< Return to Video

Vad berättar sockertäcket på våra celler för oss?

  • 0:01 - 0:03
    Mitt tal handlar om socker och cancer.
  • 0:04 - 0:07
    Jag blev intresserad av socker
    när jag gick i college.
  • 0:07 - 0:09
    Inte det här sockret.
  • 0:09 - 0:14
    Utan sockret som våra
    biologiprofessorer lärde oss om
  • 0:14 - 0:18
    som beläggning på våra celler.
  • 0:19 - 0:23
    Kanske visste ni inte att era celler
    är täckta med socker.
  • 0:23 - 0:24
    Det visste inte jag heller,
  • 0:24 - 0:27
    tills jag tog dessa kurser på college,
  • 0:27 - 0:28
    men på den tiden -
  • 0:28 - 0:32
    och detta var på, låt oss bara
    kalla det 1980-talet -
  • 0:32 - 0:37
    folk visste inte mycket om varför
    kroppens celler är belagda med socker.
  • 0:37 - 0:41
    När jag grävde i mina anteckningar,
    märkte jag att jag hade skrivit ner
  • 0:41 - 0:45
    att sockerlagret på våra celler
    är som sockerbeläggningen
  • 0:45 - 0:47
    på en M&M-jordnöt.
  • 0:47 - 0:51
    Och folk trodde att
    sockerbeläggningen på våra celler
  • 0:51 - 0:53
    var som en skyddande hinna
  • 0:53 - 0:56
    som på något sätt gjorde våra celler
    starkare eller hårdare.
  • 0:57 - 0:59
    Men vi vet idag, många årtionden senare,
  • 0:59 - 1:01
    att det är mycket mer komplicerat än så,
  • 1:02 - 1:06
    och att sockerarterna på våra celler
    är faktiskt väldigt komplexa.
  • 1:07 - 1:13
    Om man kunde krympa sig
    till ett litet miniatyrflygplan
  • 1:13 - 1:16
    och flyga utmed cellytorna,
  • 1:16 - 1:19
    skulle det kanske se ut så här -
  • 1:19 - 1:21
    med geografiska egenskaper.
  • 1:21 - 1:25
    Och de komplexa sockerarterna
    är dessa träd och buskar,
  • 1:25 - 1:28
    tårpilen som svajar i vinden
  • 1:28 - 1:30
    och rör sig med vågorna.
  • 1:30 - 1:34
    När jag började tänka på
    alla dessa komplexa sockerarter
  • 1:34 - 1:37
    som ser ut som det här
    lövverket på våra celler,
  • 1:37 - 1:40
    blev det ett av de mest intressanta
    problem som jag stött på
  • 1:40 - 1:43
    som biolog, och även som kemist.
  • 1:44 - 1:47
    Och nu tenderar vi
    att tänka på sockerarterna
  • 1:47 - 1:50
    som befolkar våra cellytor
  • 1:50 - 1:52
    som ett slags språk.
  • 1:52 - 1:56
    De har en hel del information
    lagrad i sina komplexa strukturer.
  • 1:57 - 2:00
    Men vad är det de försöker
    tala om för oss?
  • 2:01 - 2:04
    Jag kan berätta att vi vet
    en del av informationen
  • 2:04 - 2:05
    som kommer från dessa sockerarter
  • 2:05 - 2:08
    och det har redan visat sig
    att vara oerhört viktigt
  • 2:08 - 2:10
    inom medicinen.
  • 2:11 - 2:14
    Till exempel, en sak som
    kroppens sockerarter talar om för oss
  • 2:14 - 2:16
    är din blodgrupp.
  • 2:17 - 2:21
    Dina blodceller, röda blodkroppar
    är täckta av sockerarter,
  • 2:21 - 2:26
    och den kemiska strukturen hos dessa
    sockerarter bestämmer din blodgrupp.
  • 2:26 - 2:30
    Jag vet till exempel att jag har
    blodgrupp O.
  • 2:30 - 2:33
    Hur många här har blodgrupp O?
  • 2:33 - 2:34
    Räck upp handen.
  • 2:34 - 2:35
    Den är rätt så vanlig.
  • 2:35 - 2:38
    Med så få händer i luften
    är ni antingen inte uppmärksamma
  • 2:38 - 2:41
    eller känner inte till er blodgrupp,
    och det är lika dåligt.
  • 2:41 - 2:42
    (Skratt)
  • 2:42 - 2:45
    Men för de som har blodgrupp O som jag,
  • 2:45 - 2:48
    betyder detta att vi har
    denna kemiska struktur
  • 2:48 - 2:50
    på ytan av våra blodkroppars:
  • 2:50 - 2:54
    tre enkla sockerarter kopplas ihop
    och bildar ett mer komplext socker.
  • 2:54 - 2:56
    Och det är per definition blodgrupp O.
  • 2:57 - 2:59
    Så, hur många här har blodgrupp A?
  • 3:01 - 3:02
    Här.
  • 3:02 - 3:05
    Det betyder att det finns
    ett enzym i dina celler
  • 3:05 - 3:07
    som lägger till ytterligare en byggsten,
  • 3:07 - 3:08
    den röda sockerarten,
  • 3:08 - 3:10
    som gör strukturen ännu mer komplex.
  • 3:11 - 3:14
    Och hur många har blodgrupp B?
  • 3:14 - 3:15
    Ganska många.
  • 3:15 - 3:18
    Ni har ett något annorlunda enzym
    än A-gruppen
  • 3:18 - 3:20
    som bygger en något annorlunda struktur,
  • 3:20 - 3:22
    och de av er som har blodgrupp AB
  • 3:23 - 3:26
    har ärvt det enzymet från mamma,
    och det andra enzymet från pappa,
  • 3:26 - 3:29
    och bildar båda strukturerna
    i ungefär lika stora mängder.
  • 3:29 - 3:32
    När detta upptäcktes,
  • 3:32 - 3:35
    någon gång under förra seklet,
  • 3:35 - 3:38
    möjliggjorde det en av de viktigaste
    medicinska behandlingarna i världen,
  • 3:38 - 3:41
    som givetvis är blodtransfusionen.
  • 3:41 - 3:43
    Genom att känna till blodgruppen
  • 3:43 - 3:45
    kan vi säkerställa,
    vid behov av en transfusion,
  • 3:45 - 3:48
    att även givaren har samma blodgrupp,
  • 3:48 - 3:51
    så att mottagarens kropp
    inte stöter på främmande sockerarter,
  • 3:52 - 3:54
    som den inte känner igen
    och säkerligen avvisar.
  • 3:56 - 4:00
    Vad mer vill sockerarterna
    på cellytan berätta för oss?
  • 4:01 - 4:06
    De kan kanske tala om att man har cancer.
  • 4:07 - 4:09
    För några årtionden sedan,
  • 4:09 - 4:14
    började vi se samband
    vid analyser av tumörvävnad.
  • 4:14 - 4:19
    Det typiska scenariot är att man upptäckte
    en tumör hos patienten,
  • 4:19 - 4:23
    vävnaden avlägsnades vid en biopsi
  • 4:23 - 4:26
    och skickades sedan till ett patologlab,
  • 4:26 - 4:30
    där vävnaden analyserades
    för att upptäcka kemiska förändringar
  • 4:30 - 4:34
    som gav onkologen information
    om den bästa behandlingsplanen.
  • 4:35 - 4:38
    Och det vi upptäckte i sådana studier
  • 4:38 - 4:41
    var att sockerarterna ändras
  • 4:41 - 4:46
    när cellen övergår
    från att vara frisk cell till sjuk cell.
  • 4:47 - 4:52
    Sådana samband har setts
    om och om och om igen.
  • 4:52 - 4:57
    Men en viktig fråga på detta område
    har varit: Varför?
  • 4:57 - 5:01
    Varför bär cancerceller andra sockerarter?
    Vad innebär det?
  • 5:01 - 5:05
    Varför händer det och vad
    kan man göra om det visar sig
  • 5:05 - 5:08
    vara relaterat till sjukdomsprocessen?
  • 5:10 - 5:13
    En typ av förändringar som vi studerar
  • 5:13 - 5:19
    är en ökning i densiteten
    av ett visst socker
  • 5:19 - 5:21
    som kallas sialinsyra.
  • 5:22 - 5:26
    Jag tror att det här kommer att bli
    en av de viktigaste sockerarterna
  • 5:26 - 5:27
    i vår tid,
  • 5:27 - 5:31
    så jag vill uppmuntra alla
    att bekanta sig med ordet.
  • 5:31 - 5:34
    Sialinsyra är inte
    den typ av socker som vi äter.
  • 5:34 - 5:36
    Det är en annan typ av socker.
  • 5:37 - 5:40
    Det här är en sorts socker
    som faktiskt förekommer
  • 5:40 - 5:43
    i viss mängd på alla celler i kroppen.
  • 5:43 - 5:46
    Det är faktiskt rätt
    vanligt på cellytorna.
  • 5:46 - 5:48
    Men av någon anledning,
  • 5:48 - 5:54
    kan cancerceller, åtminstone
    i avancerat sjukdomstillstånd,
  • 5:54 - 5:57
    uppvisa större mängder av sialinsyra
  • 5:57 - 5:59
    jämfört med en normal frisk cell.
  • 5:59 - 6:01
    Varför?
  • 6:01 - 6:02
    Vad betyder det?
  • 6:03 - 6:05
    Det vi har lärt oss
  • 6:05 - 6:08
    är att det måste ha
    med immunförsvaret att göra.
  • 6:09 - 6:12
    Låt mig berätta lite om
    vikten av vårt immunförsvar
  • 6:12 - 6:14
    när det gäller cancer.
  • 6:14 - 6:17
    Och det här tror jag att
    vi hör ofta i nyheterna idag.
  • 6:17 - 6:20
    Vi börjar allt mer bli bekanta med termen
  • 6:20 - 6:23
    "immunterapi mot cancer."
  • 6:23 - 6:25
    Några av er kanske känner till människor
  • 6:25 - 6:29
    som drar nytta av dessa nya sätt
    att behandla cancer.
  • 6:30 - 6:33
    Det vi vet idag är att våra immunceller,
  • 6:33 - 6:37
    vita blodkroppar
    som rör sig i blodcirkulationen,
  • 6:37 - 6:42
    dagligen skyddar oss
    från saker som har gått snett,
  • 6:42 - 6:43
    inklusive cancer.
  • 6:44 - 6:46
    I den här bilden,
  • 6:46 - 6:49
    föreställer de små gröna bollarna
    immuncellerna,
  • 6:49 - 6:52
    och den stora rosa är en cancercell.
  • 6:52 - 6:57
    Dessa immunceller vandrar runt
    och smakar på alla celler i kroppen.
  • 6:57 - 6:58
    Det är deras jobb.
  • 6:59 - 7:02
    Och för det mesta smakar cellerna OK.
  • 7:02 - 7:04
    Men lite då och då,
    kan en cell smaka illa.
  • 7:05 - 7:07
    Förhoppningsvis är den en cancercell,
  • 7:07 - 7:09
    och när immunkropparna
    känner den dåliga smaken,
  • 7:09 - 7:12
    inleds ett angrepp som dödar de cellerna.
  • 7:13 - 7:14
    Detta vet vi.
  • 7:14 - 7:18
    Vi vet också att om vi kan
    förstärka den provsmakningen,
  • 7:18 - 7:22
    och få immuncellerna att
    ta en större tugga
  • 7:22 - 7:23
    av en cancercell,
  • 7:23 - 7:27
    då blir du bättre på att skydda dig
    från cancer varje dag
  • 7:27 - 7:29
    och kan kanske också bota cancer.
  • 7:30 - 7:32
    Nu finns ett par läkemedel
    ute på marknaden
  • 7:32 - 7:34
    som används vid behandling
    av cancerpatienter
  • 7:34 - 7:37
    och som fungerar precis på detta vis.
  • 7:38 - 7:39
    De aktiverar immunförsvaret
  • 7:39 - 7:42
    så att det blir mer kraftfullt
  • 7:42 - 7:44
    i att skydda kroppen mot cancer.
  • 7:44 - 7:46
    Ett av dessa läkemedel
  • 7:46 - 7:49
    kan mycket väl ha räddat
    president Jimmy Carters liv.
  • 7:50 - 7:54
    Minns ni att president Carter
    led av malignt melanom,
  • 7:54 - 7:57
    som hade spridit sig till hjärnan
  • 7:57 - 8:00
    och en sådan diagnos
    åtföljs oftast av siffror
  • 8:00 - 8:02
    som "månader kvar att leva."
  • 8:03 - 8:07
    Men han blev behandlad med ett
    av dessa nya immunstimulerande läkemedel,
  • 8:08 - 8:11
    och nu verkar hans melanom vara
    på bättringsvägen,
  • 8:11 - 8:13
    vilket är strålande,
  • 8:13 - 8:16
    med tanke på situationen
    för bara några år sedan.
  • 8:16 - 8:18
    Det är faktiskt så anmärkningsvärt
  • 8:18 - 8:21
    att det förekommer kommentarer
    som den här:
  • 8:21 - 8:24
    "Cancer står inför
    ett penicillingenombrott" säger vissa,
  • 8:24 - 8:26
    om de här nya immunterapiläkemedlen.
  • 8:26 - 8:29
    Det är ett vågat påstående om en sjukdom
  • 8:29 - 8:32
    som vi länge har kämpat emot,
  • 8:32 - 8:34
    en kamp vi för det mesta har förlorat.
  • 8:35 - 8:36
    Så det här är mycket spännande.
  • 8:37 - 8:39
    Men vad har det med sockerarter att göra?
  • 8:39 - 8:42
    Jag ska berätta för er
    vad vi har lärt oss.
  • 8:43 - 8:49
    När en immuncell gosar
    med en cancercell för att smaka på den,
  • 8:49 - 8:52
    letar den efter tecken på sjukdom,
  • 8:52 - 8:54
    och om den hittar sådana tecken
  • 8:54 - 8:58
    aktiveras cellen och inleder
    en missilattack som dödar cellen.
  • 8:59 - 9:05
    Men om cancercellen har en tjockt
    lager av sockerarten sialinsyra runt sig,
  • 9:06 - 9:09
    ja, då smakar den ganska gott.
  • 9:10 - 9:14
    Det finns ett protein på immuncellens yta
    som fångar upp sialinsyran,
  • 9:14 - 9:18
    och om detta protein hamnar i synapsen
  • 9:18 - 9:20
    mellan immuncellen och cancercellen
  • 9:21 - 9:23
    bedövar det immuncellen.
  • 9:24 - 9:27
    Sialinsyran säger till immuncellen:
  • 9:27 - 9:30
    "Den här cellen är ofarlig,
    det finns inget att hitta här, gå vidare.
  • 9:30 - 9:32
    Leta någon annanstans"
  • 9:33 - 9:34
    Med andra ord,
  • 9:34 - 9:39
    så länge kroppens celler är utrustade
    med en kappa av sialinsyra,
  • 9:39 - 9:41
    ser de helt fantastiska ut, eller hur?
  • 9:42 - 9:43
    Det är fantastiskt.
  • 9:45 - 9:48
    Och vad händer om man avlägsnar kappan
  • 9:48 - 9:50
    och tar bort sockret?
  • 9:50 - 9:53
    Då kan immunförsvaret
  • 9:53 - 9:57
    kanske se cancercellen
    för vad den egentligen är:
  • 9:57 - 9:59
    något som ska förstöras.
  • 10:01 - 10:03
    Och det är just det vi gör på mitt labb.
  • 10:04 - 10:06
    Vi utvecklar nya läkemedel
  • 10:06 - 10:09
    som i princip är ett slags
    gräsklippare för cellytor -
  • 10:10 - 10:14
    molekyler som tar sig
    långt ner till cancercellens yta
  • 10:14 - 10:16
    och klipper bort dess sialinsyra,
  • 10:16 - 10:21
    så att immunförsvaret kan
    nå sin fulla potential
  • 10:21 - 10:23
    och eliminera cancercellerna i kroppen.
  • 10:25 - 10:27
    Som avslutning,
  • 10:28 - 10:30
    låt mig bara påminna er igen:
  • 10:30 - 10:32
    våra celler är täckta av sockerarter.
  • 10:33 - 10:38
    Sockerarterna talar om
    för de omgivande cellerna
  • 10:38 - 10:40
    om cellen är god eller ond.
  • 10:41 - 10:42
    Och detta är viktigt,
  • 10:42 - 10:45
    eftersom kroppens immunförsvar
    lämnar de goda cellerna ifred.
  • 10:45 - 10:47
    Annars skulle vi drabbas av
    autoimmuna sjukdomar.
  • 10:48 - 10:51
    Men då och då får cancern förmågan
  • 10:51 - 10:53
    att uppvisa de nya sockerarterna.
  • 10:53 - 10:54
    Och nu när vi förstår
  • 10:54 - 10:58
    hur dessa sockerarter trollbinder
    immunförsvaret,
  • 10:58 - 11:02
    kan vi utveckla nya mediciner
    som får immuncellerna att vakna upp
  • 11:02 - 11:05
    och säger till dem, "strunta i
    sockret, gå på cellen istället
  • 11:05 - 11:08
    och mumsa i dig gott
    på bekostnad av cancern".
  • 11:09 - 11:10
    Tack.
  • 11:10 - 11:12
    (Applåder)
Title:
Vad berättar sockertäcket på våra celler för oss?
Speaker:
Carolyn Bertozzi
Description:

Våra celler är belagda med sockerarter som lagrar information och talar ett hemligt språk. Vad vill de berätta för oss? Jo, vilken blodgrupp man har, i första hand, men också om man har cancer eller inte. Kemibiologen Carolyn Bertozzi undersöker hur sockermolekyler på cancerceller interagerar med (och ibland också lurar) kroppens immunförsvar. Läs mer om hur kroppen upptäcker cancer och hur de senaste läkemedlen mot cancer kan hjälpa kroppens immunförsvar att besegra sjukdomen.

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDTalks
Duration:
11:25

Swedish subtitles

Revisions