Genialiteten bakom Mendeleevs periodiska system - Lou Serico

Se hela lektionen på: http://ed.ted.com/lessons/the-genius-of-mendeleev-s-periodic-table-lou-serico

Grundämnena hade listats och omsorgsfullt organiserats innan Dmitri Mendeleev gjorde det. De hade till och med organiserats efter liknande egenskaper förut.
Så varför är det Mendeleevs periodiska system som överlevt?
Lou Serico förklarar via eka-aluminum, ett ämne vars existens Mendeleev förutsåg många år innan det upptäcktes.

En lektion av Lou Serico, animering av TED-Ed.

Man känner omedelbart igen
det periodiska systemet.

Inte bara i alla kemilabb världen runt,

man hittar det på t-shirts,
kaffemuggar och duschdraperier.

Men det periodiska systemet
är inte bara en trendpryl.

Det är ett prov på stor genialitet,

i samma klass som Taj Mahal,
Mona Lisa och glassbakelser -

och skaparen, Dmitri Mendeleev, är en
av de stora i vetenskapens hall of fame.

Men varför? Vad är det fantastiska
med honom och systemet?

Är det för att han gjorde en omfattande
lista av kända grundämnen?

Nej, man får inte en plats i vetenskapens
Valhall bara genom att göra en lista.

Förresten, Mendeleev var långt
ifrån den första att göra detta.

Är det för att Mendeleev la grundämnen
med liknande egenskaper nära varann?

Inte det heller, det hade redan gjorts.

Så vad var Mendeleevs genialitet?

Vi tittar på en av de första versionerna
av periodiska systemet från 1870.

Här ser vi ämnena med deras
förkortningar arrangerade i en tabell.

Titta på vad som står i tredje
kolumnens femte rad.

Det är ett streck där.

Här skapas utrymme för något,
det är Mendeleevs briljans.

Strecket är vetenskapen.

Genom strecket där,
gav Dmitri ett kraftfullt budskap.

Han sa - och jag citerar här -

Ni har inte upptäckt alla grundämnen än,
men tillsvidare tänker jag ge dem namn.

Det är ett steg från aluminium så
vi kallar det eka-aluminium,

"eka" betyder ett på sanskrit.

Men än har ingen hittat eka-aluminium,
så då vet vi inget om det, eller hur?

Fel! Baserat på var det ligger, så kan
jag berätta om hur det borde vara.

För det första, en atom eka-aluminum
har en atommassa om 68,

ungefär 68 gånger tyngre än en väteatom.

När man isolerat eka-aluminium, är det
en fast metall vid rumstemperatur.

Det är blankt, det leder värme mycket bra,

det kan formas till blad,
dras till en lina,

men dess smältpunkt är låg,
underligt låg.

Och en kubikcentimeter
kommer väga sex gram.

Mendeleev kunde förutsäga dessa egenskaper
bara från den tomma platsens position,

och hans kunskap om hur ämnena
i närheten betedde sig.

Några år efter denna förutsägelse,

så upptäckte en fransman,
Paul Emile Lecoq de Boisbaudran

ett nytt ämne i malmprover

och namngav det gallium efter Gaul,
det historiska namnet för Frankrike.

Gallium ligger ett steg från aluminium
i det periodiska systemet.

Det är eka-aluminium.

Så var Mendeleevs förutsägelser korrekta?

Galliums atommassa är 69,72.

En kubikcentimeter väger 5,9 gram.

Det är en fast metall vid rumstemperatur,

men smälter vid låga 30 grader Celsius,

85 grader Fahrenheit.

Det smälter i din mun och dina händer.

Mendeleev slog inte bara
huvudet på spiken om gallium,

han förutsåg andra ämnen som
var okända vid den tiden:

skandium, germanium, rhenium.

Grundämnet han kallade eka-mangan
kallas nu teknetium.

Teknetium är ovanligt och hittades först
efter att ha blivit syntetiserat

i en cyklotron 1937,

nästan 70 år efter att Dmitri
förutsåg dess existens,

30 år efter hans död.

Dmitri dog 1907 utan något Nobelpris,
men fick en annan exklusiv utmärkelse.

1955 lyckades forskare vid UC Berkeley
skapa 17 atomer av ett tidigare okänt ämne

Detta element fyllde en tom plats i
det periodiska systemet på plats 101,

och namngavs 1963 officiellt Mendelevium.

Det finns fler än 800 nobelpristagare,

men bara 15 vetenskapsmän som fått
ett grundämne uppkallat efter sig.

Så nästa gång du tittar
på periodiska systemet,

oavsett om det är på en vägg
i ett klassrum eller på en kaffemugg,

så kommer Dmitri Mendeleev,
det periodiska systemets arkitekt,

att titta tillbaka på dig.