

försöka bli mer framgångsrik
till att bli mer harmonisk

kunde jag genast känna
mig lugn och sansad igen.

Jag började ställa frågor som:

Kommer denna gärning tillföra mer

harmoni för mig och min omgivning?

Är den förenlig med mitt väsen?

Jag började trivas med att
helt enkelt vara mig själv

– snarare än någon jag förväntades vara.

Det blev lättare att arbeta

för att jag slutade tänka
på vad jag inte kan kontrollera

och fokuserade på det jag kan påverka.

Jag slutade bråka med mig själv

och lärde mig samarbeta med min
omgivning för att lösa problemen.

Naturen har inte bråttom.

Ändå är den fulländad.

Det är Dao De Jings sätt att
beskriva harmonins kraft.

Precis som att vattnet kan finna
en lösning utan våld eller konflikt

– tror jag vi kan hitta större
mening med våra uppgifter

genom att rikta uppmärksamheten
från att åstadkomma mer framgång

till att skapa mer harmoni.

Den tredje lärdomen jag fått
av vattnets filosofi

handlar om öppenhet.

Vattnet är öppet för förändring.

Beroende på temperatur kan
det vara i fast-, flytande- eller gasform.

Beroende på var det förvaras

kan det rymmas i en tekanna,
kopp eller blomvas.

Vattnets förmåga till anpassning,
förändring och flexibilitet

har bidragit till dess överlevnad
genom tiderna

– trots förändringar i miljö.

Idag lever även vi i en värld
av ständig förändring.

Vi kan inte längre förvänta oss
arbeten med fasta jobbtitlar

eller att göra spikrak karriär.

Även vi förväntas att ständigt
återupptäcka och utveckla våra

färdigheter för att hålla oss aktuella.

På vårt företag håller
vi många hackathons,

där personer eller mindre
grupper träffas för att

lösa affärsproblem inom
en begränsad tidsram.

Jag finner det intressant att
vinnarlagen vanligtvis

inte består av de mest
erfarna lagmedlemmarna,

utan medlemmar som
öppnar för att lära sig,

glömma vad de lärt sig,

och hjälpa varandra

med att klara av förändringar.

Livet är som ett hackathon.

Det bjuder oss alla till att
ta initiativ, öppna upp

och skapa ringar i vattnet.

Antingen kan man skärma
av sig och stå handfallen

inför hämmande tankar som:

"Jag kommer aldrig kunna
tala om kinesisk filosofi

inför en storpublik".

(Skratt)

Eller så kan man öppna sig
och njuta av resan.

Det kan bara leda till
en underbar upplevelse.

Ödmjukhet, harmoni och öppenhet.

Dessa är de tre lärdomarna jag
hittills fått av vattnets filosofi.

De kan förkortas till Ö-H-Ö

– eller H2O.

(Skratt)

Och de har blivit mina
vägledande principer i livet.

Närhelst jag känner mig stressad,

frustrerad, orolig eller osäker

ställer jag helt enkelt frågan:

Vad hade vattnet gjort?

(Skratt)

Denna enkla och stora fråga

som nedtecknats långt före bitcoins,
fintechs och den digitala teknologins era,

har förändrat mitt liv till det bättre.

Ge det ett försök och berätta
gärna om hur det går.

Jag ser fram emot att höra av dig.

Tack.

(Applåder)