Hur påverkar kolhydrater din hälsa? - Richard J. Wood

Se hela lektionen: http://ed.ted.com/lessons/how-do-carbohydrates-impact-your-health-richard-j-wood

Det vi äter och dricker dagligen kan påverka vår hälsa väldigt mycket. För mycket kolhydrater till exempel, kan leda till insulinresistens, något som till stor del bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2.
Men vad är kolhydrater egentligen? Och vad gör de med våra kroppar? Richard J. Wood förklarar.

Lektion av Richard J. Wood, animation av Qa'ed Mai.

Vilken av dessa
innehåller minst kolhydrater?

Det här brödet?

Denna skål med ris?

Eller den här burken med läsk?

Det är en kuggfråga.

Trots att de skiljer sig åt i fetthalt,
vitaminer och andra näringsämnen,

är de ganska lika
med avseende på kolhydrater.

Så vad exakt betyder det
för din kosthållning?

Till att börja med så är kolhydrater
ett gemensamt namn för sockerarter

och molekyler som kroppen bryter ner
för att tillverka sockerarter.

Kolhydrater kan vara enkla
eller sammansatta, beroende på struktur.

Detta är en enkel sockerart,
en monosackarid.

Glukos, fruktos och galaktos
är enkla sockerarter.

Länka ihop två av dem
så får du en disackarid,

laktos, maltos eller sukros.

Sammansatta kolhydrater

har tre eller fler enkla sockerarter
som är sammanlänkade.

Sammansatta kolhydrater
med tre till tio länkade sockerarter

är oligosackarider.

De med fler än tio, är polysackarider.

Under matsmältningen

bryter kroppen ner
de sammansatta kolhydraterna

till sina byggstenar, monosackariderna,

som cellerna kan använda som energi.

Så när du äter kolhydratrik mat,

stiger sockerhalten i blodet,
som normalt är ungefär en tesked.

Men matsmältningskanalen
reagerar inte likadant

på alla kolhydrater.

Ta till exempel stärkelse och fibrer,

båda är polysackarider,

båda kommer från växtriket,

båda är sammansatta
av hundratusentals monosackarider,

men sammansatta på olika sätt,
vilket förändrar deras påverkan

på din kropp.

I stärkelse, som växter lagrar
som energi i rötter och frön,

kopplas glukosmolekyler ihop
med alfabindningar,

av vilka de flesta enkelt kan klyvas
av enzymer i matsmältningskanalen.

Men i fibrer är det betabindningar
mellan monosackariderna,

och dessa kan kroppen inte bryta ner.

Fibrer kan också binda viss stärkelse,
och förhindra dem från att klyvas,

vilket resulterar i det
som kallas resistent stärkelse.

Livsmedelser med hög stärkelsehalt,
som kex och vitt bröd,

är lättsmälta,

och frigör snabbt
en massa glukos i blodet,

precis samma som skulle hända
om du drack något glukosrikt, som läsk.

Dessa livsmedel har högt glykemiskt index,

ett mått på hur ett visst livsmedel
höjer din blodsockernivå.

Läsk och vitt bröd
har liknande glykemiska index

eftersom de har en liknande effekt
på ditt blodsocker.

Men när du äter fiberrik mat
som grönsaker, frukt och fullkorn,

gör de svårsmälta betabindningarna
att glukoset frigörs långsammare.

Dessa livsmedel
har ett lägre glykemiskt index,

och livsmedel som ägg, ost och kött
har lägst glykemiskt index.

När socker förflyttas
från matsmältningskanalen till blodflödet,

startar kroppen åtgärder
för att överföra det till dina vävnader,

där det kan hanteras
och användas som energi.

Insulin, ett hormon som syntetiseras
i bukspottkörteln,

är ett av kroppens främsta verktyg
för att hantera socker.

När du äter och blodsockret stiger,

utsöndras insulin i blodet.

Det får muskler och fettceller
att släppa in glukos

och snabbstartar förvandlingen
från socker till energi.

Hur mycket en enhet insulin
sänker blodsockret

hjälper oss förstå det
som kallas insulinkänslighet.

Ju mer en enhet insulin
sänker blodsockret,

desto större är din insulinkänslighet.

Om insulinkänsligheten sjunker
kallas det insulinresistens.

Bukspottkörteln skickar
fortfarande ut insulin,

men celler, särskilt muskelceller,
svarar allt mindre på det,

så blodsockret sjunker inte,

och insulinnivån fortsätter stiga.

Att ständigt äta mycket kolhydrater

kan leda till insulinresistens,

och många forskare tror
att insulinresistens

leder till ett allvarligt tillstånd
som kallas metabolt syndrom.

Det inbegriper en rad symptom,

som högt blodsocker,

ökat midjemått

och högt blodtryck.

Det ökar risken för att utveckla åkommor

som hjärt- och kärlsjukdomar,

och diabetes typ 2.

Förekomsten av det ökar snabbt
över hela världen.

Så mycket som 32% av befolkningen
i USA har metabolt syndrom.

Men åter till din kosthållning.

Oavsett om din mat smakar sött eller inte,
så är socker alltid socker,

och för mycket kolhydrater
kan vara ett problem.

Så du kanske vill hoppa över

den där pasta-sushi-pita-burrito-
donut-hamburgersmörgåsen.