Varför våld anhopas i städer - och hur det kan minskas
-
0:01 - 0:04Du är traumakirurg,
-
0:04 - 0:07och jobbar nattskiftet
på akuten i en innerstad. -
0:08 - 0:10En ung man rullas in till dig,
-
0:10 - 0:12han ligger medvetslös på en bår.
-
0:12 - 0:15Han har blivit skjuten i benet
och blöder ymnigt -
0:16 - 0:18Av in- och utgångshålet att döma,
-
0:18 - 0:20så väl som mängden av blod,
-
0:20 - 0:22så verkar kulan
ha gått igenom femoralartären -
0:22 - 0:25ett av de största blodkärlen i kroppen.
-
0:25 - 0:28I egenskap av mannens doktor,
vad borde du göra? -
0:28 - 0:31Eller mer exakt,
vad borde du göra först? -
0:32 - 0:36Den unga mannens kläder
ser slitna och gamla ut. -
0:36 - 0:37Han kanske är arbetslös, hemlös,
-
0:37 - 0:39utan någon riktig utbildning.
-
0:40 - 0:43Börjar du med att hitta honom ett jobb
-
0:43 - 0:44och en lägenhet,
-
0:44 - 0:46eller att ta sin gymnasieexamen?
-
0:47 - 0:48Men å andra sidan,
-
0:48 - 0:51så har mannen varit involverad
i någon typ av konflikt -
0:51 - 0:52och kanske är farlig.
-
0:52 - 0:54Innan han vaknar,
-
0:54 - 0:55låser du fast honom,
-
0:55 - 0:58kontaktar säkerhetspersonalen
eller ringer 112? -
1:00 - 1:03De flesta av oss skulle inte göra
några av dessa saker. -
1:03 - 1:05Utan vi skulle agera
genom att handla på det enda logiska -
1:05 - 1:08och humana sättet vi kan för tillfället.
-
1:09 - 1:11Först av allt skulle vi stoppa blödningen.
-
1:11 - 1:13För om vi inte stoppar blödningen först,
-
1:13 - 1:16så spelar ingenting annat någon roll.
-
1:17 - 1:21Det som gäller på akuten gäller också
i alla städer runt om i landet -
1:21 - 1:26När det gäller urbant våld så är den
första prioriteringen att rädda liv. -
1:26 - 1:29Att hantera det våldet med samma brådska
-
1:29 - 1:31som vi skulle hantera
en skottskada på akuten. -
1:32 - 1:36Vad menar vi när vi säger "urbant våld"?
-
1:36 - 1:39Urbant våld är det dödliga,
eller potentiellt dödliga våld -
1:39 - 1:41som sker på våra städers gator.
-
1:42 - 1:43Det har många olika namn:
-
1:43 - 1:45Gatuvåld, ungdomsvåld,
-
1:45 - 1:47gängvåld, vapenvåld.
-
1:48 - 1:50Urbant våld sker
-
1:50 - 1:54hos de mest missgynnade
och maktlösa av oss. -
1:54 - 1:55För det mesta unga män,
-
1:55 - 1:58med få valmöjligheter eller hopp.
-
1:59 - 2:02Jag har tillbringat hundratals timmar
med dessa unga män. -
2:02 - 2:05Jag har undervisat dem vid gymnasiet
i Washingtong DC, -
2:05 - 2:07där en av mina elever mördades.
-
2:07 - 2:10Jag har stått mitt emot dem
i rättssalar i New York, -
2:10 - 2:12där jag jobbade som åklagare.
-
2:12 - 2:13Och slutligen,
-
2:13 - 2:17har jag färdats från stad till stad
som beslutsfattare och forskare, -
2:17 - 2:19och träffat dessa unga män
-
2:19 - 2:22samt utbytt ideér om hur vi kan
göra våra lokalsamhällen säkrare. -
2:25 - 2:27Varför borde vi bry oss om dessa unga män?
-
2:28 - 2:30Varför spelar urbant våld någon roll?
-
2:31 - 2:32Urbant våld spelar roll,
-
2:32 - 2:35eftersom att det orsakar
fler dödsfall här i USA -
2:35 - 2:38än något annat typ av våld.
-
2:38 - 2:40Urbant våld spelar även roll
-
2:40 - 2:43eftersom vi faktiskt kan
göra någonting åt det. -
2:43 - 2:46Att kontrollera det är inte den omöjliga,
omedgörliga utmaning -
2:46 - 2:48som många tror att den är.
-
2:48 - 2:52Faktum är att ett antal lösningar
är tillgängliga idag -
2:52 - 2:53som har bevisats fungera.
-
2:54 - 2:58Och det som dessa lösningar har gemensamt
är en huvudingrediens. -
2:59 - 3:02De är alla medvetna om
att urbant våld är "klibbigt", -
3:02 - 3:04vilket betyder att det anhopas
-
3:04 - 3:08bland ett överraskande lågt antal
personer och platser. -
3:09 - 3:11I New Orleans, till exempel,
-
3:11 - 3:13står ett nätverk
av mindre än 700 individer -
3:13 - 3:17för majoriteten
av stadens dödliga våld. -
3:17 - 3:19Vissa kallar dessa individer
för "heta personer". -
3:20 - 3:21Här i Boston
-
3:21 - 3:22sker 70 procent av skjutningarna
-
3:22 - 3:27vid kvarter och gathörn
som täcker enbart fem procent av staden. -
3:28 - 3:31Dessa områden kallas ofta för oroshärdar.
-
3:31 - 3:33I stad efter stad
-
3:33 - 3:36står ett litet antal
"heta personer" och oroshärdar -
3:36 - 3:39för den tydliga majoriteten
av dödligt våld. -
3:39 - 3:42Faktum är att denna upptäckt
har upprepats så många gånger -
3:43 - 3:47att forskare nu kallar detta fenomen
"Lagen om brottskoncentration". -
3:47 - 3:52När vi ser till vetenskapen, ser vi att
"klibbiga" lösningar fungerar bäst. -
3:53 - 3:54Rent ut sagt,
-
3:54 - 3:58skjutningarna kan inte stoppas
utan att stoppa dem som skjuter. -
3:59 - 4:02Och man kan inte stoppa mord
om man inte går dit där morden sker. -
4:04 - 4:05För fyra år sedan
-
4:05 - 4:07utförde jag och mina kollegor
en systematisk metaanalys -
4:07 - 4:09av strategier för icke-våld,
-
4:09 - 4:15som summerade resultaten av över 1 440
individuella konsekvensbedömningar. -
4:16 - 4:18Vad vi gång på gång såg
-
4:18 - 4:21var att strategierna
som var mest fokuserade, -
4:21 - 4:22mest riktade,
-
4:22 - 4:24de klibbigaste strategierna,
-
4:24 - 4:26var de mest framgångsrika.
-
4:26 - 4:27Vi såg detta inom kriminologi
-
4:27 - 4:31i studier av polisbevakning,
gängförebyggande and återintegrering. -
4:31 - 4:34Men vi såg det också i folkhälsan
-
4:34 - 4:37där riktad tetriärprevention
och sekundärprevention -
4:37 - 4:40presterade bättre än mer generaliserad
primärprevention. -
4:41 - 4:45När beslutsfattare fokuserar
på de farligaste personerna och platserna, -
4:45 - 4:47får de bättre resultat.
-
4:48 - 4:52Men utbyte och förskjutning då,
undrar du kanske? -
4:52 - 4:55Forskning visar att när
knarklangare fängslas, -
4:55 - 4:59tar nya langare över från de föregående.
-
4:59 - 5:03Vissa är oroade för att när polisen
fokuserar på särskilda platser, -
5:03 - 5:04så förskjuts brottsligheten,
-
5:04 - 5:07flyttas ner på gatan
eller runt hörnet. -
5:07 - 5:12Lyckligtvis vet vi nu, på grund av
klibbighetsfenomenet, -
5:12 - 5:16att effekter som utbyte och förskjutning,
förknippade med dessa klibbiga lösningar -
5:16 - 5:17är minimala.
-
5:18 - 5:21Det behövs en livstid av trauma
för att skapa en dödskytt -
5:21 - 5:24och sekel av brist på investeringar
för att skapa en oroshärd. -
5:25 - 5:28Så dessa personer och platser
flyttas inte runt hur som helst. -
5:32 - 5:33När det gäller grundorsakerna då?
-
5:34 - 5:37Är inte att ta i tu med fattigdom,
ojämlikhet eller brist på möjligheter -
5:37 - 5:39det bästa sättet att förebygga våld på?
-
5:40 - 5:41Tja, enligt forskning,
-
5:41 - 5:43ja och nej.
-
5:43 - 5:46Ja, i och med att höga våldssiffror
är tydligt förknippade -
5:46 - 5:50med olika typer av sociala
och ekonomiska nackdelar. -
5:50 - 5:52Men nej, eftersom
förändringar i dessa faktorer -
5:52 - 5:55inte alltid resulterar
i förändringar i våldet, -
5:55 - 5:57särskilt inte på kort sikt.
-
5:57 - 5:59Titta på fattigdom, till exempel.
-
5:59 - 6:03Väsentliga framsteg inom kampen
mot fattigdom tar årtionden, -
6:03 - 6:07men fattiga människor behöver och
förtjänar befrielse från våld med en gång. -
6:07 - 6:11Grundorsakerna kan inte heller
förklara klibbighetsfenomenet. -
6:11 - 6:13Om fattigdom alltid leder till våld,
-
6:13 - 6:16skulle vi se våld hos
alla fattiga människor -
6:17 - 6:18Men det kan vi inte.
-
6:18 - 6:24Istället visar erfarenhet
att där fattigdom koncentreras, -
6:24 - 6:26koncentreras brott ännu mer
-
6:26 - 6:28och våld koncentreras mest av allt.
-
6:29 - 6:31Detta gör att
klibbiga strategier fungerar. -
6:32 - 6:35De fungerar, då de tar itu
med det viktigaste först. -
6:36 - 6:37Och detta är viktigt,
-
6:37 - 6:39eftersom även om fattigdom
kan leda till våld, -
6:39 - 6:44så säger starka bevis att våld
faktiskt bevarar fattigdom. -
6:45 - 6:46Här är ett exempel på hur.
-
6:46 - 6:50Som sociologen Patrick Sharkey
har dokumenterat, -
6:50 - 6:55han visade att när fattiga barn
utsätts för våld, -
6:55 - 6:56blir de traumatiserade.
-
6:56 - 6:59Det påverkar deras sömn,
-
6:59 - 7:02uppmärksamhet, uppförande
och inlärningsförmåga. -
7:02 - 7:04Och om fattiga barn inte kan lära sig,
-
7:04 - 7:06kan de inte heller
vara bra i skolan. -
7:06 - 7:11Vilket i slutändan påverkar möjligheten
till att senare tjäna nog med pengar -
7:11 - 7:13och ta sig ut fattigdomen.
-
7:13 - 7:16Och tyvärr, i en rad
av banbrytande studier -
7:16 - 7:18av ekonomisten Raj Chetty,
-
7:18 - 7:20är detta exakt vad vi har sett.
-
7:21 - 7:25Fattiga barn som utsätts för våld
har lägre inkomströrlighet -
7:25 - 7:27än barn med en fridfull uppväxt.
-
7:28 - 7:31Våld fångar bokstavligt talat
fattiga barn i fattigdom. -
7:31 - 7:37Det är därför det är så viktigt
att fokusera ihärdigt på urbant våld. -
7:37 - 7:39Här är två exempel på hur.
-
7:39 - 7:42Här i Boston, under nittiotalet,
-
7:42 - 7:44ledde ett samarbete mellan polis
och medborgare -
7:44 - 7:48till en minskning av hela 63 procent
av mord med unga förövare. -
7:48 - 7:52I Oakland minskade samma strategi nyligen
-
7:52 - 7:55icke-dödliga skjutningar med 55 procent.
-
7:55 - 7:59I Cincinnati, Indianapolis och New Haven
-
7:59 - 8:01minskade den vapenvåldet
med mer än en tredjedel. -
8:01 - 8:03I sin enklaste form
-
8:03 - 8:08identifierar denna strategi helt enkelt
vilka som är troligast att skjuta -
8:08 - 8:09eller att bli skjutna,
-
8:09 - 8:14och bemöter dem med med både empati
och en uppmaning att ta ansvar. -
8:14 - 8:17"Vi vet att det är du som skjuter.
-
8:17 - 8:19Detta måste få ett slut.
-
8:19 - 8:21Om du låter oss, hjälper vi dig.
-
8:22 - 8:24Om tvingar oss, kommer vi stoppa dig."
-
8:25 - 8:28De som är villiga att förändra sig
erbjuds tjänster och stöd. -
8:29 - 8:31De som håller kvar
vid sitt våldsamma beteende -
8:31 - 8:34ställs inför rätta, via riktade
åtgärder från rättsväsendet. -
8:35 - 8:40Ett annat program i Chicago använder
sig av kognitiv beteendeterapi -
8:40 - 8:41för att hjälpa killar i tonåren
-
8:41 - 8:44att hantera svåra tankar och känslor
-
8:44 - 8:47genom att lära dem hur de kan undvika
eller lindra konflikter. -
8:47 - 8:50Programmet har minskat våldsbrott
bland deltagarna -
8:50 - 8:52med hälften.
-
8:52 - 8:55Liknande strategier har minskat
återfall i brott -
8:55 - 8:57med 25 till 50 procent.
-
8:57 - 8:59Nu har Chicago lanserar en ny satsning
-
8:59 - 9:01som använder samma tekniker
-
9:01 - 9:03men med dem som är mest troliga
att begå vapenbrott. -
9:03 - 9:06Och programmet visar lovande resultat.
-
9:07 - 9:09Dessutom,
-
9:09 - 9:12eftersom att de här strategierna
är så fokuserade, så riktade, -
9:12 - 9:14så tenderar de att inte
vara så dyra totalt sett. -
9:15 - 9:17Och de fungerar också med lagarna
som redan är på plats. -
9:19 - 9:20Detta är de goda nyheterna.
-
9:21 - 9:23Vi kan ha fridfulla städer,
-
9:23 - 9:25på en gång,
-
9:25 - 9:26utan några stora budgetar
-
9:26 - 9:28eller några nya lagar.
-
9:30 - 9:32Så varför har detta inte skett ännu?
-
9:33 - 9:36Varför tillämpas dessa lösningar
enbart i några få städer, -
9:36 - 9:40och varför kämpar de med,
även när de lyckas, -
9:40 - 9:41att få något stöd?
-
9:42 - 9:44Tja, detta är de dåliga nyheterna.
-
9:44 - 9:47Faktum är att vi inte lyckats särskilt väl
med att organisera våra insatser -
9:47 - 9:50mot detta klibbighetsfenomen.
-
9:50 - 9:53Det finns minst tre orsaker till
varför vi inte följer bevisen -
9:53 - 9:55rörande minskandet av
det urbana våldet. -
9:55 - 9:58Och den första, som du kanske
kan tänka dig, -
9:58 - 9:59är politik.
-
10:00 - 10:04De flesta klibbiga metoder anpassar sig
inte till en särskild politisk plattform. -
10:04 - 10:08Istället kommer de
med både morot och piska -
10:08 - 10:11som balanserar löftet om behandling
med hotet om arrestering, -
10:11 - 10:14och kombinerar platsbaserade satsningar
med oroshärdsövervakning. -
10:14 - 10:16Med andra ord,
-
10:16 - 10:19är de både milda och hårda
-
10:19 - 10:21på samma gång,
-
10:21 - 10:23Eftersom de inte enkelt går i linje
-
10:23 - 10:27med de typiska argumenten
hos varken högern eller vänstern -
10:27 - 10:31kommer politiker inte att dras
till dessa ideér utan en del utbildning -
10:32 - 10:33och kanske även en del påtryckningar.
-
10:34 - 10:35Det kommer inte bli lätt,
-
10:35 - 10:38men vi kan förändra politiken
kring de här problemen -
10:38 - 10:42genom att se våld som ett problem
som behöver lösas, -
10:42 - 10:45och inte ett gräl att vinna.
-
10:45 - 10:47Vi borde prioritera bevis över ideologi
-
10:47 - 10:50och vad som fungerar
över vad som låter bra. -
10:51 - 10:54Den andra orsaken till varför
vi alltid går efter bevisen -
10:54 - 10:57är de här lösningarnas
ganska komplicerade karaktär. -
10:57 - 10:59Det finns en ironi här.
-
10:59 - 11:02Vilka är de enklaste sätten
att minska våld på? -
11:03 - 11:04Fler poliser.
-
11:04 - 11:06Fler jobb.
-
11:06 - 11:07Mindre skjutvapen.
-
11:08 - 11:10De är enkla att identifiera,
-
11:10 - 11:13men tenderar att inte fungera
fullt så bra i praktiken. -
11:13 - 11:14Men å andra sidan,
-
11:14 - 11:17är forskningsbaserade lösningar
svårare att förklara, -
11:17 - 11:19men ger bättre resultat.
-
11:20 - 11:22Just nu är det många professorer
-
11:22 - 11:24som skriver om våld
i akademiska tidskrifter. -
11:24 - 11:27Och många personer
håller oss säkra på gatorna. -
11:28 - 11:29Men det vi inte har
-
11:29 - 11:31är mycket kommunikation
dem emellan. -
11:31 - 11:35Vi har inget starkt band
mellan teori och praktik. -
11:36 - 11:38Och när teori faktiskt
används i praktiken, -
11:38 - 11:40så har det bandet
inte skapats av misstag. -
11:40 - 11:43Det sker när någon tar sig tid
-
11:43 - 11:45att omsorgsfullt förklara
vad forskningen betyder, -
11:45 - 11:46varför den är viktig
-
11:46 - 11:49och hur den faktiskt
kan göra skillnad. -
11:50 - 11:52Vi lägger en hel del tid på forskning,
-
11:52 - 11:56men inte nog tid på
att bryta ned den i småbitar -
11:56 - 12:00som en upptagen polis
eller socialarbetare enkelt kan förstå. -
12:03 - 12:05Det är kanske svårt att medge
eller acceptera, -
12:05 - 12:08men ras är den tredje
och slutgiltiga anledningen -
12:08 - 12:11till att mer inte har gjorts
för att stoppa våldet. -
12:13 - 12:16Urbant våld är koncentrerat
hos fattiga, färgade grupper. -
12:17 - 12:21Det gör det lätt för oss
som inte rör oss bland dessa grupper -
12:21 - 12:24att ignorera problemet eller låtsas som om
det inte är vårt problem. -
12:25 - 12:27Det är såklart fel.
-
12:27 - 12:30Urbant våld är allas problem.
-
12:30 - 12:31Direkt eller indirekt,
-
12:31 - 12:34så betalar vi alla ett pris
för skjutandet och dödandet -
12:34 - 12:36som sker på våra städers gator.
-
12:36 - 12:40Därför behöver vi hitta nya sätt
att uppmuntra fler människor -
12:40 - 12:43att korsa gränserna mellan klasser
och hudfärger och hjälpas åt. -
12:44 - 12:47Eftersom dessa strategier
inte kräver mycket resurser, -
12:47 - 12:49så behöver vi inte uppmuntra
många nya allierade, -
12:50 - 12:51vi behöver bara några få.
-
12:51 - 12:53Och de måste bara vara högljudda.
-
12:55 - 12:57Om vi kan ta oss igenom
de här svårigheterna -
12:57 - 13:00och sprida dessa klibbiga lösningar
till områden som behöver dem -
13:00 - 13:02så kan vi rädda tusentals liv.
-
13:04 - 13:06Om strategierna
jag diskuterat idag -
13:06 - 13:11skulle tas i bruk i landets 40 mest
våldsamma städer just nu, -
13:11 - 13:13skulle vi kunna rädda mer än
12 000 själar -
13:13 - 13:15under de kommande åtta åren.
-
13:17 - 13:18Hur mycket skulle det kosta?
-
13:18 - 13:20Runt 100 miljoner per år.
-
13:21 - 13:24Det kanske låter mycket,
-
13:24 - 13:26men faktum är att den siffran
motsvarar mindre än en procent -
13:26 - 13:29av en procent
av den årliga federala budgeten. -
13:29 - 13:32Försvarsdepartementet
spenderar ungefär lika mycket -
13:32 - 13:34på ett enda F-35 stridsflygplan.
-
13:35 - 13:38Metaforiskt sett
ser behandlingen densamma ut, -
13:38 - 13:41vare sig det gäller en ung man
med en skottskada -
13:41 - 13:44ett område genomborrat av sådana skador
-
13:44 - 13:46eller en nation fylld av sådana områden.
-
13:46 - 13:50I var och ett av fallen, är behandlingen,
först och främst -
13:50 - 13:52att stoppa blödningen.
-
13:56 - 13:57Jag vet att detta kan fungera.
-
13:58 - 14:01Jag vet, eftersom jag sett det.
-
14:01 - 14:04Jag har sett skyttar som lämnat sina vapen
-
14:04 - 14:07och ägnat sina liv åt att få andra
att göra likadant. -
14:07 - 14:11Jag har gått igenom bostadsområden
ökända för vapenvåld -
14:11 - 14:13och sett barn leka på gatan.
-
14:13 - 14:15Jag har suttit ned med poliser
och medborgare -
14:15 - 14:19som hatade varandra,
men nu arbetar ihop. -
14:19 - 14:21Och jag har sett människor
från alla samhällsskikt, -
14:21 - 14:23människor som du,
-
14:23 - 14:26som slutligen väljer att hjälpa till.
-
14:26 - 14:28Och det är därför jag vet att tillsammans,
-
14:28 - 14:32kan och kommer vi att få ett slut på
detta meningslösa mördande. -
14:33 - 14:34Tack.
-
14:34 - 14:37(Applåder)
- Title:
- Varför våld anhopas i städer - och hur det kan minskas
- Speaker:
- Thomas Abt
- Description:
-
Att minska våldet i USA:s städer är inte den omöjliga, svårlösliga utmaning som många tror att den är, menar Thomas Abt, forskare och lärare inom kriminologi. Han förklarar att urbant våld är "klibbigt", vilket betyder att det anhopas runt ett överraskande lågt nummer av människor och platser, och presenterar en innovativ, målinriktad strategi som kan göra våra städer säkrare, med en gång, utan några stora budgetar eller nya lagar.
- Video Language:
- English
- Team:
closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 14:51
![]() |
Annika Bidner approved Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it | |
![]() |
Annika Bidner accepted Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it | |
![]() |
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it | |
![]() |
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it | |
![]() |
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it | |
![]() |
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it | |
![]() |
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it | |
![]() |
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Why violence clusters in cities -- and how to reduce it |