Nya insikter om fattigdom

Forskaren Hans Rosling använder sina snitsiga dataverktyg för att visa hur länder tar sig ur fattigdom på egen hand. Han visar "Pengagatan" som jämför hushåll på olika inkomstnivåer, världen över. Sedan gör han något riktigt häpnadsväckande.

Jag berättade tre saker för er förra året.

Jag berättade att världens statistik

inte tillgängliggjorts som den borde.

På grund av det, har vi fortfarande ett förlegat tankesätt

om u-länder och i-länder, vilket är felaktigt.

Och att animerad grafik kan göra skillnad.

Saker förändras.

Och idag, på FN:s statistikavdelnings hemsida,

står det, sedan den första maj, "fri åtkomst till databaserna".

(Applåder)

Och om jag kan visa er bilden på min skärm.

Så har tre saker ägt rum.

FN har öppnat sina statistikdatabaser.

och vi har en ny version av programvaran

publicerad på internet,

så att ni slipper ladda ned den.

Och låt mig påminna er om vad ni såg förra året.

Bubblorna är världens länder.

Här har ni fertilitetstalet - antalet barn per kvinna -

och där har ni livslängden, i antal år

Detta är 1950 - och det här var de industrialiserade länderna

och dessa var utvecklingsländerna.

På den tiden var det ett "vi och dom".

Det var stora skillnader i världen.

Men sedan förändrades det, och det gick ganska bra.

Och det här är vad som händer.

Ni kan se Kina - den stora röda bubblan,

den blå är Indien.

Och de åker hela vägen ... Jag ska försöka vara

lite mer allvarlig i år när jag visar er

hur saker verkligen förändrades.

Och det är Afrika som till synes är problemet här nere, är det inte?

Fortfarande stora familjer, och HIV-epidemin

förde ned länderna så här.

Det här är mer eller mindre vad vi kunde se förra året,

och så här kommer det fortsätta i framtiden.

Och jag kommer fortsätta tala om: är det här möjligt?

För ni ser nu att jag presenterar statistik som inte finns.

För det här är var vi är nu.

Är det möjligt att detta kommer hända?

Jag avverkar hela min livstid här, är ni med?

Jag förväntar mig att leva 100 år.

Och det är här vi är idag.

Kan vi nu istället se på den ekonomiska situationen i världen?

Och jag skulle vilja ställa det emot barnaöverlevnad.

Vi vänder axeln:

Här ser ni barnadödlighet - alltså, överlevnad --

fyra barn dör där, 200 dör där.

Och det här är BNP per person på den här axeln.

Detta var 2007.

Och om vi går tillbaka i tiden, har jag lagt till lite historisk statistik -

tillbaka, tillbaka, tillbaka - inte så mycket statistik för 100 år sedan.

Några länder hade dock statistik.

Vi letar djupt i arkiven

och när vi kommer ned till 1820,

är det bara Österrike och Sverige som kan visa siffror.

(Skratt)

Men de var härnere - de hade 6000 kronor per person och år.

Och de förlorade en femtedel av sina barn före deras första födelsedag.

Så det här är vad som händer i världen,
om vi spelar upp hela världen,

hur de sakta blev rikare och rikare,

och det tillkommer statistik.

Är det inte vackert när de får statistik?

Ni förstår vikten av det?

Och här, blir inte barnen äldre.

Det senaste århundradet, 1870,
var inte bra för barnen i Europa.

eftersom det mesta av statistiken gäller Europa.

Det var först vid sekelskiftet

som mer än 90 procent av barnen överlevde sitt första år.

Det här är Indien på väg upp, den första statistiken från Indien.

Och det här är USA - på väg häråt - tjänar mer pengar.

Och vi ser snart Kina komma här, allra längs ned i hörnet här.

Och den rör sig uppåt här under Mao Zedong, får hälsa

blir inte så rika.

Där dog han, sedan kommer Deng Xiaoping med pengar.

den rör sig över dit.

Och bubblorna fortsätter röra sig upp dit,

och så här ser världen ut idag.

(Applåder)

Låt oss titta närmare på USA.

Vi har en funktion här - Jag kan befalla världen: "Stanna där du är."

Och jag tar USA - vi vill fortfarande se länderna i bakgrunden -

Jag drar upp dem så här, och nu åker vi tillbaka.

Och vi kan se att USA

går till höger om mittfåran.

De är på "pengasidan" hela tiden.

Och tillbaka år 1915 var USA granne till Indien -

dagens, samtida Indien.

Och det betyder att USA var rikare,

men förlorade fler barn än vad Indien gör idag, proportionellt sett.

Och titta här - jämfört med dagens Filippinerna.

Filippinerna har idag ungefär samma ekonomiska nivå

som USA hade under Första världskriget.

Men vi måste föra USA framåt ganska långt

för att hitta samma hälsonivå i USA

som den i Filippinerna.

Omkring år 1957 är hälsan i USA

motsvarande den i Filippinerna.

Och det här utgör dramat i den här världen -

att Asien, de arabiska länderna och Latinamerika

är mycket längre fram vad gäller hälsa, utbildning

och humankapital än vad de är ur ett ekonomiskt perspektiv.

Det finns en diskrepans mellan vad som händer idag

i tillväxtekonomierna.

Nu kommer sociala förmåner, social utveckling

innan ekonomisk utveckling.

Och 1957 - hade USA samma ekonomiska nivå som Chile idag.

Och hur långt tillbaka måste vi föra USA

för att hitta samma hälsonivå som Chiles idag?

Jag tror vi måste gå hit - ungefär 2001 eller 2002 -

då hade USA samma hälsonivå som Chile.

Chile knappar in!

Inom några år kan Chile ha en bättre barnaöverlevnad

än USA.

Det är verkligen en förändring, att detta glapp existerar

med mer eller mindre 30-40 års skillnad i hälsa

Och efter hälsonivån ligger utbildningsnivån.

Och där är en massa saker i infrastrukturen,

och humankapital är där.

Nu kan vi ta bort det här --

och jag vill visa er hastigheten,

förändringshastigheten, hur snabbt det har gått.

Vi går tillbaka till 1920, och jag vill titta på Japan.

Och jag vill titta på Sverige och USA.

Och jag kommer att iscensätta en kapplöpning här

mellan den här gulaktiga Forden här

och den röda Toyotan här nere,

och den brunaktiga Volvon.

(skratt)

Och nu startar vi. Nu kör vi!

Toyotan har en usel start här nere, som ni kan se,

och den amerikanska Forden kör av vägen där.

Och Volvon klarar sig utmärkt.

Det här är krig. Toyotan missar spåret, och nu

Toyotan kommer in på den hälsosammare sidan av Sverige --

Kan ni se det?

Och de går om Sverige,

och de är nu mer hälsosamma än Sverige.

Det var där jag sålde Volvon och köpte en Toyota.

(skratt)

Och nu kan vi se att förändringshastigheten var enorm i Japan.

De kom verkligen ikapp.

Och det här ändras gradvis.

Vi måste titta på flera generationer för att förstå det.

Låt mig visa er min egen form av familjehistoria --

vi gjorde den här grafiken..

Och det här är samma sak, pengar här nere, och hälsa, ni vet.

Och här är min familj.

Det här är Sverige, 1830, när min mormors mormor föddes.

Sverige var som Sierra Leone är idag.

Och det här är när mormorsmor föddes, 1863.

Sverige var som Moçambique.

Och här är när min mormor föddes, 1891.

Hon tog hand om mig när jag var barn,

så nu pratar jag inte om statistik längre --

nu är det muntligt berättad historia från min familj.

Det är då jag tror på statistik,

när mormor har kontrollerat statistiken.

(skratt)

Jag tror att det är det bästa sättet att kontrollera historisk statistik.

Sverige var som Ghana.

Det är intressant att se den enorma mångfalden

som finns i Afrika söder om Sahara.

Jag sa det förra året, och jag säger det igen,

min mor föddes i Egypten, och jag -- vem är jag?

Jag är mexikanen i familjen.

och min dotter, hon föddes i Chile,

och min dotterdotter föddes i Singapore,

som nu är det friskaste landet på denna jord.

De gick om Sverige för ungefär två, tre år sedan,

med bättre barnaöverlevnad.

Men det är ett väldigt litet land, förstås.

De är så nära sjukhuset att vi aldrig kan

slå dem här ute i våra skogar.

(skratt)

Men låt oss hylla Singapore.

Singapore är det bästa landet.

Nu verkar det här också som en bra historia.

Men det är inte så enkelt, att allt är en bra historia.

Därför måste jag visa er en av de andra funktionerna.

Vi kan låta färgen här representera variabeln --

och vad är det jag väljer här?

Koldioxidutsläpp, i antal ton per person.

Det här är 1962, och USA släppte ut 16 ton per person.

och Kina släppte ut 0,6

och Indien släppte ut 0,32 ton per person.

Och vad händer när vi går vidare?

Ni ser att den trevliga historien om att bli rikare

och friskare --

alla blev det till priset av ökade utsläpp av koldioxid.

Det finns ingen som inte har gjort det så här långt.

och vi har inte alla uppdaterade data

längre, därför att det är riktigt åtråvärd data idag.

Och där är vi, år 2001.

och i diskussionen jag deltog i med de globala ledarna, ni vet,

så säger många att problemet är att tillväxtländerna,

de släpper ut för mycket koldioxid.

Indiens miljöminister sa,

"Nå, ni var de som skapade det problemet."

OECD-länderna -- länderna med höga inkomster --

det var de som skapade klimatförändringen.

"Men vi förlåter er, därför att ni inte visste det.

Men från och med nu, så räknar vi per person.

Från och med nu räknar vi per person.

Och alla är ansvariga för sina personliga utsläpp."

Detta visar er verkligen, att vi inte har sett en god ekonomisk

eller hälsosam utveckling någonstans i världen

utan att skada klimatet.

Och det här måste ändras.

Jag har blivit kritiserad för att visa er en alltför positiv bild av världen,

men jag tror inte det är så.

Världen är en mycket stökig plats.

Det här kan vi kalla Pengagatan.

Alla lever på den här gatan.

Vad de tjänar här -- det nummer de bor på --

är hur mycket de tjänar per dag.

Den här familjen tjänar ungefär 5 kronor per dag.

Vi kör vidare på gatan här,

vi hittar en familj här som tjänar tio, kanske tjugo kronor om dagen.

och vi kör iväg hitåt -- vi hittar den första trädgården på gatan,

och de tjänar mellan 50 och 300 kronor per dag.

Och hur bor de?

Om vi tittar på sängen här, så ser vi

att de sover på en matta på golvet.

Här går fattigdomsgränsen --

80 procent av familjens inkomst går åt för att täcka energibehovet,

maten för dagen.

Det här är 10 till 30 kronor. Du har en säng.

Och här är det ett mycket finare sovrum, som ni ser.

Jag föreläste om det här för IKEA, och de ville

genast se var soffan står

(skratt)

Och här är soffan, härifrån utvecklas den.

Och det intressanta, när man går omkring här i panoramat av bilder,

ni ser familjen som fortfarande sitter på golvet där.

Fast det finns en soffa,

om ni tittar in i köket, så kan ni se att

den stora skillnaden för kvinnor kommer inte mellan 5 eller 50 kronor.

Den kommer här borta, när man verkligen kan få

goda arbetsvillkor i familjen.

Och om ni verkligen vill se skillnaden,

så titta på toaletten här borta.

Det kan förändras. Det kan förändras.

Det här är bilder från Afrika,

och det kan bli mycket bättre.

Vi kan undkomma fattigdom.

Min egen forskning har inte rört sig inom IT eller något sånt.

Jag la 20 år på att intervjua afrikanska bönder

som var på gränsen till svält.

Och det här är resultatet från forskningen om bönders behov.

Det som är bra här är att ni inte kan se

vem som är forskare på den här bilden.

Det är hur forskning fungerar i fattiga samhällen --

man måste verkligen leva med folket.

När man lever i fattigdom, så handlar allting om att överleva.

Det handlar om att ha mat.

Och de här två unga bönderna, de är flickor nu --

därför att deras föräldrar har dött av HIV och AIDS --

de diskuterar med en utbildad agronom.

Det här är en av de bästa agronomerna i Malawi, Junatambe Kumbira,

och han diskuterar vilken slags kassava de ska odla --

den bästa omvandlaren av solsken till mat som människan har hittat.

Och de är väldigt, väldigt intresserade av att få råd,

och det är så man överlever i fattigdom.

Det är ett sammanhang.

Komma bort från fattigdom.

Kvinnorna sa en sak till oss. "Ge oss teknik.

Vi hatar den här morteln, att stå timme efter timme.

Ge oss en kvarn så vi kan mala vårt eget mjöl,

sen kan vi betala resten själva."

Teknik kommer att ta er bort från fattigdom,

men det finns ett behov av en marknad för att komma bort från fattigdom.

Och den här kvinnan är väldigt glad nu, när hon tar sina produkter till marknaden.

Hon är väldigt tacksam för myndigheternas investeringar i utbildning

så att hon kan räkna, och inte bli lurad när hon är på marknaden.

Hon vill att hennes barn ska vara friska, så att hon kan åka till marknaden

och inte måste stanna hemma.

Och hon vill ha infrastrukturen -- det är bra med en riktig väg.

Det är också bra med krediter.

Mikro-krediter gjorde att hon har en cykel, förstår ni.

Och hon har fått information om när hon ska åka till marknaden, och med vilken produkt.

Ni kan fixa det här.

Jag har lärt mig från mina 20 års erfarenhet av Afrika att

det som verkar omöjligt är möjligt.

Afrika har inte gjort dåligt ifrån sig.

På 50 år har de gått från en situation värre än medeltiden

till ett riktigt hyfsat Europa, som det var för 100 år sedan,

men fungerande länder och nationalstater

Jag skulle säga att Afrika söder om Sahara har gjort bäst i från sig i världen

de senaste 50 åren.

Därför att vi inte tar hänsyn till var de kom från.

Det är det här dumma påhittet med utvecklingsländer

som slår samman oss, Argentina och Moçambique för 50 år sedan.

och sen säger att Moçambique klarat sig sämre.

Vi måste veta lite mer om världen.

Jag har en granne som kan 200 olika sorters vin.

Han kan allt.

Han kan namnet på druvan, temperaturen och allt.

Jag kan bara två slags vin -- rött och vitt.

(skratt)

Men min granne kan bara två slags länder --

industriländer och utvecklingsländer.

Och jag kan 200, jag känner till de små skillnaderna.

Men ni kan också göra det.

(applåder)

Men jag måste bli allvarlig. Och hur blir man allvarlig?

Man gör en PowerPoint, förstås.

(skratt)

Låt oss hylla Officepaketet?

Vad är det här, vad är det här, vad är det jag säger?

Jag säger att det finns flera aspekter på utveckling.

Alla vill ha sin favorit.

Om man är i affärssektorn, då älskar man mikrokrediter.

Om man kämpar i en välgörenhetsorganisation,

då älskar man jämlikhet mellan könen.

Om man är lärare, då älskar man UNESCO, och så vidare.

På den globala nivån, så måste vi ha mer än bara vår egen favoritsak.

Vi behöver allt.

Alla dessa saker är nödvändiga för utveckling,

särskilt när man just kom bort från fattigdom

och man ska gå mot välfärd.

Vad vi måste tänka på nu

är, vad ett mål för utveckling är,

och vilka är medlen för utveckling?

Låt mig först säga vad som är de viktigaste medlen.

Ekonomisk tillväxt för mig, som professor i internationell hälsa,

är den mest viktiga faktorn för utveckling

därför att den är orsaken till 80 procent av överlevnaden.

Samhällsstyrning. Att ha en regering som fungerar --

det är vad som fick Kalifornien att lämna 1850-talets misär bakom sig.

Det var den regeringen som till slut fick lag och ordning att råda.

Utbildning, mänskliga resurser är viktiga.

Hälsa är också viktigt, men inte som medel.

Miljön är viktig.

Mänskliga rättigheter är också viktiga, men får bara ett kryss.

Men målen då? I vilken riktning går vi?

Vi intresserar oss inte för pengar.

Pengar är inget mål.

Det är det bästa medlet, men jag ger det noll poäng som mål.

Samhällsstyrning, ja, det är kul att rösta om småsaker,

men det är inget mål.

Och att gå i skolan, det är inget mål, det är ett medel.

Hälsa får två poäng. Jag menar, det är bra att vara frisk

-- särskilt i min ålder -- kan man stå här, är man frisk.

Och det är bra, det får två plus.

Miljön är mycket, mycket avgörande.

Det finns ingenting för barnbarnen om du inte sparar.

Men var är de viktiga målen?

Det är naturligtvis mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter är målet,

men det är inte så kraftfullt som ett medel för att nå utveckling.

Och kultur. Kultur är det allra viktigaste, skulle jag säga,

därför att det är vad som ger glädje till våra liv.

Det är värdet av att leva.

Så det som verkar omöjligt är möjligt.

Till och med afrikanska länder kan uppnå detta.

Och jag har visat er graferna där det som verkar omöjligt är möjligt.

Och kom ihåg, snälla kom ihåg mitt budskap,

som är: det som verkar omöjligt är möjligt.

Vi kan ha en bra värld.

Jag har visat graferna. Jag bevisade det i PowerPoint,

och jag ska övertyga er med kultur också.

(skratt)

(applåd)

Ge mig mitt svärd!

Svärdslukande är från det uråldriga Indien.

Det är ett kulturellt uttryck som under tusentals år

har inspirerat människor att tänka bortom det uppenbara.

(skratt)

Och nu ska jag bevisa för er att det som verkar omöjligt är möjligt

genom att ta den här stålbiten -- solitt stål --

det är en svensk armébajonett från 1850,

det sista året vi hade krig.

Och det är helt i solitt stål -- som ni hör

Och jag kommer att ta det här bladet av stål,

och trycka ner det i min kropp av kött och blod,

och bevisa för er att det som verkar omöjligt är möjligt.

Kan jag få be om största möjliga tystnad?

(applåd)