En t-shirts livscykel - Angel Chang

Lär dig mer om TED-Ed klubbar här: https://ed.ted.com/clubs

Se hela lektionen: https://ed.ted.com/lessons/the-life-cycle-of-a-t-shirt-angel-chang

Tänk dig en klassisk vit t-shirt. Varje år köper och säljer vi 2 miljarder t-shirts i världen vilket gör det till världens vanligaste plagg. Men hur och var tillverkas de flesta t-shirts, och hur påverkas miljön? Angel Chang följer en t-shirts livscykel.

Lektion av Angel Chang, animation av TED-Ed.

Tack så mycket till våra sponsorer för ert stöd! Utan er skulle denna video inte vara möjlig.

Alexandra Panzer, Jordan Tang, Christopher Jimenez, Juan, Tracey Tobkin, Alex Neal, Louie Lapat, Emily Lam, Kathryn J Hammond, Elliot Poulin, Sam, Noel Situ, Oyuntsengel Tseyen-Oidov.

Kolla in TED-Eds sida med sponsorer här: https://www.patreon.com/teded

Tänk dig en klassisk vit t-shirt.

Varje år köper och säljer vi
2 miljarder t-shirts i världen,

vilket gör det till
världens vanligaste plagg.

Men, hur och var
tillverkas de flesta t-shirts,

och hur påverkas miljön?

Klädesplagg kan variera mycket,

men en typisk t-shirt börjar sitt liv

på en plantage i Amerika,
Kina eller Indien

där bomullsfrön sås, bevattnas
och odlas för sina fluffiga bollar.

Självgående maskiner skördar
försiktigt dessa bollar,

en bomullsgin plockar mekaniskt bort
alla frön från de fluffiga bollarna,

och bomullens fröhår
pressas till 225 kg tunga balar.

Bomullsplantorna kräver stora
mängder vatten och bekämpningsmedel.

2 700 liter vatten behövs
för att tillverka en vanlig t-shirt,

tillräckligt för att fylla
mer än 30 badkar.

Samtidigt använder bomull
mer bekämpningsmedel

än någon annan skörd i världen.

Dessa ämnen kan vara cancerframkallande,

är skadligt för arbetarna

och skadar ekosystemen i området.

Vissa t-shirts görs av ekologisk bomull
som odlats utan bekämpningsmedel.

Men det odlas mindre än
1 procent organisk bomull

av de 22,7 miljoner ton bomull
som produceras i världen.

När bomullsbalarna lämnar plantagen,

skickar textilfabriken bomullen
till ett spinneri,

vanligtvis i Kina eller Indien,

där högteknologiska maskiner blandar,

kardar,

kammar,

drar,

stretchar

och till slut, vrider bomullen
till ett tjockt garn som kallas tops.

Därefter skickas garnet till fabriken

där stora stickmaskiner

stickar ett platt, obearbetat grått tyg

som behandlas med värme och kemikalier
tills det blir mjukt och vitt.

Här doppas tyget ner i blekmedel
och azofärgämnen,

som ger levande färger
och som används i 70% av alla textilier.

Tyvärr innehåller några

det cancerframkallande ämnet kadmium,

bly, krom

och kvicksilver.

Andra skadliga ämnen och kemikalier
kan orsaka föroreningar i stora områden

när det släpps ut som giftigt spillvatten

i floder och hav.

Tekniken är så avancerad i vissa länder

att hela processen,
att odla och tillverka tyg,

knappt rörs av en mänsklig hand.

Men, bara fram till denna punkt.

Det färdiga tyget skickas till fabriker,

oftast i Bangladesh, Kina,
Indien eller Turkiet,

där det behövs människor
som arbetar med att sy upp t-shirts,

ett invecklat arbete
som maskiner inte klarar av.

Denna process har sina egna problem.

I Bangladesh till exempel,

som gått om Kina som världens största
exportör av t-shirts från bomullstyg,

anställer 4,5 miljoner människor
inom t-shirtindustrin,

men de utsätts ofta för dåliga
arbetsförhållanden och låga löner.

Efter tillverkningen fraktas alla t-shirts
med skepp, tåg och lastbilar

för att säljas i höginkomstländer.

En process som gör att bomull
skapar enorma koldioxidutsläpp.

Vissa länder producerar kläder
inom det egna landet,

vilket tar bort detta
steg av föroreningar,

men generellt står klädindustrin
för 10% av världens koldioxidutsläpp,

och det ökar.

Billigare kläder
och folks vilja att handla

ökade den globala produktionen
från 1994 - 2014 med 400%

till omkring 80 miljarder plagg varje år.

Slutligen, i en konsuments hem

går en t-shirt igenom en av de mest
resurskrävande faserna under sin livstid.

I Amerika till exempel,

tvättar ett genomsnittligt hushåll
nästan 400 maskiner varje år

och till varje tvätt går det åt
ungefär 50 liter vatten.

Både tvättmaskiner och torktumlare
använder energi,

torktumlare kräver fem till sex
gånger mer än en tvättmaskin.

Denna dramatiska förändring
i klädkonsumtion de senaste 20 åren,

som drivs av stora företag
och trenden med snabbt mode

har kostat på miljön,

skadar odlarnas hälsa

och har gett tvivelaktiga
arbetsvillkor för människor.

Det har gjort mode till den näst största
miljöförstöraren i världen efter olja.

Men, det finns saker vi kan göra.

Överväg att handla begagnade kläder.

Försök hitta textilier av återvunnet
eller organiskt material.

Tvätta inte kläder så ofta

och häng kläder på tork
för att spara resurser.

Istället för att kasta dom
i slutet av dess liv,

skänk bort, återvinn
eller använd dom som rengöringstrasor.

Och slutligen, fråga dig själv,

hur många t-shirts och klädesplagg
du kommer att använda under din livstid,

och hur kommer dom påverka världen?