Kostnaden för arbetsrelaterad stress - och hur vi kan minska den

Enligt några beräkningar kostar arbetsrelaterad stress USAs ekonomi nästan 300 miljarder om året - och den kan också skada din produktivitet och personliga hälsa, säger wellness-förespråkaren Rob Cooke. Han delar med sig av några strategier för att hjälpa dig att återigen sätta ditt mentala, fysiska och emotionella välmående främst.

Stress. Vi vet alla vad stress är
och vi hanterar den på olika sätt.

Oavsett om våra tankar
skenar iväg eller saktar ner,

om den påverkar våra känslor eller inte,

sömnproblem eller bara svårt
att komma ur sängen.

Ärligt talat, det suger.

(Skratt)

Men du vet, det finns också bra stress

som att förbereda sig för
det största offentliga tal man hållit.

(Skratt)

(Applåder)

På en global plattform.

(Skratt)

Nej, även god stress
kan bråka med en,

men jag ska prata om dålig stress.

Och troligtvis inte
av den anledning du tror.

Jag hanterar relationer
för förmögna individer.

Alltså, jag arbetar med rikt folk
och deras familjer, nära inpå,

och hjälper dem att nå
sina finansiella mål.

Jag gillar att ha ekonomin
i åtanke, för jag vet

att det som påverkar ekonomin,
påverkar mina kunder,

och det visar sig att stress
påverkar ekonomin enormt.

Tänk om jag skulle säga
att enligt vissa mått

är kostnaden för arbetsrelaterad stress
i USA nästan 300 miljarder dollar per år?

Stress på arbetsplatsen, stressen som
orsakar denna stora effekt,

hänger ihop med produktivitet och hälsa.

Det är vi här för att prata om idag.

Förresten, det är också relaterat
till minskat engagemang hos medarbetare,

kroniska sjukdomar som påverkar arbetet

och yrkesrelaterade skador och sjukdomar.

Och när man summerar kostnaderna
för alla fem faktorerna

resulterar det i uppskattningsvis
2,2 biljoner dollar per år.

Det motsvarar 12 procent av vår BNP.

Jag vet vad du tänker,
"Det är mycket pengar, hur?"

Stress är en djupt personlig sak,

det är galet att tänka
att den kan ha så stor effekt.

Men fundera på detta tankeexperiment
för att förstå hur.

Tänk dig en ensamstående mor
med ett stressigt jobb,

i en stressfylld miljö,

där hon sitter ner 90 procent av tiden.

Hon kanske inte har tid att laga mat

utan väljer måltider
baserat på bekvämlighet,

vilket ofta innebär vad?

Förädlade livsmedel med hög sockerhalt.

Över tid leder denna kosthållning
i kombination med arbetsstress

till en kronisk sjukdom.

Låt oss kalla den diabetes.

Sjukvård kostar både henne
och företaget mer pengar,

vilket innebär mer stress.

Hon oroar sig för sin hälsa
och för att få allt att gå runt,

troligtvis är hon distraherad
och mindre produktiv.

Men det kan hon ju inte vara?

Hon är en ensamstående mor.

Nu tänker hon,

"Vad sker om något händer mig?

Vem kommer ta hand om mitt barn?

Vem kommer ta hand om min bebis?"

Mer stress.

Detta scenario,
vrid och vänd det hur du vill,

bred ut det över landet,

och kanske börjar du se

hur vi närmar oss kostnader
på flera biljoner dollar.

Den här frågan är personlig för mig.

Min far är en av de hårdast arbetande
och mest intelligenta personerna jag vet.

Missförstå mig inte,
även mor arbetade och bidrog,

men han tog definitivt på sig rollen
som den primära familjeförsörjaren.

Och jag tror de flesta av oss
kan förstå stressen och pressen

som kommer av att
ta hand om våra familjer.

När man kombinerar det
med jobbrelaterad stress,

vet du vad som då kan hända?

Utveckling av
irreversibelt högt blodtryck,

njurarna slutar så småningom fungera

och ett årtionde tillbringas
med dialys - hans öde.

Lyckligtvis fick han
en njurtransplantation förra året.

Men...

(Applåder och hejarop)

Men, under nästan ett årtionde,

fick varken ekonomin eller min familj
någon gagn av hans arbetsmoral

eller hans intelligens,

och som han skulle sagt,

är det bara en sorglig anmärkning.

Allt jag säger är att

jag tror stress påverkar ekonomin
genom att minska produktivitet

och öka sjukvårdskostnader.

Logiskt?

Eller hur?

Men inte följande.

Nuvarande forskning från
Världshälsoorganisationen

beräknar globala hälsoutgifter
till 7,8 biljoner dollar.

Forskning från
Global Wellness Institute

menar att 4,5-biljondollarindustrin
inom global hälsa

växte från 3,7 till 4,2 biljoner
mellan 2015 och 2017

och förutspår denna tillväxt till 2022.

Så varför ska du bry dig?

För denna tillväxt är nästan
dubbelt så snabb som den globala ekonomin,

vilken låg på 3,3 procent
i genomsnitt under samma period.

Vad betyder då allt detta?

Varje år spenderar vi mer på hälsa,

och industrier fokuserade på
att förbättra välmåendet

och en hälsosammare livsstil

växer nästan dubbelt så fort
som den globala ekonomin.

Trots det förlorar vi
biljoner dollar i output varje år.

Vad händer?

(Skratt)

Stressnivåer är höga,

och jag tror att detta måste ändras.

Jag tror också att
sättet vi tänker på stress måste ändras.

Låt oss försöka förändra hur vi ser det.

Ni förstår, vi tenderar att tänka
på stress som en konsekvens,

men jag ser det som en kultur.

Var spenderar de flesta av oss vår tid?

På jobbet, eller hur?

Där vi försöker finna balansen
mellan arbete och fritid.

Banden mellan arbete,
stress, hälsa och välbefinnande

har aldrig varit närmre.

Och fortfarande finns
ett stort glapp

i hur vi handskas med stress
och välmående på arbetsplatsen.

Och vi kan skylla på
många saker, eller hur?

Ny teknik, laserfokus på aktieutdelningar,

eller att upprätthålla ett visst anseende

och fotografera vår väg dit.

Men vid dagens slut

är jag rädd att vi har skapat en kultur

där personlig hälsa och välbefinnande
hamnar i bakgrunden.

Så hur går vi vidare?

Jag tror att svaret finns
i tre fundamentala pelare.

Och om du tänker,

"Rob, jag har hört det här förut,
berätta något nytt"

så fråga dig själv,

om vi redan vet vad vi bör göra

vad har vi då gjort i stället?

För det första, bolag.

Specifikt hur bolagskultur
och kommunikationsstil

spelar en central roll i stress
och välmående på arbetet.

Ett företags DNA
är dess kultur, eller hur?

Den sätter tonen,

till och med definierar företaget.

Enligt mig bör företag investera

i det generella mentala, fysiska
och emotionella välmåendet

hos sina anställda

på samma sätt som de investerar
i innovation och forskning.

Och tror jag att detta skulle öka
produktiviteten och minska stressen?

Det gör jag verkligen.

Men för att det ska hålla

måste företaget hitta ett sätt

att mäta det generella välmåendet
hos sina anställda

med samma noggrannhet och precision
som de projekterar tillväxt och intäkter.

Om detta låter omfattande,
fråga då dig själv

vad som verkligen är ett företags
främsta komparativa fördelar.

Dess människor.

Vi vet detta.

Och precis som allt annat på företaget
måste det börja uppifrån.

Så om du är en ledare,

att öppet visa hur du tar hand om
din mentala hälsa

och generella välmående

är en enorm katalysator.

Alla vet att jag gillar fotboll,

under min uppväxt hade jag flera tränare.

Och jag hade en som ledde
de tunga konditionsträningarna.

Han stod inte vid sidan
och tittade på.

Han deltog.

Och det ledde till tre saker.

Det blev svårt för mig att klaga.

(Skratt)

Jag såg alltid till att hänga med,

och jag kände mig
mer närvarande i övningen.

Det är samma idé.

Och till sist, kommunikation.

För att kunna hjälpa mina kunder
att nå sina finansiella mål

måste jag lyssna aktivt och sedan svara.

Låt era anställda berätta
vad som stressar dem.

Låt dem berätta
vilka hälsoförmåner de behöver.

Och agera därefter.

Att agera på vad de berättar

visar hur seriöst
ni tar deras feedback,

och jag känner att företaget
vinner i det långa loppet.

Varför?

För att anställda med rätt förutsättningar
blir mer produktiva och mindre stressade.

Nu vill jag be
allas favoritfarbror om hjälp.

Det stämmer, staten måste
vara involverad i detta.

World Economic Forum
och Harvard School of Public Health

beräknar att från 2011 till 2030

kommer kroniska sjukdomar
och mental ohälsa

kosta den globala ekonomin
47 biljoner dollar.

Och det är 2020.

Jag menar inte att stress orsakar
alla kroniska sjukdomar

eller all mental ohälsa,

men om det stämmer för en del,

tänk hur mycket lägre numret
kunde vara

om staten gör det de gör bäst -

att vara en pådrivare.

I detta fall för högre standard
på arbetsplatserna.

Kanske till och med företagsprogram
med skattefördelar

för att höja dessa standarder,

men de bästa företagshälsoinitiativen

uppbackade av en framåttänkande regering

kommer inte att fungera
utan den viktigaste pelaren.

Du.

Det stämmer, att hantera stress
är dynamiskt

och du måste hjälpa till.

Det kommer att gynna dig och ekonomin.

Jag är ingen psykolog, okej?

Men jag har vidtagit åtgärder
för min mentala hälsa

och generella välmående,

så här kommer min åsikt.

Jag tror att ett viktigt första steg är

att alla är ärliga mot sig själva.

Om vad?

Om att sätta sitt mentala, fysiska
och emotionella välmående

i bakgrunden

och skadan det har lett till.

Ärlighet om att man satt andras åsikter
framför självbevarelsedrift.

Tänk på sociala medier.

Ärlighet om hur vi definierar oss själva
och vad det leder till.

Visst, din karriär är en del
av den du är.

Men låter vi inte den definiera oss
lite väl mycket?

Och ställ frågan,

"Ger detta mig det värde jag såg
när jag räknar med vad det kostar?"

Och jag menar inte bara i dollar.

För mig betydde ärlighet att ta
en lång, djup titt på mitt förhållande

till mina tankar, mod och misslyckanden.

Redan för många år sedan
i ett turneringsspel,

tränaren kom till mig och sa "Rob Cooke,

ta tag i detta, vi kan inte förlora i dag"

Så jag tog tag i det.

Misslyckades. Vi förlorade.

(Skratt)

Tack för att ni skrattar.

(Skratt)

Det känns bra.

Nej, men...

Ni vet, det följde med mig
ett tag, till den punkt

där varje möjlighet att ta tag i saker,
att växa, att utvecklas,

fick mig att backa undan,
ta ett steg tillbaka.

Och sedan fann jag mindfulness.

Och jag har fortsatt att utveckla det
som en del av vardagen.

Att leva i nutiden, i nuet.

Jag vet att mindfulness
kanske inte passar alla,

men när jag tänker på några
av de framgångsrikaste människorna

så ser jag en trend.

Mental behärskning.
Vilket inkluderar stresshantering.

Allt handlar om att utveckla medvetenhet,
erkännande och acceptans

av ens nuvarande tankar, känslor,
omgivning och mentala tillstånd.

Eller hur?

Jag nämnde inget
om att aldrig uppleva stress.

Men hanteringen av denna stress -

är en fördel, återigen,
både för dig och för ekonomin.

Jag lämnar er med en fundering.

Vi vet alla att pensionering
handlar om att spara mer nu

för att använda senare.

Tänk om vi skulle hantera
vår mentala hälsa och välmående

på samma sätt?

Utveckla och spara mer av er nu

för att använda senare i livet.

Att inte göra något kostar mer,
och ännu värre, innebär mindre tid.

Och av dessa två,

vilken kan ni inte återfå?

Så låt oss börja förändra
denna stresskultur

och börja leva gladare, hälsosammare

och förhoppningsvis mer produktiva liv.

Tack.

(Applåder)