WEBVTT 00:00:13.801 --> 00:00:17.101 Man känner omedelbart igen det periodiska systemet. 00:00:17.101 --> 00:00:19.699 Inte bara i alla kemilabb världen runt, 00:00:19.699 --> 00:00:23.109 man hittar det på t-shirts, kaffemuggar och duschdraperier. 00:00:23.339 --> 00:00:26.316 Men det periodiska systemet är inte bara en trendpryl. 00:00:26.316 --> 00:00:29.283 Det är ett prov på stor genialitet, 00:00:29.283 --> 00:00:34.086 i samma klass som Taj Mahal, Mona Lisa och glassbakelser - 00:00:34.396 --> 00:00:39.799 och skaparen, Dmitri Mendeleev, är en av de stora i vetenskapens hall of fame. 00:00:39.799 --> 00:00:42.624 Men varför? Vad är det fantastiska med honom och systemet? 00:00:42.854 --> 00:00:46.050 Är det för att han gjorde en omfattande lista av kända grundämnen? 00:00:46.050 --> 00:00:50.227 Nej, man får inte en plats i vetenskapens Valhall bara genom att göra en lista. 00:00:50.717 --> 00:00:54.098 Förresten, Mendeleev var långt ifrån den första att göra detta. 00:00:54.288 --> 00:00:58.103 Är det för att Mendeleev la grundämnen med liknande egenskaper nära varann? 00:00:58.473 --> 00:01:00.996 Inte det heller, det hade redan gjorts. 00:01:00.996 --> 00:01:03.249 Så vad var Mendeleevs genialitet? 00:01:03.249 --> 00:01:07.814 Vi tittar på en av de första versionerna av periodiska systemet från 1870. 00:01:07.814 --> 00:01:12.157 Här ser vi ämnena med deras förkortningar arrangerade i en tabell. 00:01:12.157 --> 00:01:15.383 Titta på vad som står i tredje kolumnens femte rad. 00:01:15.383 --> 00:01:17.086 Det är ett streck där. 00:01:17.086 --> 00:01:22.100 Här skapas utrymme för något, det är Mendeleevs briljans. 00:01:22.100 --> 00:01:25.033 Strecket är vetenskapen. 00:01:25.033 --> 00:01:28.600 Genom strecket där, gav Dmitri ett kraftfullt budskap. 00:01:28.600 --> 00:01:31.100 Han sa - och jag citerar här - 00:01:31.100 --> 00:01:35.555 Ni har inte upptäckt alla grundämnen än, men tillsvidare tänker jag ge dem namn. 00:01:35.555 --> 00:01:38.959 Det är ett steg från aluminium så vi kallar det eka-aluminium, 00:01:38.959 --> 00:01:41.556 "eka" betyder ett på sanskrit. 00:01:42.016 --> 00:01:45.815 Men än har ingen hittat eka-aluminium, så då vet vi inget om det, eller hur? 00:01:46.155 --> 00:01:51.066 Fel! Baserat på var det ligger, så kan jag berätta om hur det borde vara. 00:01:51.066 --> 00:01:55.716 För det första, en atom eka-aluminum har en atommassa om 68, 00:01:55.716 --> 00:01:58.246 ungefär 68 gånger tyngre än en väteatom. 00:01:58.246 --> 00:02:02.966 När man isolerat eka-aluminium, är det en fast metall vid rumstemperatur. 00:02:02.966 --> 00:02:04.967 Det är blankt, det leder värme mycket bra, 00:02:04.967 --> 00:02:07.358 det kan formas till blad, dras till en lina, 00:02:07.634 --> 00:02:10.916 men dess smältpunkt är låg, underligt låg. 00:02:11.616 --> 00:02:14.926 Och en kubikcentimeter kommer väga sex gram. 00:02:15.566 --> 00:02:20.133 Mendeleev kunde förutsäga dessa egenskaper bara från den tomma platsens position, 00:02:20.133 --> 00:02:23.629 och hans kunskap om hur ämnena i närheten betedde sig. 00:02:23.629 --> 00:02:25.533 Några år efter denna förutsägelse, 00:02:25.533 --> 00:02:29.082 så upptäckte en fransman, Paul Emile Lecoq de Boisbaudran 00:02:29.082 --> 00:02:31.146 ett nytt ämne i malmprover 00:02:31.146 --> 00:02:34.740 och namngav det gallium efter Gaul, det historiska namnet för Frankrike. 00:02:34.930 --> 00:02:38.669 Gallium ligger ett steg från aluminium i det periodiska systemet. 00:02:38.669 --> 00:02:40.608 Det är eka-aluminium. 00:02:40.608 --> 00:02:42.979 Så var Mendeleevs förutsägelser korrekta? 00:02:42.979 --> 00:02:46.295 Galliums atommassa är 69,72. 00:02:46.915 --> 00:02:50.230 En kubikcentimeter väger 5,9 gram. 00:02:50.570 --> 00:02:52.966 Det är en fast metall vid rumstemperatur, 00:02:52.966 --> 00:02:55.732 men smälter vid låga 30 grader Celsius, 00:02:55.922 --> 00:02:58.347 85 grader Fahrenheit. 00:02:58.347 --> 00:03:00.899 Det smälter i din mun och dina händer. 00:03:00.899 --> 00:03:03.706 Mendeleev slog inte bara huvudet på spiken om gallium, 00:03:03.706 --> 00:03:06.546 han förutsåg andra ämnen som var okända vid den tiden: 00:03:06.546 --> 00:03:09.589 skandium, germanium, rhenium. 00:03:09.589 --> 00:03:13.739 Grundämnet han kallade eka-mangan kallas nu teknetium. 00:03:13.739 --> 00:03:17.892 Teknetium är ovanligt och hittades först efter att ha blivit syntetiserat 00:03:18.272 --> 00:03:21.765 i en cyklotron 1937, 00:03:21.765 --> 00:03:25.558 nästan 70 år efter att Dmitri förutsåg dess existens, 00:03:26.038 --> 00:03:28.089 30 år efter hans död. 00:03:28.569 --> 00:03:34.773 Dmitri dog 1907 utan något Nobelpris, men fick en annan exklusiv utmärkelse. 00:03:34.773 --> 00:03:42.799 1955 lyckades forskare vid UC Berkeley skapa 17 atomer av ett tidigare okänt ämne 00:03:43.399 --> 00:03:47.665 Detta element fyllde en tom plats i det periodiska systemet på plats 101, 00:03:48.075 --> 00:03:52.026 och namngavs 1963 officiellt Mendelevium. 00:03:52.396 --> 00:03:55.476 Det finns fler än 800 nobelpristagare, 00:03:55.476 --> 00:03:59.081 men bara 15 vetenskapsmän som fått ett grundämne uppkallat efter sig. 00:03:59.341 --> 00:04:01.885 Så nästa gång du tittar på periodiska systemet, 00:04:01.885 --> 00:04:06.302 oavsett om det är på en vägg i ett klassrum eller på en kaffemugg, 00:04:06.672 --> 00:04:10.269 så kommer Dmitri Mendeleev, det periodiska systemets arkitekt, 00:04:10.269 --> 00:04:12.347 att titta tillbaka på dig.