#opendata

A short film about #opendata from the Open Knowledge Foundation. For more information, please see: opengovernmentdata.org.

Tom Steinberg: Öppna offentliga data är sådan information som offentlig sektor samlar in för i första hand eget bruk,

men som sedan tillgängliggörs för andra att använda.

Rufus Pollock: Det är data från offentlig sektor som är “öppna”.

Öppna innebär att det är fritt för alla att använda, återanvända och distribuera.

Aine McGuire: Öppna data rörelsen är ett sätt att förändra förhållandet mellan medborgare och staten

så att alla vet vad som pågår

och när alla vet vad som pågår

blir det enklare för båda sidor att delta på lika villkor i samhället.

Chris Taggart: Våra liv styrs alltmer av data, i själva verket består våra liv alltmer av data.

Mot bakgrund av det, om vi inte har möjlighet att se information om oss själva,

var vi bor, vem som företräder oss,

företag som gör affärer med offentlig sektor och så vidare,

börjar demokratin urholkas.

Rob McKinnon: Det är egentligen mycket bredare än bara offentlig sektor.

Offentlig sektor är faktiskt bara en av flera deltagare i samhället.

Vad vi ser hända är i själva verket början på en större social förändring, en global social förändring.

Tillsammans har vi möjligheten att förändra hur samhället fungerar.

Globalt skapar vi, via webbplatser som Wikipedia eller samlingar av strukturerade data

en stor global översikt av hur samhället fungerar och hur vi organiserar oss.

Så vi är precis i början av en större förändring i sättet vi arbetar...

Det är tre saker som öppna offentliga data kan bidra med för att göra världen bättre.

Den första: företag, privatpersoner, ideella organisationer får möjlighet

att skapa intressanta, användbara och värdefulla applikationer och tjänster.

Den andra har med demokrati att göra, det handlar om deltagande i förvaltningen, om transparens

som gör det möjligt att förstå vad offentlig sektor gör.

Den tredje: varför inte?

Det kostar i princip inget att frigöra offentliga data

så varför inte frigöra den data som redan finns på plats och samlas in?

Tom Steinberg: Öppna data är viktiga av flera olika anledningar

och ingen av dem är viktigare än den andra.

Vi har möjligheten att skapa ekonomiska värden,

vilket prioriteras av många i svåra tider som dessa.

Skapandet av fler jobb och fler företag,

och fler lönsamma företag för att generera mer skatteintäkter.

Det finns också den klassiska gamla poängen om tillgång till data så att vi får inblick i potentiell korruption

och felaktig användning av pengar och aktiviteter som är orättvisa eller olagliga och som inte har något att göra med pengar, men är dolda på något sätt.

Ton Zijlstra: Du kan räkna med att folk vill starta företag för att förädla data,

genom att ta data och använda för en viss tillämpning.

Det handlar också om transparens

men även om att människor ger sig själva mer makt för att bättre kunna fatta beslut om sina egna liv

baserat på information som inte var tillgänglig tidigare.

Och det handlar också om att göra de organisationer som skapar denna data mer effektiva.

Rufus Pollock: Vi arbetar till exempel med ett projekt som kallas wheredoesmymoneygo.org

för att visa dig vart dina skattepengar tar vägen, vilket jag tycker är mycket viktigt.

Jag tror att det skulle vara intressant att veta, "detta är det största bidraget jag gör till offentlig sektor - vart tar pengarna vägen?"

Utan öppna data från offentlig sektor kan jag inte svara på den frågan.

David Eaves: Vi använder regionala data om föroreningar och kombinerar med valresultat i en karta

för att visa dig förorenande verksamheter i närheten av ditt postnummer

eller i något område som du bryr dig om och vems valkrets de befinner sig i.

Med detta kan du ta reda på hur graden av föroreningar i ditt närområde är.

Tom Steinberg: MySociety skapar och driftar medborgarinriktade, sociala webbplatser.

Och med medborgarinriktade sociala webbplatser menar jag sådana som kan förklara:

'Vem är min politiker? "Hur skriver jag till dem?", “Vad säger de i parlamentet?", "Hur röstar de? ", " Vad gör de med pengarna de får?"

- det är den demokratiska aspekten.

På andra sidan bygger vi tjänster som förklarar: "Hur får jag problem på min gata åtgärdade?",

“Hur begär jag ut information från myndigheter?”,

och, inom kort, "Hur löser jag mina transporter?"...

David Eaves: I Vancouver ändras schemat för sophämtning löpande...

det förändras regelbundet och folk alltid glömmer när de skall ta ut sina sopor.

Nu går de bara till en webbplats och registrerar sig,

så skickar vi ett mail som säger "I morgon är det sophämtningsdag".

Det är den typ av tjänster som vanliga medborgare tar till sig väldigt snabbt,

sådana som ger omedelbar nytta för dem.

Och så när folk ser VanTrash säger de: “är det detta som öppna data handlar om?”

Vi säger ja och de säger, "Jag vill ha mer av detta i mitt liv ".

Richard Cyganiak: På EU-nivå

hade det varit riktigt intressant om vi kunde få ihop alla data till en gemensam plats

så att vi kan söka över länder och jämföra saker över flera länder.

Jack Thurston: Vad vi försöker göra med Farmsubsidy.org

är att ansluta alla de olika myndigheternas information till ett enda datacenter.

Så att medborgarna kan ta reda på vad som händer, inte bara i det egna landet

utan även i andra länder, och de kan göra jämförelser hur mycket gårdar får i bidrag en del av EU jämfört med en annan,

hur mycket medborgarna bidragit med,

hur mycket det kostar dem om de är i ett land i jämförelse med ett annat.

Detta är frön till en paneuropeisk debatt som borde ske

eftersom vi har en pan-europeisk politik.

Erik Swanson: En av mina favoritexempel på hur Världsbankens data har återanvänts inträffade mycket snart efter att vi öppnat databasen.

Vi fick ett meddelande från en grupp som helt enkelt hade tagit hela vår databas

och undersökt var det fanns luckor i vår data

och sedan gjort kartor som visar land för land, indikator för indikator, år för år

var luckorna fanns.

Det berättade inte något som vi inte redan visste,

men det visade informationen för oss på ett sätt vi inte hade sett förut

och gjorde det naturligtvis så att alla andra också kunde se den.

Karin Christiansen: Vi är vid den punkt där vi behöver få data frisläppt

och vi behöver en standard för data så att vi kan kartlägga och jämföra den.

För vad som behövs i Uganda, i Afganistan

är inte bara veta vad DFID gör med brittiska pengar,

vad amerikanska pengar gör, utan hur allt detta hänger ihop.

Simon Parrish: Vi arbetar på ett initiativ som heter International Aid Transparency Initiative

där vi tar fram standarder för hur statliga aktörer kan vara öppna med det bistånd de ger.

Både för att kunna hållas ansvariga av medborgare och skattebetalare i sina egna länder

men även av en mängd olika aktörer i utvecklingsländerna

från regeringarna i dessa länder, till det civila samhällets organisationer, till parlamentariker

som alla vill ha bättre information om de pengar som kommer in till deras land.

Öppenheten och tillgängligheten till dessa data har potential att radikalt förändra

hur biståndsmedel används och hur effektivt de används.

Tyngdpunkten är på öppenhet i informationen så att den kan återanvändas av olika grupper på olika sätt

så att den blir tillgänglig för olika grupper på ett sätt som möter deras egna specifika behov.

Erik Swanson: Några av Hans Roslings bubbeldiagram,

Gapminder-programmet där han illustrerar hur länder utvecklas över tid,

med hjälp av diagram som är animerade och rör på sig...

Redan innan våra data blev tillgängliga använde Hans dem i sina Gapminderdiagram

och det har varit oerhört effektivt i att öka medvetenheten om utvecklingsfrågor.

Hur kan man övertyga regeringar som inte är intresserade av öppna offentliga data

att det finns ett värde i att uppmärksamma det?

Jag tror på att visa upp saker är centralt här.

Att demonstrera tjänster som är bra, som är användbara.

Och i synnerhet tjänster som är enkla att förklara, som erbjuder mycket tydligt värde och nytta i motsats till smala tjänster med begränsad nytta...

David Eaves: Vi har tre målsättningar.

Den första är: låt oss hjälpa till att bygga en gemenskap runt öppna data i alla städer som vill ha det i över hela världen.

Den andra: låt oss skapa en plats där lokala politiker och tjänstemän kan träffa människor som bryr sig om detta,

träffa människor som engagerar sig i det och se alla coola saker som pågår runt om i världen

och se hur mycket som faktiskt pågår och att andra gör det och att de kan göra det också.

Den tredje är: låt oss faktiskt bygga något.

Låt oss försöka få varje grupp att bygga något

eftersom ingenting får människor att förstå varför öppna data är viktigt mer än när de ser en riktigt ingående visualisering

som låter dem se sin del av samhället på ett sätt de aldrig gjort förut.

Jack Thurston: Vårt jobb är att påminna folk om hur viktigt det är

att ha tillgång till information om vad staten gör

oavsett om det är att få journalister att skriva artiklar, hjälpa organisationer att bygga upp sina kampanjer runt data

eller bara skapa webbapplikationer där vanliga medborgare kan ta reda på vad som händer.

Vi måste kunna visa att en värld med öppna offentliga data är bättre än en värld utan.

Rufus Pollock: I vanliga fall är de bästa effekterna av en ny teknik de som man inte förutsåg.

Ta till exempel elektricitet, på 1820-talet när Faraday demonstrerade elektricitet för Gladstone vid Royal Society.

Gladstone säger till Faraday,

"Ja det är kul att du kan få låren på en groda att rycka men vad är egentligen poängen med elektricitet?"

Faraday svarar,

"Ja vad är poängen med ett nyfött barn..."

"det kommer att växa till något... ".

Och jag tror att poängen om öppna data här är att vi lever i en informationsålder,

i ett informationssamhälle - data och information är central infrastruktur i den världen.

Ton Zijlstra: Om man tittar på det sätt som vi människor löser problem så brukar vi föredra enkla lösningar

även om det är svåra och komplexa problem.

Så jag tror att vi måste använda de data vi har om våra liv och vår miljö för att hitta,

inte lätta, men fungerande lösningar på de problem vi står inför.