Prata med mig på nördars vis

Melissa Marshall vill framföra något till alla forskare (från icke-forskare): Vi är fascinerade av det ni gör. Berätta om det för oss - på ett sätt som vi kan förstå. På bara 4 minuter delar hon effektiva tips om hur man kan presentera svåra vetenskapliga idéer för en allmän publik.

För fem år sedan upplevde jag något av

hur det måste ha känts att vara Alice i underlandet.

Universitetet Penn State bad mig, som är lärare i kommunikation,

att undervisa ingenjörsstudenter i kommunikation.

Och jag var rädd. (Skratt)

Riktigt rädd. Rädd för studenterna med sina stora hjärnor

och sina stora böcker och sina stora obekanta ord.

Samtalen utvecklade sig så att jag

upplevde något av det Alice måste ha upplevt när hon föll ned

i kaninhålet och såg dörren till en helt ny värld.

Precis så kände jag mig när jag hade de samtalen

med studenterna. Jag häpnade över idéerna

de hade och jag ville att andra också skulle få uppleva det här underbara underlandet.

Och jag tror att nyckeln till den dörren

är riktigt bra kommunikation.

Vi är i desperat behov av riktigt bra kommunikation från

forskare och ingenjörer för att kunna förändra världen.

Forskarna och ingenjörerna är de

som tagit på sig våra största utmaningar, från energi

till miljön till sjukvård, för att nämna några saker,

och om vi inte känner till det och förstår det

så är inte jobbet gjort, och jag tror att det är vårt ansvar

som icke-forskare att ha det samspelet.

Men dessa goda diskussionerna kan inte ske om våra forskare

och ingenjörer inte bjuder in oss i deras underland.

Snälla forskare och ingenjörer, prata med oss på nördars vis.

Jag vill dela med mig av några lösningar på hur man kan göra det,

för att förvissa sig oss om hur sexig din vetenskapen är

och hur tilltalande din ingenjörskonsten är.

Den första frågan vi måste svara på är: och?

Berätta varför din forskning spelar roll för oss.

Säg inte bara att du forskar på trabekler,

säg att du forskar på trabekler, den nätliknande struktur som våra ben har

eftersom det är viktigt för att förstå och behandla benskörhet.

Och var försiktig med jargong när du beskriver din forskning.

Jargong är ett hinder för vår förståelse av dina idéer.

Visst, du kan säga "rumslig och temporal", men varför inte bara säga

"rummet och tiden" som är mycket mer lättillgängligt?

Att göra idéerna mer lättillgängliga är inte att förenkla dem.

Gör istället som Einstein sa: gör allt

så enkelt som möjligt, men inte enklare.

Det går att prata om forskning

utan att äventyra idéerna.

Fundera på att ha med exempel, berättelser

och liknelser. Det är några sätt att engagera

och göra oss nyfikna på det du pratar om.

Och när du presenterar ditt arbete, strunta i punktlistorna.

Har du aldrig funderat på varför de kallas punktlistor? (Skratt)

Vad gör punkter? De sätter punkt,

och de kommer att sätta punkt för din presentation.

En sådan här bild är både tråkig och för beroende av

språkområdet i våra hjärnor, och överväldigar oss.

En sådan här bild, av Genevieve Brown, är

mycket mer effektiv. Den visar att trabeklernas speciella

struktur är så stark att de faktiskt inspirerade till

Eiffeltornets unika design.

Tricket är att använda en enda, läsbar mening

som publiken kan vända sig till om de tappar bort sig

och sedan visa bilder som talar till våra andra sinnen

och skapar en djupare förståelse

av det som beskrivs.

Jag tror att de här är några tips som kan hjälpa

resten av oss att öppna dörren och se det underbara underlandet

som vetenskap och ingenjörskonst är.

Och eftersom de ingenjörer jag har jobbat med

lärde mig att komma i kontakt med min inre nörd

vill jag avsluta med en ekvation. (Skratt)

Ta forskningen, subtrahera punktlistor

och jargong, dividera med relevans,

det vill säga dela det som är relevant med din publik,

och multiplicera det med passionen du känner

inför det här fantastiska arbetet som du gör.

Så får du fantastiska möten

som är fulla av förståelse.

Alltså, forskare och ingenjörer, när ni har löst

den här ekvationen, för all del, prata med mig på nördars vis. (Skratt)

Tack. (Applåder)