0:00:07.100,0:00:12.120
Målet är i sikte och du tar[br]ett sista krafttag.

0:00:12.120,0:00:15.270
När du börjar springa fortare[br]blir dina andetag tyngre,

0:00:15.270,0:00:17.021
hjärtat slår snabbare,

0:00:17.021,0:00:20.316
och svetten rinner på huden.

0:00:20.316,0:00:23.162
Hur uppstår denna substans

0:00:23.162,0:00:26.260
och vad exakt är dess syfte?

0:00:26.260,0:00:29.472
Det finns flertalet scenarier [br]som får oss att svettas:

0:00:29.472,0:00:30.896
när vi äter starka maträtter,

0:00:30.896,0:00:31.871
nervositet,

0:00:31.871,0:00:33.589
och när vi blir sjuka.

0:00:33.589,0:00:37.892
Men träning är troligtvis[br]den vanligaste anledningen.

0:00:37.892,0:00:41.403
Då svettas man på grund av rörelser

0:00:41.403,0:00:43.902
som uppstår långt inne i dina celler.

0:00:43.902,0:00:47.093
När du lägger på ett extra kol,[br]arbetar dina muskler hårdare,

0:00:47.093,0:00:49.851
vilket skapar ett större behov av energi.

0:00:49.851,0:00:52.693
En process som kallas cellandning

0:00:52.693,0:00:56.913
konsumerar glukos och syre [br]för att skapa ATP,

0:00:56.913,0:01:00.545
som är cellens energikälla.

0:01:00.545,0:01:05.841
Den största delen av processen äger rum i[br]sammansättningar som kallas mitokondrier.

0:01:05.841,0:01:07.275
Ju mer du rör på dig,

0:01:07.275,0:01:11.584
desto hårdare arbetar mitokondrierna[br]för att förse kroppen med energi.

0:01:11.584,0:01:14.125
Detta arbete kommer dock inte gratis.

0:01:14.125,0:01:18.568
Medan cellerna bryter ner ATP,[br]frigör de värme.

0:01:18.568,0:01:21.252
Värmen stimulerar kroppens [br]temperatursensorer

0:01:21.252,0:01:22.762
som finns över hela kroppen.

0:01:22.762,0:01:27.005
Dessa receptorer känner av den överflödiga[br]värmen som muskelcellerna producerar

0:01:27.005,0:01:30.483
och för vidare informationen [br]till hypotalamus,

0:01:30.483,0:01:32.881
som styr kroppstemperaturen.

0:01:32.881,0:01:34.355
Hypotalamus svarar

0:01:34.355,0:01:37.825
genom att skicka ut signaler genom det[br]sympatiska nervsystemet

0:01:37.825,0:01:40.505
till svettkörtlarna i huden.

0:01:40.505,0:01:42.896
Dessa ligger utspridda över hela kroppen

0:01:42.896,0:01:46.786
med extra hög koncentration[br]på dina handflator,

0:01:46.786,0:01:48.216
fotsulor,

0:01:48.216,0:01:50.025
och huvud.

0:01:50.025,0:01:52.845
När en svettkörtel mottar signalen,

0:01:52.845,0:01:56.121
finns det en vätska runt cellen[br]i dess ihopvirade bas

0:01:56.121,0:01:59.986
som innehåller höga halter av [br]natrium och klorid.

0:01:59.986,0:02:03.401
Cellerna pumpar dessa joner in i [br]den ihåliga tuben

0:02:03.401,0:02:06.076
som går genom svettkörteln.

0:02:06.076,0:02:09.757
Eftersom det är en högre salthalt [br]innanför tuben än utanpå,

0:02:09.757,0:02:13.555
rör sig vattnet in i tuben[br]med hjälp av osmos.

0:02:13.555,0:02:18.268
Under tiden som den så kallade primära [br]utsöndringen byggs upp på botten av tuben

0:02:18.268,0:02:23.787
pressar vattentrycket det upp in i den[br]långa och raka delen av kanalen.

0:02:23.787,0:02:25.818
Innan det sipprar ut på huden,

0:02:25.818,0:02:29.968
återtar celler som fodrar innanför tuben[br]så mycket salt som möjligt

0:02:29.968,0:02:32.057
så att processen kan fortgå.

0:02:32.057,0:02:35.147
Vattnet i svettet absorberar [br]kroppens värmeenergi

0:02:35.147,0:02:38.717
för att sedan avdunsta när det når ytan

0:02:38.717,0:02:41.738
vilket leder till sänkt kroppstemperatur.

0:02:43.308,0:02:46.494
Denna process, känd som nedkylning [br]genom avdunstning,

0:02:46.494,0:02:49.659
var en viktig anpassningsegenskap [br]för våra förfäder.

0:02:49.659,0:02:53.199
Denna nedkylningseffekt är inte bara [br]användbar under träningen.

0:02:53.199,0:02:56.796
Vi svettas även i många andra scenarier.

0:02:56.796,0:03:02.269
Att äta särskilt stark mat får vissa att[br]svettas ofantligt mycket från ansiktet.

0:03:02.269,0:03:06.771
Detta händer eftersom de starka kryddorna[br]orsakar samma neurala respons i hjärnan

0:03:06.771,0:03:12.410
som aktiverar temperaturreceptorerna,[br]som vanligtvis svarar på ökad värme.

0:03:12.410,0:03:15.935
Svett är även en del av kroppens[br]flykt- och kamprespons

0:03:15.935,0:03:19.991
som stimuleras av stressiga situationer,[br]som att fråga ut någon

0:03:19.991,0:03:22.170
eller vara på en arbetsintervju.

0:03:22.170,0:03:25.631
Detta händer eftersom adrenalin[br]stimulerar muskelaktivitet

0:03:25.631,0:03:28.751
och får blodkärlen att utvidgas,

0:03:28.751,0:03:33.251
två reaktionstyper som leder till[br]ökad värme och startar svettprocessen.

0:03:33.251,0:03:36.780
Och vi svettas även när vi blir sjuka.

0:03:36.780,0:03:39.521
När vi har feber, svettas vi [br]på grund av att infektioner

0:03:39.521,0:03:43.281
stimulerar hypotalamus till ökad[br]muskelaktivitet,

0:03:43.281,0:03:46.951
som i sin tur frigör mer energi som väme.

0:03:46.951,0:03:49.021
Detta ökar din övergripande temperatur,

0:03:49.021,0:03:52.382
en skyddande mekanism som [br]gör kroppen mindre beboelig för

0:03:52.382,0:03:54.482
infekterande organismer.

0:03:54.482,0:03:58.163
Liksom vid löpning, hjälper svett[br]kroppen att ventilera värmen.

0:03:58.163,0:04:00.601
När febern är borta[br]eller du har vunnit din tävling,

0:04:00.601,0:04:03.960
känner dina temperaturreceptorer av[br]värmeminskningen

0:04:03.960,0:04:08.473
och hypotalamus stoppar svettprocessen.

0:04:08.473,0:04:10.352
I vissa fall, som efter en löptur,

0:04:10.352,0:04:13.004
signalerar hypotalamus till kroppen

0:04:13.004,0:04:16.442
att du behöver fylla på det vatten [br]i kroppen som har förbrukats.

0:04:16.442,0:04:19.411
När du pushar dig själv[br]till att nå ditt nästa mål,

0:04:19.411,0:04:23.385
kan du se på svett som kroppens[br]egna kalibrator

0:04:23.395,0:04:26.975
som möjliggör för dig att göra [br]det där lilla extra.