1
00:00:22,660 --> 00:00:25,660
Vårt skolspråk är onekligen inte lätt att förstå.

2
00:00:26,760 --> 00:00:32,100
Kanske har du suttit på ett utvecklingssamtal och hört oss säga att ditt barn läser med flyt,

3
00:00:32,439 --> 00:00:37,060
har ett välutvecklat resonemang och att vi bedömer utifrån kunskapskraven.

4
00:00:38,320 --> 00:00:42,300
Vi i skolan har skyldighet att förklara för er hur vi jobbar

5
00:00:43,480 --> 00:00:46,700
Och du spelar en jätteviktig roll i ditt barns skolgång.

6
00:00:46,700 --> 00:00:52,880
Så därför vill vi att du ska förstå hur vi jobbar med bedömning och betyg.

7
00:01:01,220 --> 00:01:06,120
Det har säkert inte undgått någon att det har varit ganska mörka rubriker om skolan.

8
00:01:06,940 --> 00:01:12,040
Man skriver bland annat att våra elever inte kan lika mycket som elever i andra länder.

9
00:01:14,180 --> 00:01:18,500
En av lösningar på det här har varit att skapa en ny läroplan.

10
00:01:18,720 --> 00:01:24,260
Som ska vara tydligare för oss lärare och som ska få oss att nå bättre resultat.

11
00:01:24,920 --> 00:01:29,280
Så 2011 fick vi en ny läroplan och en ny betygsskala.

12
00:01:30,120 --> 00:01:36,040
I den står det vad vi ska jobba med, lite hur vi ska jobba och vad det är vi ska bedöma.

13
00:01:36,740 --> 00:01:42,400
Vi har bland annat fått en lista på innehåll i varje ämne som vi ska jobba med.

14
00:01:43,340 --> 00:01:47,620
Det står också skrivet vilka förmågor som vi ska få era barn att utveckla.

15
00:01:48,640 --> 00:01:53,200
Och så har vi kunskapskrav, kanske det ni känner igen som betygskriterier,

16
00:01:53,640 --> 00:01:56,100
där det står vad vi ska bedöma.

17
00:01:56,400 --> 00:02:02,680
Kunskapskraven finns för årskurs tre, årskurs sex och årskurs nio.

18
00:02:04,160 --> 00:02:07,960
Idag har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem.

19
00:02:08,500 --> 00:02:14,400
Men det jag tror ni vårdnadshavare känner igen är det relativa betygssystemet.

20
00:02:14,880 --> 00:02:22,520
Och normalfördelningskurvan – kommer ni ihåg? Femmorna kunde ta slut. Sju procent hade femmorna.

21
00:02:23,240 --> 00:02:27,380
Då ville man inte gärna hjälpa sin kompis, för tänk om kompisen blev bättre.

22
00:02:27,380 --> 00:02:30,180
Då kanske jag inte fick den där femman.

23
00:02:30,180 --> 00:02:33,380
För vi jämfördes ju med varandra.

24
00:02:33,600 --> 00:02:37,900
Nej, idag har vi det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

25
00:02:38,380 --> 00:02:43,720
Det innebär att vi har färdiguppställda mål och kunskapskrav som vi lärare arbetar emot.

26
00:02:44,420 --> 00:02:49,480
Och alla barn, oavsett sina kompisar, kan nå de här målen.

27
00:02:49,700 --> 00:02:53,560
Och det är vår skyldighet att få eleverna att nå så långt som möjligt.

28
00:02:53,880 --> 00:02:59,140
Och sedan bedömer vi med vilken kvalitet som de når målen.

29
00:02:59,460 --> 00:03:07,780
Idag har vi en ny betygsskala. Inte ett nytt system, utan en ny skala.

30
00:03:08,700 --> 00:03:12,760
Det var vi lärare som efterfrågade det. Vi ville ha fler steg.

31
00:03:13,600 --> 00:03:17,820
Vi hade ju det där G, VG, MVG och vi tyckte inte det räckte.

32
00:03:18,540 --> 00:03:29,300
Så vi började mixtra med VG++ och G-. Allt för att visa var eleverna befann sig inom betygssteget.

33
00:03:29,760 --> 00:03:34,080
Men nu har vi fått en ny skala och fler bokstäver.

34
00:03:34,420 --> 00:03:41,960
Från F till A. Och de godkända betygen är E till A.

35
00:03:41,960 --> 00:03:50,020
F ses som ett inte godkänt betyg. Och det innebär att om vi lärare sätter F på en elevs kunskaper

36
00:03:50,020 --> 00:03:53,960
så gäller det att vi funderar ut hur vi kan stötta den här eleven

37
00:03:53,960 --> 00:03:59,680
för att den ska nå så långt som möjligt och få ett godkänt betyg.

38
00:03:59,680 --> 00:04:04,800
Och om du som vårdnadshavare har ett barn som riskerar att få F eller får F i betyg

39
00:04:04,800 --> 00:04:10,740
då ska skolan informera er om det och kunna prata om vilket stöd som planeras

40
00:04:10,740 --> 00:04:15,060
för att möta barnet så att det ska nå så långt som möjligt.

41
00:04:17,399 --> 00:04:25,920
Några av er vårdnadshavare försöker översätta våra nya bokstäver, framförallt E till A, till det gamla 1 till 5

42
00:04:25,920 --> 00:04:33,740
där ni gör om E till en etta. Det stämmer inte.

43
00:04:34,720 --> 00:04:41,800
Det är något helt annat att få betyg idag. Det krävs en hel del att få E i betyg.

44
00:04:42,780 --> 00:04:52,940
Men om ni envisas och måste göra en översättning, då är snarare E en trea.

45
00:04:54,780 --> 00:04:58,160
Så här ser kunskapskraven ut när vi slår upp läroplanen.

46
00:04:59,020 --> 00:05:02,940
Det här är kunskapskraven i geografi för årskurs sex.

47
00:05:02,940 --> 00:05:08,220
Kunskapskraven för de olika betygen utgår från samma text. Det som ändrar sig är

48
00:05:08,220 --> 00:05:13,300
till exempel utvecklingen från grundläggande till mycket goda kunskaper

49
00:05:13,300 --> 00:05:17,740
och från enkla till välutvecklade resonemang.

50
00:05:17,740 --> 00:05:21,920
Och den här uppbyggnaden är samma även för årskurs nio.

51
00:05:23,320 --> 00:05:30,060
Om vi tittar under till exempel E, så står det "Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan

52
00:05:30,060 --> 00:05:35,980
människa, samhälle och natur och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang

53
00:05:35,980 --> 00:05:43,320
om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation" och så vidare.

54
00:05:44,640 --> 00:05:50,280
Så tittar vi på C: "Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur

55
00:05:50,280 --> 00:05:54,720
och visar det genom att utvecklade och relativt väl underbyggda

56
00:05:54,720 --> 00:05:57,500
resonemang om orsaker till och konsekvenser av"

57
00:05:57,500 --> 00:06:01,300
Och där ser vi också på A: "Eleven har mycket goda kunskaper om

58
00:06:01,300 --> 00:06:04,420
samspelet mellan människa, samhälle och natur

59
00:06:04,420 --> 00:06:07,520
visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang."

60
00:06:09,300 --> 00:06:14,880
Så om vi går tillbaka och tittar igen på E: "Eleven har grundläggande kunskaper om ..."

61
00:06:15,640 --> 00:06:20,860
Vad är det då? Ja, nyckeln kommer - "visar det genom att föra enkla

62
00:06:20,860 --> 00:06:23,980
och till viss del underbyggda resonemang om ..."

63
00:06:23,980 --> 00:06:28,700
Vi lärare ska alltså få eleven att visa oss hur de för resonemang

64
00:06:28,700 --> 00:06:32,980
så vi kan bedöma med vilken kvalitet som de gör det.

65
00:06:32,980 --> 00:06:37,800
Och det är så vi sedan kan bestämma oss för vilket betyg eleven ska få.

66
00:06:39,080 --> 00:06:41,860
Men hur var det nu, vi skulle ju ha fler steg.

67
00:06:41,860 --> 00:06:45,800
Men här är det bara text för E, C och A.

68
00:06:46,140 --> 00:06:50,940
Ja, tanken har varit så att för de här mellanbetygen så ska man tänka

69
00:06:50,940 --> 00:06:55,200
att för att få D – allting på E ska vara uppfyllt

70
00:06:55,200 --> 00:06:59,060
och till övervägande del på C.

71
00:06:59,060 --> 00:07:00,720
Då får man betyget D.

72
00:07:01,200 --> 00:07:07,960
Allting på E, allting på C och till övervägande del på A, så får man betyget B.

73
00:07:12,780 --> 00:07:17,800
De här kunskapskraven styr ju inte bara hur vi bedömer elevernas kunskaper,

74
00:07:17,800 --> 00:07:21,620
utan de styr också vår undervisning.

75
00:07:21,980 --> 00:07:27,560
Om eleven ska kunna ha resonemang om orsaker till och konsekvenser

76
00:07:27,560 --> 00:07:31,000
då måste vår undervisning handla om det.

77
00:07:31,000 --> 00:07:35,600
Vi måste prata om olika orsaker och olika konsekvenser

78
00:07:35,600 --> 00:07:39,940
så att eleverna kan utveckla förståelse kring detta.

79
00:07:39,940 --> 00:07:43,420
Och det är så våra kunskapskrav är uppbyggda.

80
00:07:44,540 --> 00:07:49,320
Det här var kunskapskraven i geografi för årskurs sex som fick vara vårt exempel.

81
00:07:49,320 --> 00:07:53,120
Och så har vi också kunskapskrav för årskurs nio.

82
00:07:54,620 --> 00:08:00,360
Men hur funkar det? Har vi inga kunskapskrav för årskurs fyra och fem eller sju och åtta?

83
00:08:00,800 --> 00:08:07,040
Nej, utan vi ska använda kunskapskraven i årskurs sex när vi gör våra bedömningar i årskurs fyra och fem.

84
00:08:07,040 --> 00:08:12,580
Och vi ska använda kunskapskraven i årskurs nio när vi gör våra bedömningar i årskurs sju och åtta.

85
00:08:13,200 --> 00:08:15,960
Men det är progression i de här skrivningarna.

86
00:08:15,960 --> 00:08:20,500
Det vill säga när vi bedömer ett enkelt resonemang i årskurs fyra

87
00:08:20,500 --> 00:08:24,360
då är det något annat än det enkla resonemanget i årskurs sex.

88
00:08:25,280 --> 00:08:27,720
Det är lite enklare.

89
00:08:28,240 --> 00:08:32,120
För man kan bara förväntas resonera utifrån den undervisning

90
00:08:32,120 --> 00:08:37,240
man har varit med om som tioåring eller som fjortonåring.

91
00:08:38,000 --> 00:08:43,720
Men vad är enkelt resonemang och ett välutvecklat resonemang? Hur skiljer de sig åt?

92
00:08:44,720 --> 00:08:51,840
Vi lärare har fått lite ledtrådar kring det här. Man brukar säga

93
00:08:51,840 --> 00:08:56,000
att ett enkelt resonemang kännetecknas av ett fåtal kopplingar till innehållet

94
00:08:56,000 --> 00:08:58,400
och kortare resonemangskedjor.

95
00:08:58,400 --> 00:09:01,520
A leder till B.

96
00:09:02,240 --> 00:09:05,840
Och de mer välutvecklade resonemangen –

97
00:09:05,840 --> 00:09:10,480
de har fler kopplingar till innehållet och längre resonemangskedjor.

98
00:09:11,240 --> 00:09:17,040
A leder till B som leder till C och kanske tillbaka till A.

99
00:09:18,600 --> 00:09:24,400
Det är så vi lärare vet om ett resonemang är enkelt eller välutvecklat.

100
00:09:25,280 --> 00:09:33,760
Det viktiga är inte hur mycket innehåll en elev kan rapa upp, utan det är vad man gör med innehållet.

101
00:09:33,760 --> 00:09:38,320
I det här fallet hur väl man resonerar om innehållet.

102
00:09:38,320 --> 00:09:40,880
Enkelt eller välutvecklat.

103
00:09:48,480 --> 00:09:55,160
Vi jobbar med att utveckla era barns förmågor som att föra och följa resonemang i matematik

104
00:09:55,160 --> 00:10:00,980
kommunicera i tal och skrift i svenska och till vår hjälp har vi våra kunskapskrav

105
00:10:00,980 --> 00:10:05,120
som vi använder när vi bedömer hur väl era barn utvecklas.

106
00:10:05,120 --> 00:10:09,200
Och så har vi centralt innehåll som ligger till grund för vår undervisning.

107
00:10:10,120 --> 00:10:15,840
För det vi tror är att ett barn som får resonera, argumentera,

108
00:10:15,840 --> 00:10:20,800
diskutera och analysera behöver göra innehållet till sitt eget

109
00:10:20,800 --> 00:10:27,320
och på så sätt blir förtrogen. Istället för att bara lära sig utantill och rapa upp vid ett tillfälle.

110
00:10:28,000 --> 00:10:33,600
– en förtrogenhet som vi tror kan leda till ökade resultat i skolan.

111
00:10:37,600 --> 00:10:40,640
Hur kan ni då hjälpa till hemma som vårdnadshavare?

112
00:10:41,000 --> 00:10:44,680
Jobba gärna med hur och varför-frågor hemma.

113
00:10:44,680 --> 00:10:51,800
Prata med era barn om: Varför är det så? Hur blir ett frö en trädstam?

114
00:10:51,800 --> 00:10:57,480
För då lockar ni fram resonemang som vi kan jobba med att utveckla i skolan.

115
00:10:58,040 --> 00:11:06,880
För det här med hur ett frö blir en trädstam det kräver inte bara att man lärt sig fotosyntesen utantill

116
00:11:06,880 --> 00:11:10,120
utan det kräver en förståelse för hela processen.

117
00:11:11,560 --> 00:11:16,760
Och glosor – det tror jag ni är vana som vårdnadshavare att förhöra hemma.

118
00:11:16,760 --> 00:11:21,320
Men vi bedömer inte hur många glosor ett barn kan rapa upp

119
00:11:21,320 --> 00:11:25,800
utan vad den gör med orden, hur den kommunicerar.

120
00:11:25,800 --> 00:11:28,440
För det är det som är viktigt i skolan idag.

121
00:11:31,560 --> 00:11:34,640
Vi har onekligen en kommunikativ kursplan.

122
00:11:34,640 --> 00:11:41,560
Och många vårdnadshavare funderar på vad händer med mitt barn som är ganska blyg

123
00:11:41,560 --> 00:11:45,240
när det ska kommuniceras och diskuteras hela tiden?

124
00:11:46,520 --> 00:11:50,640
Det är viktigt att komma ihåg att det finns flera olika sätt att lösa det här på.

125
00:11:50,640 --> 00:11:58,440
Man kan resonera och diskutera i skrift. En lärare som jag mötte hade valt att chatta med sina elever

126
00:11:58,440 --> 00:12:04,240
för att bedöma hur väl de resonerade i en diskussion och hur de förde diskussionen framåt.

127
00:12:04,800 --> 00:12:07,980
Han hade en elev som han uppfattade som väldigt blyg

128
00:12:07,980 --> 00:12:13,560
och när han chattade med eleven visade det sig att den kunde jättemycket.

129
00:12:13,560 --> 00:12:17,800
Och det är ett helt naturligt sätt för en tolvåring att kommunicera på.

130
00:12:21,120 --> 00:12:23,920
Hur sätter vi lärare betyg egentligen?

131
00:12:24,720 --> 00:12:31,760
Det viktiga är att det är min helhetsbedömning om elevens kunskaper idag när jag sätter betyg.

132
00:12:31,760 --> 00:12:35,480
Och det gör jag i förhållande till kunskapskraven.

133
00:12:36,960 --> 00:12:38,400
Vad innebär det då?

134
00:12:39,080 --> 00:12:43,340
Om jag bestämmer mig för att en elev ska få betyget E

135
00:12:43,340 --> 00:12:48,360
då vet jag att eleven har grundläggande kunskaper om ...

136
00:12:48,360 --> 00:12:54,280
och att den för enkla och till viss del underbyggda resonemang om..

137
00:12:54,280 --> 00:12:57,920
Skulle det saknas något i den här listan

138
00:12:57,920 --> 00:13:00,700
fastän eleven har fått pröva på olika sätt och det är något den inte når här

139
00:13:00,720 --> 00:13:03,360
då är det betyget F.

140
00:13:04,200 --> 00:13:08,360
Om jag däremot bestämmer mig för att sätta betyget A

141
00:13:08,360 --> 00:13:13,840
då innebär det att jag vet att eleven har mycket goda kunskaper om

142
00:13:13,840 --> 00:13:19,000
och kan föra väl underbyggda resonemang som är välutvecklade.

143
00:13:19,600 --> 00:13:23,800
Men det innebär inte eleven måste visa det hela tiden.

144
00:13:24,400 --> 00:13:29,660
Man får träna på saker i skolan och man kan visst ha enkla resonemang ibland

145
00:13:29,660 --> 00:13:34,320
och ändå i slutändan få ett A i betyg.

146
00:13:34,320 --> 00:13:39,080
För det är min helhetsbedömning av vad jag vet om eleven idag som är det viktiga.

147
00:13:39,120 --> 00:13:43,880
Och det är så vi sätter betyg i skolan.

148
00:13:44,680 --> 00:13:49,840
Alla betyg ändå fram till slutbetyg i årskurs nio kallas terminsbetyg.

149
00:13:49,840 --> 00:13:56,280
Det innebär att vi ändå ska använda hela betygsskalan varje termin - från F till A.

150
00:13:56,280 --> 00:14:03,000
Och det går självklart att få A redan på hösten i årskurs sex eller i årskurs sju eller åtta.

151
00:14:03,640 --> 00:14:07,160
Men det är inte ett löfte om att det blir A i årskurs nio.

152
00:14:09,560 --> 00:14:12,400
Tänk er att det är hösten i årskurs sex.

153
00:14:12,400 --> 00:14:19,320
Vi har arbetat med de delar som är markerade och då är det de delar vi ska betygssätta utifrån.

154
00:14:19,320 --> 00:14:23,840
Säg att eleven har gjort det här med A-kvalitet.

155
00:14:25,400 --> 00:14:29,560
Vad ska eleven ha för betyg? Jo, A såklart.

156
00:14:29,560 --> 00:14:34,320
Sedan kommer våren och nu måste vi jobba med de andra delarna.

157
00:14:34,320 --> 00:14:37,800
Så vi jobbar med de på olika sätt och eleven får pröva.

158
00:14:37,800 --> 00:14:42,640
Fast av olika anledningar så visar eleven de delarna med E-kvalitet.

159
00:14:44,880 --> 00:14:51,960
Vad blir det då för betyg våren årskurs sex? Några delar på A och några delar på E.

160
00:14:54,320 --> 00:15:03,400
Om några delar är på E kommer man aldrig förbi C. Utan det blir betyget D.

161
00:15:05,160 --> 00:15:11,160
Vad är det för skola som får mitt barn att gå från A till D i betyg?

162
00:15:12,560 --> 00:15:19,360
Eleverna brukar säga "Varför är det så här att min sämsta gren drar ner mig"?

163
00:15:19,360 --> 00:15:24,320
Men principen är sådan – ska man få A ska allt vara uppfyllt på A.

164
00:15:26,520 --> 00:15:31,620
Det påverkar ju oss lärare givetvis. Vi måste planera så att eleverna får möta

165
00:15:31,620 --> 00:15:35,100
kunskapskraven vid olika tillfällen på olika sätt

166
00:15:35,100 --> 00:15:40,040
under sin resa från årskurs fyra till sex, från årskurs sju till nio

167
00:15:40,040 --> 00:15:42,880
för att undvika de där stora svängningarna.

168
00:15:44,840 --> 00:15:52,480
Men principen gör att man kan gå från A till D för vi gör nya bedömningar vid de olika terminerna.

169
00:15:55,840 --> 00:16:01,560
Nu hoppas vi verkligen att ni har fått mer kunskap om hur läroplanen är uppbyggd

170
00:16:01,560 --> 00:16:07,520
om hur den nya betygsskalan fungerar och hur det här påverkar vår undervisning.

171
00:16:08,280 --> 00:16:16,720
Tillsammans så kan vi få eleverna, era barn, att nå så långt som möjligt.