Stoicismens filosofi – Massimo Pigliucci

Se hela föreläsningen på: http://ed.ted.com/lessons/the-philosophy-of-stoicism-massimo-pigliucci

Hur kan man leva på bästa sätt? Hur kan vi hantera utmaningarna livet ställer oss inför och trots allt gå stärkta ur dem? Även om vi inte alltid kan styra över händelserna som drabbar oss kan vi, enligt den antika grekisk-romerska filosofin stoicismen, påverka vår inställning till dem. Massimo Pigliucci berättar om stoicismens filosofi.

Föreläsning av Massimo Pigliucci, animering av Compote Collective.

Du har blivit strandsatt
hundratals mil från hemmet

utan vare sig pengar eller ägodelar.

Ett sådant scenario skulle
göra många människor förtvivlade.

Men för Zenon från Cypern lade
det grunden för hans livsverk och arv.

Den en gång rika affärsmannen förlorade
allt när han blev skeppsbruten i Aten

omkring 300 före Kristus.

Då han inte hade mycket för sig
gick han in i en bokhandel,

blev fascinerad av att läsa om Sokrates

och fortsatte söka sig till och studera
med stadens kända filosofer.

När Zenon började undervisa egna elever

inrättade han en filosofi,
den så kallade stoicismen,

vars läror om dygd, tolerans
och självbehärskning

utgjort en inspiration för generationer
av tänkare och ledare.

Namnet stoicism härstammar
från Stoa Poikile,

en utsmyckad pelargång
för allmänheten,

där Zenon och hans lärjungar
brukade samlas för diskussioner.

I vardagstal använder vi
idag ordet 'stoisk'

om någon som bibehåller
lugnet i stressande situationer

och undviker känslomässiga ytterligheter.

Medan detta fångar in viktiga
aspekter av stoicismen,

handlade filosofin i grunden
om mer än enbart karaktärsdrag.

Stoikerna ansåg att
allting i vår omgivning

vävs samman i ett nät av orsak och verkan

och att universum därför
har en förnuftig struktur

som de kallade Logos.

Medan vi inte alltid kan styra
över hur händelser påverkar oss

kan vi välja hur vi förhåller
oss till saker och ting.

Istället för att tänka sig
ett idealsamhälle

försöker stoikern se världen som den är

och sträva efter att utvecklas
genom fyra kardinaldygder:

visdom –

förmågan att ta sig igenom svårigheter
på ett logiskt, upplyst och lugnt vis;

måttfullhet –

att utöva självbehärskning och
besinning i livets alla lägen;

rättrådighet –

att behandla andra rättvist
även när de begått misstag;

och mod –

att – inte bara i undantagsfall –
men även till vardags

hantera utmaningar med
klarsynthet och integritet.

Som Seneca, bland de mest
berömda romerska stoikerna, skrev:

"Att ens leva, är ibland
en modig handling."

Medan stoicismen kretsar
kring personlig utveckling

är den ingen egocentrisk filosofi.

I en tid då slavar betraktades
som egendom enligt romerska lagar

krävde Seneca att de skulle
behandlas humant

och betonade att vi i grunden
alla delar samma mänsklighet.

Stoicismen manar inte
heller till passivitet.

Grundidén är att det endast är
människor som förfinat dygdens

och självbehärskningens konst som
kan få till positiv förändring hos andra.

Till de mest berömda stoiska författarna
hör även en av Roms främsta kejsare.

Under sitt 19-åriga styre

förmådde stoicismen Marcus Aurelius
leda riket genom två storkrig

och samtidigt hantera förlusten
av flera av sina barn.

Århundraden senare kom Marcus
dagböcker att stötta Nelson Mandela

under sin 27-åriga fängelsevistelse

då han kämpade för rasers
jämlikhet i Sydafrika.

När han till slut frigavs framhöll
Mandela vikten av fred och försoning.

Han ansåg att oförrätter i det
förgångna inte gick att ändra på,

men att hans folk kunde
ta itu med dem i nuet

samt sträva efter att skapa
en bättre och rättvisare framtid.

Under flera århundraden var
stoicismen en levande filosofiskola

i Grekland och Rom.

I egenskap av formell institution
har den försvunnit,

men har än idag fortsatt inflytande.

Kristna teologer som Thomas av Aquino

har sett upp till och tagit efter
stoicismens fokus på dygderna

och det finns likheter mellan 'ataraxia',
den stoiska termen för sinnesro,

samt den buddhistiska idén om nirvana.

En i särklass inflytelserik stoiker
var filosofen Epiktetos

som skrev att lidandet

inte beror på våra livshändelser,
utan på vår inställning till dem.

Något som haft en enorm
inverkan på dagens psykologi

och självhjälpsrörelsen.

Rationell emotiv beteendeterapi

går till exempel ut på att förändra
självdestruktiva tankar som

människor skapar i sin livssituation.

Vi har också Viktor Frankls logoterapi.

Med prägel av Frankls tid som
fånge i koncentrationslägret,

vilar logoterapin på den stoiska principen

att vi med viljans kraft
kan fylla livet med mening

– även i dess svåraste stunder.