0:00:22.660,0:00:25.660
Vårt skolspråk är onekligen inte lätt att förstå.

0:00:26.760,0:00:32.100
Kanske har du suttit på ett utvecklingssamtal och hört oss säga att ditt barn läser med flyt,

0:00:32.439,0:00:37.060
har ett välutvecklat resonemang och att vi bedömer utifrån kunskapskraven.

0:00:38.320,0:00:42.300
Vi i skolan har skyldighet att förklara för er hur vi jobbar

0:00:43.480,0:00:46.700
Och du spelar en jätteviktig roll i ditt barns skolgång.

0:00:46.700,0:00:52.880
Så därför vill vi att du ska förstå hur vi jobbar med bedömning och betyg.

0:01:01.220,0:01:06.120
Det har säkert inte undgått någon att det har varit ganska mörka rubriker om skolan.

0:01:06.940,0:01:12.040
Man skriver bland annat att våra elever inte kan lika mycket som elever i andra länder.

0:01:14.180,0:01:18.500
En av lösningar på det här har varit att skapa en ny läroplan.

0:01:18.720,0:01:24.260
Som ska vara tydligare för oss lärare och som ska få oss att nå bättre resultat.

0:01:24.920,0:01:29.280
Så 2011 fick vi en ny läroplan och en ny betygsskala.

0:01:30.120,0:01:36.040
I den står det vad vi ska jobba med, lite hur vi ska jobba och vad det är vi ska bedöma.

0:01:36.740,0:01:42.400
Vi har bland annat fått en lista på innehåll i varje ämne som vi ska jobba med.

0:01:43.340,0:01:47.620
Det står också skrivet vilka förmågor som vi ska få era barn att utveckla.

0:01:48.640,0:01:53.200
Och så har vi kunskapskrav, kanske det ni känner igen som betygskriterier,

0:01:53.640,0:01:56.100
där det står vad vi ska bedöma.

0:01:56.400,0:02:02.680
Kunskapskraven finns för årskurs tre, årskurs sex och årskurs nio.

0:02:04.160,0:02:07.960
Idag har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem.

0:02:08.500,0:02:14.400
Men det jag tror ni vårdnadshavare känner igen är det relativa betygssystemet.

0:02:14.880,0:02:22.520
Och normalfördelningskurvan – kommer ni ihåg? Femmorna kunde ta slut. Sju procent hade femmorna.

0:02:23.240,0:02:27.380
Då ville man inte gärna hjälpa sin kompis, för tänk om kompisen blev bättre.

0:02:27.380,0:02:30.180
Då kanske jag inte fick den där femman.

0:02:30.180,0:02:33.380
För vi jämfördes ju med varandra.

0:02:33.600,0:02:37.900
Nej, idag har vi det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

0:02:38.380,0:02:43.720
Det innebär att vi har färdiguppställda mål och kunskapskrav som vi lärare arbetar emot.

0:02:44.420,0:02:49.480
Och alla barn, oavsett sina kompisar, kan nå de här målen.

0:02:49.700,0:02:53.560
Och det är vår skyldighet att få eleverna att nå så långt som möjligt.

0:02:53.880,0:02:59.140
Och sedan bedömer vi med vilken kvalitet som de når målen.

0:02:59.460,0:03:07.780
Idag har vi en ny betygsskala. Inte ett nytt system, utan en ny skala.

0:03:08.700,0:03:12.760
Det var vi lärare som efterfrågade det. Vi ville ha fler steg.

0:03:13.600,0:03:17.820
Vi hade ju det där G, VG, MVG och vi tyckte inte det räckte.

0:03:18.540,0:03:29.300
Så vi började mixtra med VG++ och G-. Allt för att visa var eleverna befann sig inom betygssteget.

0:03:29.760,0:03:34.080
Men nu har vi fått en ny skala och fler bokstäver.

0:03:34.420,0:03:41.960
Från F till A. Och de godkända betygen är E till A.

0:03:41.960,0:03:50.020
F ses som ett inte godkänt betyg. Och det innebär att om vi lärare sätter F på en elevs kunskaper

0:03:50.020,0:03:53.960
så gäller det att vi funderar ut hur vi kan stötta den här eleven

0:03:53.960,0:03:59.680
för att den ska nå så långt som möjligt och få ett godkänt betyg.

0:03:59.680,0:04:04.800
Och om du som vårdnadshavare har ett barn som riskerar att få F eller får F i betyg

0:04:04.800,0:04:10.740
då ska skolan informera er om det och kunna prata om vilket stöd som planeras

0:04:10.740,0:04:15.060
för att möta barnet så att det ska nå så långt som möjligt.

0:04:17.399,0:04:25.920
Några av er vårdnadshavare försöker översätta våra nya bokstäver, framförallt E till A, till det gamla 1 till 5

0:04:25.920,0:04:33.740
där ni gör om E till en etta. Det stämmer inte.

0:04:34.720,0:04:41.800
Det är något helt annat att få betyg idag. Det krävs en hel del att få E i betyg.

0:04:42.780,0:04:52.940
Men om ni envisas och måste göra en översättning, då är snarare E en trea.

0:04:54.780,0:04:58.160
Så här ser kunskapskraven ut när vi slår upp läroplanen.

0:04:59.020,0:05:02.940
Det här är kunskapskraven i geografi för årskurs sex.

0:05:02.940,0:05:08.220
Kunskapskraven för de olika betygen utgår från samma text. Det som ändrar sig är

0:05:08.220,0:05:13.300
till exempel utvecklingen från grundläggande till mycket goda kunskaper

0:05:13.300,0:05:17.740
och från enkla till välutvecklade resonemang.

0:05:17.740,0:05:21.920
Och den här uppbyggnaden är samma även för årskurs nio.

0:05:23.320,0:05:30.060
Om vi tittar under till exempel E, så står det "Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan

0:05:30.060,0:05:35.980
människa, samhälle och natur och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang

0:05:35.980,0:05:43.320
om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation" och så vidare.

0:05:44.640,0:05:50.280
Så tittar vi på C: "Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur

0:05:50.280,0:05:54.720
och visar det genom att utvecklade och relativt väl underbyggda

0:05:54.720,0:05:57.500
resonemang om orsaker till och konsekvenser av"

0:05:57.500,0:06:01.300
Och där ser vi också på A: "Eleven har mycket goda kunskaper om

0:06:01.300,0:06:04.420
samspelet mellan människa, samhälle och natur

0:06:04.420,0:06:07.520
visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang."

0:06:09.300,0:06:14.880
Så om vi går tillbaka och tittar igen på E: "Eleven har grundläggande kunskaper om ..."

0:06:15.640,0:06:20.860
Vad är det då? Ja, nyckeln kommer - "visar det genom att föra enkla

0:06:20.860,0:06:23.980
och till viss del underbyggda resonemang om ..."

0:06:23.980,0:06:28.700
Vi lärare ska alltså få eleven att visa oss hur de för resonemang

0:06:28.700,0:06:32.980
så vi kan bedöma med vilken kvalitet som de gör det.

0:06:32.980,0:06:37.800
Och det är så vi sedan kan bestämma oss för vilket betyg eleven ska få.

0:06:39.080,0:06:41.860
Men hur var det nu, vi skulle ju ha fler steg.

0:06:41.860,0:06:45.800
Men här är det bara text för E, C och A.

0:06:46.140,0:06:50.940
Ja, tanken har varit så att för de här mellanbetygen så ska man tänka

0:06:50.940,0:06:55.200
att för att få D – allting på E ska vara uppfyllt

0:06:55.200,0:06:59.060
och till övervägande del på C.

0:06:59.060,0:07:00.720
Då får man betyget D.

0:07:01.200,0:07:07.960
Allting på E, allting på C och till övervägande del på A, så får man betyget B.

0:07:12.780,0:07:17.800
De här kunskapskraven styr ju inte bara hur vi bedömer elevernas kunskaper,

0:07:17.800,0:07:21.620
utan de styr också vår undervisning.

0:07:21.980,0:07:27.560
Om eleven ska kunna ha resonemang om orsaker till och konsekvenser

0:07:27.560,0:07:31.000
då måste vår undervisning handla om det.

0:07:31.000,0:07:35.600
Vi måste prata om olika orsaker och olika konsekvenser

0:07:35.600,0:07:39.940
så att eleverna kan utveckla förståelse kring detta.

0:07:39.940,0:07:43.420
Och det är så våra kunskapskrav är uppbyggda.

0:07:44.540,0:07:49.320
Det här var kunskapskraven i geografi för årskurs sex som fick vara vårt exempel.

0:07:49.320,0:07:53.120
Och så har vi också kunskapskrav för årskurs nio.

0:07:54.620,0:08:00.360
Men hur funkar det? Har vi inga kunskapskrav för årskurs fyra och fem eller sju och åtta?

0:08:00.800,0:08:07.040
Nej, utan vi ska använda kunskapskraven i årskurs sex när vi gör våra bedömningar i årskurs fyra och fem.

0:08:07.040,0:08:12.580
Och vi ska använda kunskapskraven i årskurs nio när vi gör våra bedömningar i årskurs sju och åtta.

0:08:13.200,0:08:15.960
Men det är progression i de här skrivningarna.

0:08:15.960,0:08:20.500
Det vill säga när vi bedömer ett enkelt resonemang i årskurs fyra

0:08:20.500,0:08:24.360
då är det något annat än det enkla resonemanget i årskurs sex.

0:08:25.280,0:08:27.720
Det är lite enklare.

0:08:28.240,0:08:32.120
För man kan bara förväntas resonera utifrån den undervisning

0:08:32.120,0:08:37.240
man har varit med om som tioåring eller som fjortonåring.

0:08:38.000,0:08:43.720
Men vad är enkelt resonemang och ett välutvecklat resonemang? Hur skiljer de sig åt?

0:08:44.720,0:08:51.840
Vi lärare har fått lite ledtrådar kring det här. Man brukar säga

0:08:51.840,0:08:56.000
att ett enkelt resonemang kännetecknas av ett fåtal kopplingar till innehållet

0:08:56.000,0:08:58.400
och kortare resonemangskedjor.

0:08:58.400,0:09:01.520
A leder till B.

0:09:02.240,0:09:05.840
Och de mer välutvecklade resonemangen –

0:09:05.840,0:09:10.480
de har fler kopplingar till innehållet och längre resonemangskedjor.

0:09:11.240,0:09:17.040
A leder till B som leder till C och kanske tillbaka till A.

0:09:18.600,0:09:24.400
Det är så vi lärare vet om ett resonemang är enkelt eller välutvecklat.

0:09:25.280,0:09:33.760
Det viktiga är inte hur mycket innehåll en elev kan rapa upp, utan det är vad man gör med innehållet.

0:09:33.760,0:09:38.320
I det här fallet hur väl man resonerar om innehållet.

0:09:38.320,0:09:40.880
Enkelt eller välutvecklat.

0:09:48.480,0:09:55.160
Vi jobbar med att utveckla era barns förmågor som att föra och följa resonemang i matematik

0:09:55.160,0:10:00.980
kommunicera i tal och skrift i svenska och till vår hjälp har vi våra kunskapskrav

0:10:00.980,0:10:05.120
som vi använder när vi bedömer hur väl era barn utvecklas.

0:10:05.120,0:10:09.200
Och så har vi centralt innehåll som ligger till grund för vår undervisning.

0:10:10.120,0:10:15.840
För det vi tror är att ett barn som får resonera, argumentera,

0:10:15.840,0:10:20.800
diskutera och analysera behöver göra innehållet till sitt eget

0:10:20.800,0:10:27.320
och på så sätt blir förtrogen. Istället för att bara lära sig utantill och rapa upp vid ett tillfälle.

0:10:28.000,0:10:33.600
– en förtrogenhet som vi tror kan leda till ökade resultat i skolan.

0:10:37.600,0:10:40.640
Hur kan ni då hjälpa till hemma som vårdnadshavare?

0:10:41.000,0:10:44.680
Jobba gärna med hur och varför-frågor hemma.

0:10:44.680,0:10:51.800
Prata med era barn om: Varför är det så? Hur blir ett frö en trädstam?

0:10:51.800,0:10:57.480
För då lockar ni fram resonemang som vi kan jobba med att utveckla i skolan.

0:10:58.040,0:11:06.880
För det här med hur ett frö blir en trädstam det kräver inte bara att man lärt sig fotosyntesen utantill

0:11:06.880,0:11:10.120
utan det kräver en förståelse för hela processen.

0:11:11.560,0:11:16.760
Och glosor – det tror jag ni är vana som vårdnadshavare att förhöra hemma.

0:11:16.760,0:11:21.320
Men vi bedömer inte hur många glosor ett barn kan rapa upp

0:11:21.320,0:11:25.800
utan vad den gör med orden, hur den kommunicerar.

0:11:25.800,0:11:28.440
För det är det som är viktigt i skolan idag.

0:11:31.560,0:11:34.640
Vi har onekligen en kommunikativ kursplan.

0:11:34.640,0:11:41.560
Och många vårdnadshavare funderar på vad händer med mitt barn som är ganska blyg

0:11:41.560,0:11:45.240
när det ska kommuniceras och diskuteras hela tiden?

0:11:46.520,0:11:50.640
Det är viktigt att komma ihåg att det finns flera olika sätt att lösa det här på.

0:11:50.640,0:11:58.440
Man kan resonera och diskutera i skrift. En lärare som jag mötte hade valt att chatta med sina elever

0:11:58.440,0:12:04.240
för att bedöma hur väl de resonerade i en diskussion och hur de förde diskussionen framåt.

0:12:04.800,0:12:07.980
Han hade en elev som han uppfattade som väldigt blyg

0:12:07.980,0:12:13.560
och när han chattade med eleven visade det sig att den kunde jättemycket.

0:12:13.560,0:12:17.800
Och det är ett helt naturligt sätt för en tolvåring att kommunicera på.

0:12:21.120,0:12:23.920
Hur sätter vi lärare betyg egentligen?

0:12:24.720,0:12:31.760
Det viktiga är att det är min helhetsbedömning om elevens kunskaper idag när jag sätter betyg.

0:12:31.760,0:12:35.480
Och det gör jag i förhållande till kunskapskraven.

0:12:36.960,0:12:38.400
Vad innebär det då?

0:12:39.080,0:12:43.340
Om jag bestämmer mig för att en elev ska få betyget E

0:12:43.340,0:12:48.360
då vet jag att eleven har grundläggande kunskaper om ...

0:12:48.360,0:12:54.280
och att den för enkla och till viss del underbyggda resonemang om..

0:12:54.280,0:12:57.920
Skulle det saknas något i den här listan

0:12:57.920,0:13:00.700
fastän eleven har fått pröva på olika sätt och det är något den inte når här

0:13:00.720,0:13:03.360
då är det betyget F.

0:13:04.200,0:13:08.360
Om jag däremot bestämmer mig för att sätta betyget A

0:13:08.360,0:13:13.840
då innebär det att jag vet att eleven har mycket goda kunskaper om

0:13:13.840,0:13:19.000
och kan föra väl underbyggda resonemang som är välutvecklade.

0:13:19.600,0:13:23.800
Men det innebär inte eleven måste visa det hela tiden.

0:13:24.400,0:13:29.660
Man får träna på saker i skolan och man kan visst ha enkla resonemang ibland

0:13:29.660,0:13:34.320
och ändå i slutändan få ett A i betyg.

0:13:34.320,0:13:39.080
För det är min helhetsbedömning av vad jag vet om eleven idag som är det viktiga.

0:13:39.120,0:13:43.880
Och det är så vi sätter betyg i skolan.

0:13:44.680,0:13:49.840
Alla betyg ändå fram till slutbetyg i årskurs nio kallas terminsbetyg.

0:13:49.840,0:13:56.280
Det innebär att vi ändå ska använda hela betygsskalan varje termin - från F till A.

0:13:56.280,0:14:03.000
Och det går självklart att få A redan på hösten i årskurs sex eller i årskurs sju eller åtta.

0:14:03.640,0:14:07.160
Men det är inte ett löfte om att det blir A i årskurs nio.

0:14:09.560,0:14:12.400
Tänk er att det är hösten i årskurs sex.

0:14:12.400,0:14:19.320
Vi har arbetat med de delar som är markerade och då är det de delar vi ska betygssätta utifrån.

0:14:19.320,0:14:23.840
Säg att eleven har gjort det här med A-kvalitet.

0:14:25.400,0:14:29.560
Vad ska eleven ha för betyg? Jo, A såklart.

0:14:29.560,0:14:34.320
Sedan kommer våren och nu måste vi jobba med de andra delarna.

0:14:34.320,0:14:37.800
Så vi jobbar med de på olika sätt och eleven får pröva.

0:14:37.800,0:14:42.640
Fast av olika anledningar så visar eleven de delarna med E-kvalitet.

0:14:44.880,0:14:51.960
Vad blir det då för betyg våren årskurs sex? Några delar på A och några delar på E.

0:14:54.320,0:15:03.400
Om några delar är på E kommer man aldrig förbi C. Utan det blir betyget D.

0:15:05.160,0:15:11.160
Vad är det för skola som får mitt barn att gå från A till D i betyg?

0:15:12.560,0:15:19.360
Eleverna brukar säga "Varför är det så här att min sämsta gren drar ner mig"?

0:15:19.360,0:15:24.320
Men principen är sådan – ska man få A ska allt vara uppfyllt på A.

0:15:26.520,0:15:31.620
Det påverkar ju oss lärare givetvis. Vi måste planera så att eleverna får möta

0:15:31.620,0:15:35.100
kunskapskraven vid olika tillfällen på olika sätt

0:15:35.100,0:15:40.040
under sin resa från årskurs fyra till sex, från årskurs sju till nio

0:15:40.040,0:15:42.880
för att undvika de där stora svängningarna.

0:15:44.840,0:15:52.480
Men principen gör att man kan gå från A till D för vi gör nya bedömningar vid de olika terminerna.

0:15:55.840,0:16:01.560
Nu hoppas vi verkligen att ni har fått mer kunskap om hur läroplanen är uppbyggd

0:16:01.560,0:16:07.520
om hur den nya betygsskalan fungerar och hur det här påverkar vår undervisning.

0:16:08.280,0:16:16.720
Tillsammans så kan vi få eleverna, era barn, att nå så långt som möjligt.