Vad orsakar antibiotikaresistens? - Kevin Wu

Se hela lektionen: http://ed.ted.com/lessons/how-antibiotics-become-resistant-over-time-kevin-wu

Just i denna stund har du biljontals mikroorganismer i din kropp. Flera av dessa bakterier är ofarliga (eller till och med välgörande), men det finns ett fåtal stammar av "superbakterier" som är ganska otäcka - och de håller på att bli resistenta mot våra antibiotika. Varför? Kevin Wu förklarar i detalj bakgrunden till detta problem som utgör en stor utmaning för framtidens sjukvård.

Lektion av Kevin Wu, animering av Brett Underhill.

Visste du att det finns biljoner
små bakterier överallt omkring dig?

Det är sant.

Mikroorganismer kallade bakterier
var bland de första livsformerna

på jorden.

Trots att de bara består av en enda cell

är deras totala biomassa större än
den för alla växter och djur tillsammans.

Och de finns överallt:

på marken, i vattnet,
på ditt köksbord, på din hud,

till och med i din kropp.

Få inte panik ännu!

Även om du har tio gånger fler
bakterieceller i din kropp

än mänskliga celler,
så är många av dessa bakterier ofarliga

eller till och med välgörande
för vår matsmältning och immunitet.

Men det finns vissa bråkstakar
som kan orsaka skadliga infektioner -

alltifrån små besvär
till dödliga epidemier.

Lyckligtvis finns fantastiska mediciner
för att bekämpa bakterieinfektioner.

Dessa tillverkas av kemikalier eller
naturprodukter som mögel

och dödar eller neutraliserar bakterier
genom att hämma cellväggssyntes

eller genom att störa
vissa viktiga processer som proteinsyntes,

men utan att skada de mänskliga cellerna.

Utbredningen av antibiotika
under 1900-talet

har gjort många förr farliga
sjukdomar lättbehandlade.

Men idag håller flera av våra antibiotika

på att förlora sin verkan.

Har något hänt med antibiotikan?

Problemet ligger inte hos antibiotikan
utan hos bakterierna som den ska bekämpa,

och förklaringen finns i
Darwins teori om det naturliga urvalet.

Precis som andra organismer kan bakterier
genomgå slumpmässiga mutationer.

Många av dessa mutationer är
farliga eller betydelselösa,

men då och då sker en mutation
som ger dess organism

en ökad överlevnadschans.

Och för en bakterie innebär en mutation

som gör den antibiotikaresistent
en rejäl fördel.

När de icke-resistenta bakterierna dödas,

vilket sker särskilt fort
i antibiotikarika miljöer som sjukhus,

ökar möjligheterna
för de resistenta att föröka sig

och föra vidare de muterade gener
som hjälper dem med detta.

Men det finns fler sätt än reproduktion:

Vissa frigör DNA när de dör
som plockas upp av andra bakterier,

medan andra använder "konjugation"

och delar sina gener genom pili.

Med tiden tilltar dessa resistenta gener
och bildar hela stammar av superbakterier.

Så hur länge dröjer det
innan dessa superbakterier tar över?

I vissa bakterier
har det faktiskt redan skett.

Vissa stammar av staphylococcus aureus,

som kan orsaka hudinfektioner,
lunginflammation och sepsis,

har utvecklats till MRSA
och blivit resistenta mot

beta-laktamantibiotika
som penicillin, meticillin och oxacillin.

Tack vare en gen som ersätter det protein

som beta-laktamer
vanligtvis binder sig till

kan MRSA obehindrat
fortsätta tillverka cellväggar.

Andra superbakterier,
exempelvis salmonella,

producerar ibland enzymer
som beta-laktamer

som bryter ner antibiotikan
innan den hinner få verkan,

och E. coli, en komplex grupp av bakterier
med stammar som orsakar

diarée och njursvikt
kan motverka viss antibiotika,

såsom kinoloner,
genom att aktiva stoppa

alla inkräktare
som lyckas ta sig in i cellen.

Men det finns goda nyheter.

Forskare försöker
ligga steget före bakterierna,

och trots att utvecklingen av
ny antibiotika saktat ner

har WHO gjort framtagandet av
nya behandlingar till en prioritet.

Vissa forskare försöker hitta
alternativa lösningar,

såsom fagterapi eller vacciner
för att motverka infektioner.

Att minska överdriven
och onödig användning av antibiotika,

såsom för mindre infektioner
som läker av sig själva,

och att ändra rutiner
för att undvika sjukhusinfektioner,

kan också bidra,

då fler icke-resistenta bakterier
hålls vid liv

som motstånd mot resistenta stammar.

I kampen mot superbakterier
kan nedtrappning ibland fungera bättre

än en evolutionär kapprustning.