Varför svettas vi? - John Murnan

Se hela lektionen: https://ed.ted.com/lessons/why-do-we-sweat-john-murnan

Det finns flertalet scenarier som får oss att svettas, däribland träning, att äta starka maträtter och nervositet. Men hur uppstår denna substans, och vad exakt är dess syfte? John Murnan gräver djupare i det vetenskapliga bakom svettprocessen.

Lektion av John Murnan, animation av Dogzilla Studio.

Målet är i sikte och du tar
ett sista krafttag.

När du börjar springa fortare
blir dina andetag tyngre,

hjärtat slår snabbare,

och svetten rinner på huden.

Hur uppstår denna substans

och vad exakt är dess syfte?

Det finns flertalet scenarier
som får oss att svettas:

när vi äter starka maträtter,

nervositet,

och när vi blir sjuka.

Men träning är troligtvis
den vanligaste anledningen.

Då svettas man på grund av rörelser

som uppstår långt inne i dina celler.

När du lägger på ett extra kol,
arbetar dina muskler hårdare,

vilket skapar ett större behov av energi.

En process som kallas cellandning

konsumerar glukos och syre
för att skapa ATP,

som är cellens energikälla.

Den största delen av processen äger rum i
sammansättningar som kallas mitokondrier.

Ju mer du rör på dig,

desto hårdare arbetar mitokondrierna
för att förse kroppen med energi.

Detta arbete kommer dock inte gratis.

Medan cellerna bryter ner ATP,
frigör de värme.

Värmen stimulerar kroppens
temperatursensorer

som finns över hela kroppen.

Dessa receptorer känner av den överflödiga
värmen som muskelcellerna producerar

och för vidare informationen
till hypotalamus,

som styr kroppstemperaturen.

Hypotalamus svarar

genom att skicka ut signaler genom det
sympatiska nervsystemet

till svettkörtlarna i huden.

Dessa ligger utspridda över hela kroppen

med extra hög koncentration
på dina handflator,

fotsulor,

och huvud.

När en svettkörtel mottar signalen,

finns det en vätska runt cellen
i dess ihopvirade bas

som innehåller höga halter av
natrium och klorid.

Cellerna pumpar dessa joner in i
den ihåliga tuben

som går genom svettkörteln.

Eftersom det är en högre salthalt
innanför tuben än utanpå,

rör sig vattnet in i tuben
med hjälp av osmos.

Under tiden som den så kallade primära
utsöndringen byggs upp på botten av tuben

pressar vattentrycket det upp in i den
långa och raka delen av kanalen.

Innan det sipprar ut på huden,

återtar celler som fodrar innanför tuben
så mycket salt som möjligt

så att processen kan fortgå.

Vattnet i svettet absorberar
kroppens värmeenergi

för att sedan avdunsta när det når ytan

vilket leder till sänkt kroppstemperatur.

Denna process, känd som nedkylning
genom avdunstning,

var en viktig anpassningsegenskap
för våra förfäder.

Denna nedkylningseffekt är inte bara
användbar under träningen.

Vi svettas även i många andra scenarier.

Att äta särskilt stark mat får vissa att
svettas ofantligt mycket från ansiktet.

Detta händer eftersom de starka kryddorna
orsakar samma neurala respons i hjärnan

som aktiverar temperaturreceptorerna,
som vanligtvis svarar på ökad värme.

Svett är även en del av kroppens
flykt- och kamprespons

som stimuleras av stressiga situationer,
som att fråga ut någon

eller vara på en arbetsintervju.

Detta händer eftersom adrenalin
stimulerar muskelaktivitet

och får blodkärlen att utvidgas,

två reaktionstyper som leder till
ökad värme och startar svettprocessen.

Och vi svettas även när vi blir sjuka.

När vi har feber, svettas vi
på grund av att infektioner

stimulerar hypotalamus till ökad
muskelaktivitet,

som i sin tur frigör mer energi som väme.

Detta ökar din övergripande temperatur,

en skyddande mekanism som
gör kroppen mindre beboelig för

infekterande organismer.

Liksom vid löpning, hjälper svett
kroppen att ventilera värmen.

När febern är borta
eller du har vunnit din tävling,

känner dina temperaturreceptorer av
värmeminskningen

och hypotalamus stoppar svettprocessen.

I vissa fall, som efter en löptur,

signalerar hypotalamus till kroppen

att du behöver fylla på det vatten
i kroppen som har förbrukats.

När du pushar dig själv
till att nå ditt nästa mål,

kan du se på svett som kroppens
egna kalibrator

som möjliggör för dig att göra
det där lilla extra.