-
Vårt skolspråk är onekligen inte lätt att förstå.
-
Kanske har du suttit på ett utvecklingssamtal och hört oss säga att ditt barn läser med flyt,
-
har ett välutvecklat resonemang och att vi bedömer utifrån kunskapskraven.
-
Vi i skolan har skyldighet att förklara för er hur vi jobbar
-
Och du spelar en jätteviktig roll i ditt barns skolgång.
-
Så därför vill vi att du ska förstå hur vi jobbar med bedömning och betyg.
-
Det har säkert inte undgått någon att det har varit ganska mörka rubriker om skolan.
-
Man skriver bland annat att våra elever inte kan lika mycket som elever i andra länder.
-
En av lösningar på det här har varit att skapa en ny läroplan.
-
Som ska vara tydligare för oss lärare och som ska få oss att nå bättre resultat.
-
Så 2011 fick vi en ny läroplan och en ny betygsskala.
-
I den står det vad vi ska jobba med, lite hur vi ska jobba och vad det är vi ska bedöma.
-
Vi har bland annat fått en lista på innehåll i varje ämne som vi ska jobba med.
-
Det står också skrivet vilka förmågor som vi ska få era barn att utveckla.
-
Och så har vi kunskapskrav, kanske det ni känner igen som betygskriterier,
-
där det står vad vi ska bedöma.
-
Kunskapskraven finns för årskurs tre, årskurs sex och årskurs nio.
-
Idag har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem.
-
Men det jag tror ni vårdnadshavare känner igen är det relativa betygssystemet.
-
Och normalfördelningskurvan – kommer ni ihåg? Femmorna kunde ta slut. Sju procent hade femmorna.
-
Då ville man inte gärna hjälpa sin kompis, för tänk om kompisen blev bättre.
-
Då kanske jag inte fick den där femman.
-
För vi jämfördes ju med varandra.
-
Nej, idag har vi det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
-
Det innebär att vi har färdiguppställda mål och kunskapskrav som vi lärare arbetar emot.
-
Och alla barn, oavsett sina kompisar, kan nå de här målen.
-
Och det är vår skyldighet att få eleverna att nå så långt som möjligt.
-
Och sedan bedömer vi med vilken kvalitet som de når målen.
-
Idag har vi en ny betygsskala. Inte ett nytt system, utan en ny skala.
-
Det var vi lärare som efterfrågade det. Vi ville ha fler steg.
-
Vi hade ju det där G, VG, MVG och vi tyckte inte det räckte.
-
Så vi började mixtra med VG++ och G-. Allt för att visa var eleverna befann sig inom betygssteget.
-
Men nu har vi fått en ny skala och fler bokstäver.
-
Från F till A. Och de godkända betygen är E till A.
-
F ses som ett inte godkänt betyg. Och det innebär att om vi lärare sätter F på en elevs kunskaper
-
så gäller det att vi funderar ut hur vi kan stötta den här eleven
-
för att den ska nå så långt som möjligt och få ett godkänt betyg.
-
Och om du som vårdnadshavare har ett barn som riskerar att få F eller får F i betyg
-
då ska skolan informera er om det och kunna prata om vilket stöd som planeras
-
för att möta barnet så att det ska nå så långt som möjligt.
-
Några av er vårdnadshavare försöker översätta våra nya bokstäver, framförallt E till A, till det gamla 1 till 5
-
där ni gör om E till en etta. Det stämmer inte.
-
Det är något helt annat att få betyg idag. Det krävs en hel del att få E i betyg.
-
Men om ni envisas och måste göra en översättning, då är snarare E en trea.
-
Så här ser kunskapskraven ut när vi slår upp läroplanen.
-
Det här är kunskapskraven i geografi för årskurs sex.
-
Kunskapskraven för de olika betygen utgår från samma text. Det som ändrar sig är
-
till exempel utvecklingen från grundläggande till mycket goda kunskaper
-
och från enkla till välutvecklade resonemang.
-
Och den här uppbyggnaden är samma även för årskurs nio.
-
Om vi tittar under till exempel E, så står det "Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan
-
människa, samhälle och natur och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang
-
om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation" och så vidare.
-
Så tittar vi på C: "Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur
-
och visar det genom att utvecklade och relativt väl underbyggda
-
resonemang om orsaker till och konsekvenser av"
-
Och där ser vi också på A: "Eleven har mycket goda kunskaper om
-
samspelet mellan människa, samhälle och natur
-
visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang."
-
Så om vi går tillbaka och tittar igen på E: "Eleven har grundläggande kunskaper om ..."
-
Vad är det då? Ja, nyckeln kommer - "visar det genom att föra enkla
-
och till viss del underbyggda resonemang om ..."
-
Vi lärare ska alltså få eleven att visa oss hur de för resonemang
-
så vi kan bedöma med vilken kvalitet som de gör det.
-
Och det är så vi sedan kan bestämma oss för vilket betyg eleven ska få.
-
Men hur var det nu, vi skulle ju ha fler steg.
-
Men här är det bara text för E, C och A.
-
Ja, tanken har varit så att för de här mellanbetygen så ska man tänka
-
att för att få D – allting på E ska vara uppfyllt
-
och till övervägande del på C.
-
Då får man betyget D.
-
Allting på E, allting på C och till övervägande del på A, så får man betyget B.
-
De här kunskapskraven styr ju inte bara hur vi bedömer elevernas kunskaper,
-
utan de styr också vår undervisning.
-
Om eleven ska kunna ha resonemang om orsaker till och konsekvenser
-
då måste vår undervisning handla om det.
-
Vi måste prata om olika orsaker och olika konsekvenser
-
så att eleverna kan utveckla förståelse kring detta.
-
Och det är så våra kunskapskrav är uppbyggda.
-
Det här var kunskapskraven i geografi för årskurs sex som fick vara vårt exempel.
-
Och så har vi också kunskapskrav för årskurs nio.
-
Men hur funkar det? Har vi inga kunskapskrav för årskurs fyra och fem eller sju och åtta?
-
Nej, utan vi ska använda kunskapskraven i årskurs sex när vi gör våra bedömningar i årskurs fyra och fem.
-
Och vi ska använda kunskapskraven i årskurs nio när vi gör våra bedömningar i årskurs sju och åtta.
-
Men det är progression i de här skrivningarna.
-
Det vill säga när vi bedömer ett enkelt resonemang i årskurs fyra
-
då är det något annat än det enkla resonemanget i årskurs sex.
-
Det är lite enklare.
-
För man kan bara förväntas resonera utifrån den undervisning
-
man har varit med om som tioåring eller som fjortonåring.
-
Men vad är enkelt resonemang och ett välutvecklat resonemang? Hur skiljer de sig åt?
-
Vi lärare har fått lite ledtrådar kring det här. Man brukar säga
-
att ett enkelt resonemang kännetecknas av ett fåtal kopplingar till innehållet
-
och kortare resonemangskedjor.
-
A leder till B.
-
Och de mer välutvecklade resonemangen –
-
de har fler kopplingar till innehållet och längre resonemangskedjor.
-
A leder till B som leder till C och kanske tillbaka till A.
-
Det är så vi lärare vet om ett resonemang är enkelt eller välutvecklat.
-
Det viktiga är inte hur mycket innehåll en elev kan rapa upp, utan det är vad man gör med innehållet.
-
I det här fallet hur väl man resonerar om innehållet.
-
Enkelt eller välutvecklat.
-
Vi jobbar med att utveckla era barns förmågor som att föra och följa resonemang i matematik
-
kommunicera i tal och skrift i svenska och till vår hjälp har vi våra kunskapskrav
-
som vi använder när vi bedömer hur väl era barn utvecklas.
-
Och så har vi centralt innehåll som ligger till grund för vår undervisning.
-
För det vi tror är att ett barn som får resonera, argumentera,
-
diskutera och analysera behöver göra innehållet till sitt eget
-
och på så sätt blir förtrogen. Istället för att bara lära sig utantill och rapa upp vid ett tillfälle.
-
– en förtrogenhet som vi tror kan leda till ökade resultat i skolan.
-
Hur kan ni då hjälpa till hemma som vårdnadshavare?
-
Jobba gärna med hur och varför-frågor hemma.
-
Prata med era barn om: Varför är det så? Hur blir ett frö en trädstam?
-
För då lockar ni fram resonemang som vi kan jobba med att utveckla i skolan.
-
För det här med hur ett frö blir en trädstam det kräver inte bara att man lärt sig fotosyntesen utantill
-
utan det kräver en förståelse för hela processen.
-
Och glosor – det tror jag ni är vana som vårdnadshavare att förhöra hemma.
-
Men vi bedömer inte hur många glosor ett barn kan rapa upp
-
utan vad den gör med orden, hur den kommunicerar.
-
För det är det som är viktigt i skolan idag.
-
Vi har onekligen en kommunikativ kursplan.
-
Och många vårdnadshavare funderar på vad händer med mitt barn som är ganska blyg
-
när det ska kommuniceras och diskuteras hela tiden?
-
Det är viktigt att komma ihåg att det finns flera olika sätt att lösa det här på.
-
Man kan resonera och diskutera i skrift. En lärare som jag mötte hade valt att chatta med sina elever
-
för att bedöma hur väl de resonerade i en diskussion och hur de förde diskussionen framåt.
-
Han hade en elev som han uppfattade som väldigt blyg
-
och när han chattade med eleven visade det sig att den kunde jättemycket.
-
Och det är ett helt naturligt sätt för en tolvåring att kommunicera på.
-
Hur sätter vi lärare betyg egentligen?
-
Det viktiga är att det är min helhetsbedömning om elevens kunskaper idag när jag sätter betyg.
-
Och det gör jag i förhållande till kunskapskraven.
-
Vad innebär det då?
-
Om jag bestämmer mig för att en elev ska få betyget E
-
då vet jag att eleven har grundläggande kunskaper om ...
-
och att den för enkla och till viss del underbyggda resonemang om..
-
Skulle det saknas något i den här listan
-
fastän eleven har fått pröva på olika sätt och det är något den inte når här
-
då är det betyget F.
-
Om jag däremot bestämmer mig för att sätta betyget A
-
då innebär det att jag vet att eleven har mycket goda kunskaper om
-
och kan föra väl underbyggda resonemang som är välutvecklade.
-
Men det innebär inte eleven måste visa det hela tiden.
-
Man får träna på saker i skolan och man kan visst ha enkla resonemang ibland
-
och ändå i slutändan få ett A i betyg.
-
För det är min helhetsbedömning av vad jag vet om eleven idag som är det viktiga.
-
Och det är så vi sätter betyg i skolan.
-
Alla betyg ändå fram till slutbetyg i årskurs nio kallas terminsbetyg.
-
Det innebär att vi ändå ska använda hela betygsskalan varje termin - från F till A.
-
Och det går självklart att få A redan på hösten i årskurs sex eller i årskurs sju eller åtta.
-
Men det är inte ett löfte om att det blir A i årskurs nio.
-
Tänk er att det är hösten i årskurs sex.
-
Vi har arbetat med de delar som är markerade och då är det de delar vi ska betygssätta utifrån.
-
Säg att eleven har gjort det här med A-kvalitet.
-
Vad ska eleven ha för betyg? Jo, A såklart.
-
Sedan kommer våren och nu måste vi jobba med de andra delarna.
-
Så vi jobbar med de på olika sätt och eleven får pröva.
-
Fast av olika anledningar så visar eleven de delarna med E-kvalitet.
-
Vad blir det då för betyg våren årskurs sex? Några delar på A och några delar på E.
-
Om några delar är på E kommer man aldrig förbi C. Utan det blir betyget D.
-
Vad är det för skola som får mitt barn att gå från A till D i betyg?
-
Eleverna brukar säga "Varför är det så här att min sämsta gren drar ner mig"?
-
Men principen är sådan – ska man få A ska allt vara uppfyllt på A.
-
Det påverkar ju oss lärare givetvis. Vi måste planera så att eleverna får möta
-
kunskapskraven vid olika tillfällen på olika sätt
-
under sin resa från årskurs fyra till sex, från årskurs sju till nio
-
för att undvika de där stora svängningarna.
-
Men principen gör att man kan gå från A till D för vi gör nya bedömningar vid de olika terminerna.
-
Nu hoppas vi verkligen att ni har fått mer kunskap om hur läroplanen är uppbyggd
-
om hur den nya betygsskalan fungerar och hur det här påverkar vår undervisning.
-
Tillsammans så kan vi få eleverna, era barn, att nå så långt som möjligt.