< Return to Video

Idestesi: Hur känns idéer? - Danko Nikolić

  • 0:07 - 0:11
    Långt innan Descartes kända förkunnande,
    "Jag tänker, alltså finns jag",
  • 0:11 - 0:13
    och långt efter det,
  • 0:13 - 0:15
    har forskare likt filosofer
  • 0:15 - 0:19
    grubblat över vad de kallar
    kropp-själ problemet
  • 0:19 - 0:23
    Är sinnet en separat, icke-materiell
    enhet som styr en maskin av kött och blod?
  • 0:23 - 0:27
    Eller, om det bara är en flyktig del
    av vår fysiska kropp,
  • 0:27 - 0:30
    hur kan det då översätta flödet av
    våra djuriska känslor
  • 0:30 - 0:35
    till de synes icke-fysiska erfarenheter
    som vi kallar tankar?
  • 0:35 - 0:37
    Men trots att svaren
    varit debatterade i oändlighet,
  • 0:37 - 0:40
    visar nya studier på
    att delar av problemet ligger i
  • 0:40 - 0:43
    hur vi formulerar frågan i första taget,
  • 0:43 - 0:47
    genom att anta en distinktion
    mellan våra sinnesuppfattningar och idéer
  • 0:47 - 0:49
    som kanske faktiskt inte finns där.
  • 0:49 - 0:51
    Den traditionella modellen
    av vår mentala funktion
  • 0:51 - 0:54
    har varit att sinnena förser separat data
    till vår hjärna
  • 0:54 - 0:58
    som sedan översätts
    till lämpligt mentalt fenomen:
  • 0:58 - 1:04
    visuella bilder till träd, auditiva
    upplevelser till fågelsång, och så vidare.
  • 1:04 - 1:07
    Emellanåt, har vi kommit över personer
  • 1:07 - 1:11
    vars sinnen verkar blandas samman,
    och tillåter dem att höra färger,
  • 1:11 - 1:13
    eller smaka ljud.
  • 1:13 - 1:16
    Tills nyligen har den allmänna
    uppfattningen varit att detta fenomen,
  • 1:16 - 1:17
    så kallad synestesi,
  • 1:17 - 1:20
    varit en direkt kontakt
    mellan de delar av hjärnan
  • 1:20 - 1:22
    ansvarande för sensorisk stimuli såsom att
  • 1:22 - 1:27
    se färgen gul omedelbart
    vid ljudet av tonen b-moll.
  • 1:27 - 1:29
    Nyare studier har visat att synestesi
  • 1:29 - 1:32
    faktiskt medlas genom vår förståelse
  • 1:32 - 1:36
    av former, färger och ljud
    våra sinnen uppfattar.
  • 1:36 - 1:39
    För att tvärsensoriska
    erfarenheter ska uppstå,
  • 1:39 - 1:43
    måste de högre nivåer av idéer
    och koncept våra sinnen associerar
  • 1:43 - 1:46
    med sinnesuppfattningar vara aktiverade.
  • 1:46 - 1:50
    Exempelvis, kan formen ses som
    antingen bokstaven "s" eller nr "5"
  • 1:50 - 1:54
    och synestesier associerar vardera
    med olika färger och ljud
  • 1:54 - 1:56
    baserat på hur de tolkar den
  • 1:56 - 2:00
    trots att det rent visuella är identiskt.
  • 2:00 - 2:04
    I en annan studie, skapade synestesier
    nya färgassociationer
  • 2:04 - 2:08
    för främmande bokstäver efter fått
    veta vilka bokstäverna var.
  • 2:08 - 2:12
    Eftersom det bygger på en koppling
    mellan idéer och känslor,
  • 2:12 - 2:15
    är detta mentala fenomen
    bakomliggande synestesi
  • 2:15 - 2:18
    känd som idestesi.
  • 2:18 - 2:20
    Synestesi förekommer
    bara hos vissa personer,
  • 2:20 - 2:23
    det kan däremot vara
    vanligare än tidigare trott.
  • 2:23 - 2:27
    Idestesi i sig är en grundläggande
    del av våra liv.
  • 2:27 - 2:32
    Praktiskt taget alla känner igen
    färgen röd som varm och blå som kall
  • 2:32 - 2:36
    Många skulle säga att ljusa färger,
    kursiva bokstäver och tunna linjer,
  • 2:36 - 2:37
    har hög frekvens,
  • 2:37 - 2:39
    medan jordfärger har låg frekvens.
  • 2:39 - 2:43
    Samtidigt som många av associationerna
    förvärvas genom kulturell exponering,
  • 2:43 - 2:47
    har andra även påvisats
    hos spädbarn och apor,
  • 2:47 - 2:51
    vilket tyder på att åtminstone
    vissa associationer är medfödda.
  • 2:51 - 2:54
    Ställd inför valet mellan två
    möjliga namn för dessa former,
  • 2:54 - 2:57
    så höll människor från helt skilda
    kulturella och språkbakgrunder,
  • 2:57 - 3:01
    överväldigande med om att "Kiki"
    är den spetsiga stjärnan.
  • 3:01 - 3:03
    medan "Bouba" är den runda klumpen,
  • 3:03 - 3:07
    båda genom deras ljud i sig
    och den form vår mun gör
  • 3:07 - 3:08
    för att producera dem.
  • 3:08 - 3:10
    Detta leder till fler associationer
  • 3:10 - 3:12
    inom en rikt nätverk av semantik.
  • 3:12 - 3:14
    Kiki beskrivs som nervös och duktig,
  • 3:14 - 3:18
    medan Bouba uppfattas som lat och seg.
  • 3:18 - 3:21
    Allt detta antyder att
    våra vardagliga upplevelser,
  • 3:21 - 3:26
    av färg, ljud och annat stimuli inte
    lever på helt separata sensoriska öar
  • 3:26 - 3:29
    utan är organiserade i
    nätverk av associationer
  • 3:29 - 3:31
    liknande vårt nätverk av språk.
  • 3:31 - 3:33
    Detta möjliggör att vi förstår metaforer,
  • 3:33 - 3:35
    trots att de inte är logiska,
  • 3:35 - 3:38
    som jämförelsen mellan snö
    och en vit filt,
  • 3:38 - 3:42
    baserat på perceptionen
    av mjukt och ljust.
  • 3:42 - 3:44
    Idestesi kan till och med
    vara avgörande för konst,
  • 3:44 - 3:48
    som bygger på föreningen
    av det begreppsliga och känslomässiga.
  • 3:48 - 3:52
    Inom konst höjer
    idé och känsla varandra,
  • 3:52 - 3:55
    oavsett om det är en sångtext
    perfekt förenad med en melodi,
  • 3:55 - 3:57
    det tematiska innehållet i en tavla
  • 3:57 - 3:59
    förhöjd i utförande av
    färger och penseldrag.
  • 3:59 - 4:01
    Eller en välkonstruerad
    handling i en roman,
  • 4:01 - 4:04
    uttryckt genom perfekt skapade meningar.
  • 4:04 - 4:08
    Framför allt behöver inte nätverket
    av associationer skapade genom idestesi
  • 4:08 - 4:11
    bara vara snarlika vårt språkliga nätverk,
  • 4:11 - 4:13
    utan kanske faktiskt vara
    en väsentlig del av det.
  • 4:13 - 4:15
    Till skillnad från synen att
  • 4:15 - 4:18
    våra sinnen först fångar
    en samling av färger och former,
  • 4:18 - 4:19
    eller vibrationer i luften,
  • 4:19 - 4:23
    och vårt sinne klassificerar sedan
    dessa som ett träd eller siren,
  • 4:23 - 4:28
    menar idestesi att de två
    processerna sker samtidigt.
  • 4:28 - 4:32
    Våra sensoriska uppfattningar är skapade
    av den konceptuella förståelse av världen
  • 4:32 - 4:37
    Och dessa två hör ihop så mycket att
    den ena inte kan existera utan den andra.
  • 4:37 - 4:40
    Om denna modell av idestesi är riktig,
  • 4:40 - 4:42
    kan det ha stora implikationer
    för de största
  • 4:42 - 4:46
    vetenskapliga och filosofiska frågorna
    som kretsar kring studiet av sinnet.
  • 4:46 - 4:49
    Utan tidigare existerande
    koncept av Jaget,
  • 4:49 - 4:53
    Skulle Descartes inte haft ett
    "Jag" att tillskriva tankarna till
  • 4:53 - 4:57
    Utan ett tidigare nätverk av
    sammanhängande och distinktiva koncept,
  • 4:57 - 5:01
    skulle våra sensoriska erfarenheter
    av världen vara en odifferentierad massa
  • 5:01 - 5:04
    istället för de åtskilda objekt
    vi faktiskt uppfattar.
  • 5:04 - 5:08
    För vetenskapen, är uppgiften
    att lösa vart detta nätverk finns,
  • 5:08 - 5:12
    hur den är utformad, och hur den
    interagerar med extern stimuli.
  • 5:12 - 5:15
    För filosofin, är utmaningen att ompröva
  • 5:15 - 5:18
    vad denna nya modell av medvetande
    betyder för vår förståelse av oss själva,
  • 5:18 - 5:21
    och vår relation till världen omkring oss.
Title:
Idestesi: Hur känns idéer? - Danko Nikolić
Description:

Se hela lektionen: http://ed.ted.com/lessons/ideasthesia-how-do-ideas-feel-danko-nikolic

Den traditionella modellen av vår mentala funktion har varit att våra sinnen förser separat data till vår hjärna, som sedan översätts till det lämpliga mentala fenomen: visuella bilder till träd, auditiva upplevelser till fågelsång, och så vidare.
Men tänk om denna process faktiskt sker samtidigt? Danko Nikolić beskriver teorin om idestesi.

Lektion av Danko Nikolić, animering av nenatv

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TED-Ed
Duration:
05:38

Swedish subtitles

Revisions Compare revisions