Betyg - Så funkar det!

Vårt skolspråk är onekligen inte lätt att förstå.

Kanske har du suttit på ett utvecklingssamtal och hört oss säga att ditt barn läser med flyt,

har ett välutvecklat resonemang och att vi bedömer utifrån kunskapskraven.

Vi i skolan har skyldighet att förklara för er hur vi jobbar

Och du spelar en jätteviktig roll i ditt barns skolgång.

Så därför vill vi att du ska förstå hur vi jobbar med bedömning och betyg.

Det har säkert inte undgått någon att det har varit ganska mörka rubriker om skolan.

Man skriver bland annat att våra elever inte kan lika mycket som elever i andra länder.

En av lösningar på det här har varit att skapa en ny läroplan.

Som ska vara tydligare för oss lärare och som ska få oss att nå bättre resultat.

Så 2011 fick vi en ny läroplan och en ny betygsskala.

I den står det vad vi ska jobba med, lite hur vi ska jobba och vad det är vi ska bedöma.

Vi har bland annat fått en lista på innehåll i varje ämne som vi ska jobba med.

Det står också skrivet vilka förmågor som vi ska få era barn att utveckla.

Och så har vi kunskapskrav, kanske det ni känner igen som betygskriterier,

där det står vad vi ska bedöma.

Kunskapskraven finns för årskurs tre, årskurs sex och årskurs nio.

Idag har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem.

Men det jag tror ni vårdnadshavare känner igen är det relativa betygssystemet.

Och normalfördelningskurvan – kommer ni ihåg? Femmorna kunde ta slut. Sju procent hade femmorna.

Då ville man inte gärna hjälpa sin kompis, för tänk om kompisen blev bättre.

Då kanske jag inte fick den där femman.

För vi jämfördes ju med varandra.

Nej, idag har vi det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Det innebär att vi har färdiguppställda mål och kunskapskrav som vi lärare arbetar emot.

Och alla barn, oavsett sina kompisar, kan nå de här målen.

Och det är vår skyldighet att få eleverna att nå så långt som möjligt.

Och sedan bedömer vi med vilken kvalitet som de når målen.

Idag har vi en ny betygsskala. Inte ett nytt system, utan en ny skala.

Det var vi lärare som efterfrågade det. Vi ville ha fler steg.

Vi hade ju det där G, VG, MVG och vi tyckte inte det räckte.

Så vi började mixtra med VG++ och G-. Allt för att visa var eleverna befann sig inom betygssteget.

Men nu har vi fått en ny skala och fler bokstäver.

Från F till A. Och de godkända betygen är E till A.

F ses som ett inte godkänt betyg. Och det innebär att om vi lärare sätter F på en elevs kunskaper

så gäller det att vi funderar ut hur vi kan stötta den här eleven

för att den ska nå så långt som möjligt och få ett godkänt betyg.

Och om du som vårdnadshavare har ett barn som riskerar att få F eller får F i betyg

då ska skolan informera er om det och kunna prata om vilket stöd som planeras

för att möta barnet så att det ska nå så långt som möjligt.

Några av er vårdnadshavare försöker översätta våra nya bokstäver, framförallt E till A, till det gamla 1 till 5

där ni gör om E till en etta. Det stämmer inte.

Det är något helt annat att få betyg idag. Det krävs en hel del att få E i betyg.

Men om ni envisas och måste göra en översättning, då är snarare E en trea.

Så här ser kunskapskraven ut när vi slår upp läroplanen.

Det här är kunskapskraven i geografi för årskurs sex.

Kunskapskraven för de olika betygen utgår från samma text. Det som ändrar sig är

till exempel utvecklingen från grundläggande till mycket goda kunskaper

och från enkla till välutvecklade resonemang.

Och den här uppbyggnaden är samma även för årskurs nio.

Om vi tittar under till exempel E, så står det "Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan

människa, samhälle och natur och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang

om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation" och så vidare.

Så tittar vi på C: "Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur

och visar det genom att utvecklade och relativt väl underbyggda

resonemang om orsaker till och konsekvenser av"

Och där ser vi också på A: "Eleven har mycket goda kunskaper om

samspelet mellan människa, samhälle och natur

visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang."

Så om vi går tillbaka och tittar igen på E: "Eleven har grundläggande kunskaper om ..."

Vad är det då? Ja, nyckeln kommer - "visar det genom att föra enkla

och till viss del underbyggda resonemang om ..."

Vi lärare ska alltså få eleven att visa oss hur de för resonemang

så vi kan bedöma med vilken kvalitet som de gör det.

Och det är så vi sedan kan bestämma oss för vilket betyg eleven ska få.

Men hur var det nu, vi skulle ju ha fler steg.

Men här är det bara text för E, C och A.

Ja, tanken har varit så att för de här mellanbetygen så ska man tänka

att för att få D – allting på E ska vara uppfyllt

och till övervägande del på C.

Då får man betyget D.

Allting på E, allting på C och till övervägande del på A, så får man betyget B.

De här kunskapskraven styr ju inte bara hur vi bedömer elevernas kunskaper,

utan de styr också vår undervisning.

Om eleven ska kunna ha resonemang om orsaker till och konsekvenser

då måste vår undervisning handla om det.

Vi måste prata om olika orsaker och olika konsekvenser

så att eleverna kan utveckla förståelse kring detta.

Och det är så våra kunskapskrav är uppbyggda.

Det här var kunskapskraven i geografi för årskurs sex som fick vara vårt exempel.

Och så har vi också kunskapskrav för årskurs nio.

Men hur funkar det? Har vi inga kunskapskrav för årskurs fyra och fem eller sju och åtta?

Nej, utan vi ska använda kunskapskraven i årskurs sex när vi gör våra bedömningar i årskurs fyra och fem.

Och vi ska använda kunskapskraven i årskurs nio när vi gör våra bedömningar i årskurs sju och åtta.

Men det är progression i de här skrivningarna.

Det vill säga när vi bedömer ett enkelt resonemang i årskurs fyra

då är det något annat än det enkla resonemanget i årskurs sex.

Det är lite enklare.

För man kan bara förväntas resonera utifrån den undervisning

man har varit med om som tioåring eller som fjortonåring.

Men vad är enkelt resonemang och ett välutvecklat resonemang? Hur skiljer de sig åt?

Vi lärare har fått lite ledtrådar kring det här. Man brukar säga

att ett enkelt resonemang kännetecknas av ett fåtal kopplingar till innehållet

och kortare resonemangskedjor.

A leder till B.

Och de mer välutvecklade resonemangen –

de har fler kopplingar till innehållet och längre resonemangskedjor.

A leder till B som leder till C och kanske tillbaka till A.

Det är så vi lärare vet om ett resonemang är enkelt eller välutvecklat.

Det viktiga är inte hur mycket innehåll en elev kan rapa upp, utan det är vad man gör med innehållet.

I det här fallet hur väl man resonerar om innehållet.

Enkelt eller välutvecklat.

Vi jobbar med att utveckla era barns förmågor som att föra och följa resonemang i matematik

kommunicera i tal och skrift i svenska och till vår hjälp har vi våra kunskapskrav

som vi använder när vi bedömer hur väl era barn utvecklas.

Och så har vi centralt innehåll som ligger till grund för vår undervisning.

För det vi tror är att ett barn som får resonera, argumentera,

diskutera och analysera behöver göra innehållet till sitt eget

och på så sätt blir förtrogen. Istället för att bara lära sig utantill och rapa upp vid ett tillfälle.

– en förtrogenhet som vi tror kan leda till ökade resultat i skolan.

Hur kan ni då hjälpa till hemma som vårdnadshavare?

Jobba gärna med hur och varför-frågor hemma.

Prata med era barn om: Varför är det så? Hur blir ett frö en trädstam?

För då lockar ni fram resonemang som vi kan jobba med att utveckla i skolan.

För det här med hur ett frö blir en trädstam det kräver inte bara att man lärt sig fotosyntesen utantill

utan det kräver en förståelse för hela processen.

Och glosor – det tror jag ni är vana som vårdnadshavare att förhöra hemma.

Men vi bedömer inte hur många glosor ett barn kan rapa upp

utan vad den gör med orden, hur den kommunicerar.

För det är det som är viktigt i skolan idag.

Vi har onekligen en kommunikativ kursplan.

Och många vårdnadshavare funderar på vad händer med mitt barn som är ganska blyg

när det ska kommuniceras och diskuteras hela tiden?

Det är viktigt att komma ihåg att det finns flera olika sätt att lösa det här på.

Man kan resonera och diskutera i skrift. En lärare som jag mötte hade valt att chatta med sina elever

för att bedöma hur väl de resonerade i en diskussion och hur de förde diskussionen framåt.

Han hade en elev som han uppfattade som väldigt blyg

och när han chattade med eleven visade det sig att den kunde jättemycket.

Och det är ett helt naturligt sätt för en tolvåring att kommunicera på.

Hur sätter vi lärare betyg egentligen?

Det viktiga är att det är min helhetsbedömning om elevens kunskaper idag när jag sätter betyg.

Och det gör jag i förhållande till kunskapskraven.

Vad innebär det då?

Om jag bestämmer mig för att en elev ska få betyget E

då vet jag att eleven har grundläggande kunskaper om ...

och att den för enkla och till viss del underbyggda resonemang om..

Skulle det saknas något i den här listan

fastän eleven har fått pröva på olika sätt och det är något den inte når här

då är det betyget F.

Om jag däremot bestämmer mig för att sätta betyget A

då innebär det att jag vet att eleven har mycket goda kunskaper om

och kan föra väl underbyggda resonemang som är välutvecklade.

Men det innebär inte eleven måste visa det hela tiden.

Man får träna på saker i skolan och man kan visst ha enkla resonemang ibland

och ändå i slutändan få ett A i betyg.

För det är min helhetsbedömning av vad jag vet om eleven idag som är det viktiga.

Och det är så vi sätter betyg i skolan.

Alla betyg ändå fram till slutbetyg i årskurs nio kallas terminsbetyg.

Det innebär att vi ändå ska använda hela betygsskalan varje termin - från F till A.

Och det går självklart att få A redan på hösten i årskurs sex eller i årskurs sju eller åtta.

Men det är inte ett löfte om att det blir A i årskurs nio.

Tänk er att det är hösten i årskurs sex.

Vi har arbetat med de delar som är markerade och då är det de delar vi ska betygssätta utifrån.

Säg att eleven har gjort det här med A-kvalitet.

Vad ska eleven ha för betyg? Jo, A såklart.

Sedan kommer våren och nu måste vi jobba med de andra delarna.

Så vi jobbar med de på olika sätt och eleven får pröva.

Fast av olika anledningar så visar eleven de delarna med E-kvalitet.

Vad blir det då för betyg våren årskurs sex? Några delar på A och några delar på E.

Om några delar är på E kommer man aldrig förbi C. Utan det blir betyget D.

Vad är det för skola som får mitt barn att gå från A till D i betyg?

Eleverna brukar säga "Varför är det så här att min sämsta gren drar ner mig"?

Men principen är sådan – ska man få A ska allt vara uppfyllt på A.

Det påverkar ju oss lärare givetvis. Vi måste planera så att eleverna får möta

kunskapskraven vid olika tillfällen på olika sätt

under sin resa från årskurs fyra till sex, från årskurs sju till nio

för att undvika de där stora svängningarna.

Men principen gör att man kan gå från A till D för vi gör nya bedömningar vid de olika terminerna.

Nu hoppas vi verkligen att ni har fått mer kunskap om hur läroplanen är uppbyggd

om hur den nya betygsskalan fungerar och hur det här påverkar vår undervisning.

Tillsammans så kan vi få eleverna, era barn, att nå så långt som möjligt.