Hur man lär sig ett språk på sex månader | Chris Lonsdale | TEDxLingnanUniversity

Chris Lonsdale är VD för Chris Lonsdale & Associates, ett företag som hjälper individer och organisationer att förbättra sina prestationer.
Han har också utvecklat ett unikt sätt att se på lärande som ger människor medel för att tillägna sig språk eller komplex teknisk kunskap på kort tid.

Ni längst bak, hör ni mig tydligt?

OK, bra.

Har du någonsin haft en fråga i huvudet

så länge att den blivit
en del av hur du tänker?

Kanske till och med
en del av den du är?

Jag hade en fråga i huvudet
i många, många år, nämligen:

Hur kan man snabba upp inlärning?

Det är en intressant fråga

för om man kan snabba upp inlärning

kan man vara mindre tid i skolan.

Och om man lär sig riktigt snabbt

skulle man förmodligen inte
behöva gå i skolan alls.

När jag var ung
var skolan rätt okej, men...

Jag märkte rätt ofta att skolan
var i vägen för inlärning

så jag funderade på detta:
Hur lär man sig snabbare?

Det började när jag var väldigt ung,

när jag var 11,

då skrev jag ett brev till forskare
i Ryssland och frågade om hypnopedi,

sömninlärning,

där man tar en bandspelare och
och ställer den bredvid sängen,

och så slår den igång mitt i natten

medan man sover,

och så ska man lära sig av det.

En bra idé,
tyvärr funkar den inte.

Men hypnopedi öppnade dörrarna
för forskning inom andra områden

och vi har gjort otroliga upptäckter

om inlärning som började
med den där första frågan.

Jag gick från det
till att brinna för psykologi

och jag har varit engagerad
i psykologi på många olika sätt

under resten av livet fram till idag.

1981 åkte jag till Kina

och bestämde mig för att jag skulle
tala kinesiska helt flytande inom två år.

Man måste förstå att 1981 trodde alla

att kinesiska var jättejättesvårt

och att en västerlänning
kunde studera i tio år eller mer

utan att bli riktigt bra på det.

Jag gick in i det med en annorlunda idé

som var att ta alla resultat

från psykologisk forskning fram till då

och applicera dem på inlärningsprocessen.

Det coola var att jag på sex månader
talade flytande mandarin,

det tog lite längre att komma upp
till modersmålsnivå.

Men jag såg mig omkring och såg
alla dessa människor från olika länder

som kämpade något otroligt med kinesiskan,

jag såg kineser som kämpade för
att lära sig engelska och andra språk,

så min fråga förfinades till:

Hur kan man hjälpa en normal vuxen

att lära sig ett nytt språk
snabbt, enkelt och effektivt?

Det är en mycket viktig fråga
i dagens värld.

Vi har enorma utmaningar med miljön,

enorma utmaningar med folkförflyttningar,

med krig och allt möjligt som händer,

och om vi inte kan kommunicera

så kommer det vara svårt
att lösa dessa problem.

Så vi behöver kunna tala
varandras språk,

det är verkligen viktigt.

Så frågan är då: Hur gör man detta?

Det är i själva verket väldigt enkelt.

Man ser sig om efter folk
som redan kan göra det,

man ser sig om efter situationer
där det redan fungerar

sedan hittar man principerna
och följer dem.

Det kallas modellering och jag
har tittat på språkinlärning

och modellering av språkinlärning
under 15-20 års tid.

Min slutsats,

min observation från detta är

att alla vuxna kan lära sig
ett andra språk flytande på sex månader.

När jag säger detta tänker de flesta
att jag är galen, att det är omöjligt.

Men låt mig påminna er om den
mänskliga utvecklingens historia,

den handlar om att utvidga gränserna.

1950 trodde alla att det var omöjligt
att springa en mile på fyra minuter,

tills Roger Bannister gjorde det 1956,

efter det gick det fortare och fortare.

För hundra år sedan trodde alla
att tunga prylar inte kunde flyga.

Förutom att de gör det, och vi vet det.

Hur flyger tunga prylar?

Vi omorganiserar våra underlag
med hjälp av principer vi lärt oss

genom att observera naturen,
i detta fall fåglar.

Och idag har vi kommit ännu längre...

Vi har kommit ännu längre,
så att man kan flyga med en bil.

Du kan köpa en sån här
för ett par hundra tusen dollar.

Vi har nu bilar i världen som kan flyga.

Och det finns ett annat sätt att flyga,
som vi lärt oss från ekorrarna.

Allt man behöver göra är att härma
det flygekorren gör,

bygga en vingdräkt och ge sig iväg,
flyga som en ekorre.

De flesta, många människor,
jag skulle inte säga alla

men många människor
tror inte att de kan rita.

Det finns emellertid några grundregler,
fem principer som du kan använda

för att lära dig rita och då kan
du faktiskt lära dig det på fem dagar.

Om du ritar så här kan du lära
dig principerna under fem dagar,

använda dem och efter fem dagar
kan du rita något sådant här.

Jag vet att det är så, för det där
var min första teckning

och efter fem dagar med dessa
principer kunde jag göra detta.

Jag tittade på det och sa:

"Wow, är det så jag ser ut
när jag koncentrerar mig så hårt

att min hjärna exploderar."

Så alla kan lära sig rita på fem dagar

och på samma sätt, med samma logik

kan alla lära sig ett andra språk
på sex månader.

Hur? Det finns fem principer
och sju åtgärder.

Det kan finnas fler,
men dessa är grundläggande.

Innan jag går in på dem
vill jag prata om två myter,

jag vill avliva två myter.

Den första är att man behöver talang.

Låt mig berätta om Zoe.

Zoe kom från Australien till Holland,
försökte lära sig holländska,

kämpade extremt mycket,
verkligen mycket

och till slut sa folk:
"Du är helt värdelös,"

"du har ingen talang", "ge upp",
"du slösar bort vår tid",

så hon blev väldigt deprimerad.

Sedan snubblade hon över
de här fem principerna,

flyttade till Brasilien och använde dem

och på sex månader
talade hon flytande portugisiska,

så talang spelar ingen roll.

Folk tror också att immersion
i ett nytt land är rätta sättet

att lära sig språket.

Men se på Hong Kong, alla västerlänningar

som varit här i tio år
men som inte talar ett ord kinesiska.

Se på alla kineser som bor i Amerika,
Storbritannien, Australien, Kanada,

som bott där i 10, 20 år
och inte talar någon engelska.

Immersion i sig funkar inte.

Varför? En drunknande man
kan inte lära sig simma.

När du inte kan tala ett språk
är du som ett spädbarn.

Och släpper du ner dig själv
i ett sammanhang

där vuxna pratar om saker
över ditt huvud,

kommer du inte att lära dig.

Så vilka är de fem principerna
som du måste vara uppmärksam på?

Först: De fyra orden

uppmärksamhet, betydelse,
relevans och minne,

sammanlänkas på mycket viktiga sätt.

Särskilt när man talar om inlärning.

Följ med på en färd genom en skog.

Du går genom en skog

och du ser något sådant här...
märken på ett träd,

du kanske uppmärksammar dem, kanske inte.

Du går 50 meter till och ser detta...

Du borde vara uppmärksam.

Ytterligare 50 meter, har du inte
varit uppmärksam så ser du detta...

Vid det laget är du uppmärksam.

Och du har just lärt dig
att detta... är viktigt,

det är relevant,
för det betyder det här

och allt annat relaterat, all information
som har med din överlevnad att göra

är grejer som du kommer att
vara uppmärksam på,

och därför kommer att minnas.

Om det relaterar till dina personliga mål

så kommer du att vara uppmärksam på det.

Om det är relevant,
kommer du att minnas det.

Den första regeln, den första principen
för att lära sig ett språk

är att fokusera på språkinnehåll
som är relevant för dig.

Det för oss till verktygen.

Vi bemästrar verktyg genom att använda dem
och vi lär oss verktyg snabbast

när de är relevanta för oss.

Låt mig berätta en historia.

Ett tangentbord är ett verktyg.

Att skriva kinesiska
på ett visst sätt, det är ett verktyg.

Jag hade en kollega för länge sedan

som tog kvällskurser;
tisdag kväll, torsdag kväll,

två timmar varje gång
och med övningar hemma

lade hon ner nio månader
och lärde sig inte

att skriva på kinesiska.

En kväll var det kris.

Vi hade 48 timmar på oss
att leverera en handbok på kinesiska.

Hon fick uppdraget,
och jag lovar er,

på 48 timmar lärde hon sig
att skriva på kinesiska

för det var relevant,
meningsfullt, viktigt,

hon använde ett verktyg
för att skapa ett värde.

Den andra principen
för att lära sig ett språk

är att använda ditt språk som ett verktyg

för att kommunicera från dag ett.

Som ett barn.

När jag kom till Kina
talade jag inte ett ord kinesiska,

och min andra vecka där
skulle jag åka nattåg.

Jag tillbringade åtta timmar
i restaurangvagnen

och pratade med en av konduktörerna,

han intresserade sig för mig,

och vi småpratade
hela natten på kinesiska,

han ritade bilder,
gjorde rörelser med händerna

och ansiktsuttryck, och bit för bit

förstod jag mer och mer.

Men det riktigt häftiga
var att två veckor senare,

när folk talade kinesiska runtom mig,

så förstod jag en del av det

och jag hade inte ens gjort
en ansträngning för att lära mig.

Det som hade hänt var att
jag hade sugit upp det på tåget,

vilket för oss till den tredje principen.

När du förstår budskapet, kommer du

ta till dig språket omedvetet.

Detta är väldigt väldokumenterat nu,

det kallas begriplig input.

Det har forskats kring detta
i 20 eller 30 år.

Stephen Krasner är ledande på området,

och har publicerat
alla möjliga olika studier,

det här kommer från en av dem.

De lila staplarna visar resultat
på olika språktest.

De lila människorna var såna
som lärt sig grammatiskt och formellt,

de gröna är såna som lärt sig
genom begriplig input.

Så ordförståelse funkar.
Det är nyckeln,

och språkinlärning handlar inte
om att ackumulera en massa kunskap.

På många sätt handlar det
om fysiologisk träning.

En kvinna jag känner, från Taiwan,
var jättebra på engelska i skolan,

hon fick A i betyg hela vägen,

tog sig genom college,
A-betyg, åkte till USA

och insåg att hon inte förstod

vad folk sa.

Folk började fråga henne: "Är du döv?"

Och det var hon. Engelskadöv.

För vi har filter i våra hjärnor
som släpper in

de ljud vi är vana vid

och filtrerar bort de språkljud
som vi inte är vana vid.

Och om du inte kan höra det
så kan du inte förstå det,

om du inte kan förstå det
så kommer du inte att lära dig.

Man måste alltså vara kapabel
att höra dessa ljud.

Och det finns sätt,
men det är fysiologisk träning.

Att tala kräver muskler.

Du har 43 muskler i ansiktet,

de måste koordineras så att

du gör ljud som andra kan förstå.

Har du testat en ny sport i några dagar,

och vet hur kroppen känns? Öm?

Om ansiktet ömmar gör du rätt.

Den sista principen är tillstånd.
Psykofysiologiskt tillstånd.

Är du ledsen, arg, oroad, upprörd
så kommer du inte lära dig. Punkt.

Är du glad, avslappnad,
hjärnan i alfaläge, nyfiken,

så kommer du lära dig snabbt,

och specifikt så behöver du
vara tolerant mot tvetydigheter.

Är du en sån som behöver förstå 100%,

varje ord du hör,
så kommer du att bli galen

för du kommer att bli upprörd
hela tiden eftersom du inte är perfekt.

Är du bekväm med att förstå en del,
inte förstå en del,

men vara uppmärksam
på det du förstår,

så kommer det gå bra, avslappnat,
och du kommer att lära dig snabbt.

Baserat på de fem principerna,
vilka är de sju åtgärderna?

Ett: Lyssna mycket.

Jag kallar det hjärndränkning.

Du sätter dig i ett sammanhang där du hör

hur mycket som helst av ett språk

och det spelar ingen roll
om du förstår eller inte.

Du lyssnar till rytmen,
mönster som upprepas,

saker som sticker ut.

(Kinesiska) Pào nǎozi.

Dränk hjärnan i det här.

Den andra åtgärden är
att greppa innebörden först,

innan du greppar orden.

Du tänker: "Hur gör jag det?
Jag kan ju inte orden!"

Du förstår vad de här
olika hållningarna betyder.

Mänsklig kommunikation är kroppsspråk
på många sätt, så mycket kroppsspråk.

Genom kroppsspråk kan du
förstå mycket kommunikation,

du förstår, du tar till dig
genom begriplig input.

Och du kan använda dig
av mönster som du redan kan.

Talar du mandarin och kantonesiska
och åker till Vietnam,

så kommer du förstå 60%
av vad de säger till dig i dagligt tal,

eftersom vietnamesiska är ungefär
30% mandarin och 30% kantonesiska.

Den tredje åtgärden: Börja blanda.

Du har nog aldrig tänkt på det,

men om du har 10 verb,
10 substantiv och 10 adjektiv

så kan du säga 1000 olika saker.

Språk är en kreativ process.

Vad gör bebisar?
OK, "jag", "bada", "nu".

Det är så de kommunicerar.

Så börja blanda, var kreativ,
ha kul med det,

det måste inte vara perfekt, bara funka.

Och när du gör det,
fokuserar du på kärnan.

Vad betyder det?

Alla språk består
till stor del av innehållsord.

I engelskan täcker tusen ord 85%

av allt du någonsin kommer att säga
i daglig kommunikation.

Tretusen ord ger 98%

av allt du någonsin kommer att säga
i daglig konversation.

Har du tre tusen ord,
så talar du språket.

Resten är bara glasyr på kakan.

Och när du börjar med ett nytt språk,

börja med verktygslådan. Vecka ett

med ditt nya språk säger du saker som:

"Hur säger man det?"
"Jag förstår inte"

"Kan du upprepa det",
"Vad betyder det?"

på ditt målspråk.

Du använder det som ett verktyg,
gör det användbart för dig,

det är relevant för att lära dig
andra saker om språket.

Vecka två bör du säga saker som:

"jag", "det här", "du", "det där",
"ge", "du vet", "het",

enkla pronomen,
enkla substantiv, enkla verb,

enkla adjektiv, kommunicera som en bebis.

Vecka tre eller fyra
kommer du in på "klisterorden".

"Även om", "men", "alltså",
logiska transformatorer

som binder samman delar av språket
så du kan skapa mer komplexa betydelser.

Vid det laget talar du.

Och när du gör det
bör du skaffa en språkförälder.

Om du ser på hur barn
och föräldrar interagerar,

så förstår du vad detta betyder.

När ett barn talar använder det
enkla ord, enkla kombinationer,

ibland rätt så konstiga,
ibland med konstigt uttal,

folk utanför familjen förstår inte.

Men föräldrarna förstår.

Så barnet har en trygg miljö,
får självförtroende.

Föräldrarna talar till barnet
med kroppsspråk

och med enkelt språk
som de vet att barnet förstår.

Så du har begriplig input, en trygg miljö,

vi vet att det funkar, annars skulle
ingen av er tala ert modersmål.

Skaffa dig en språkförälder,

någon som är intresserad av dig
som person,

som kommunicerar med dig
som en jämlike,

men som är uppmärksam på
att hjälpa dig förstå budskapet.

Språkföräldrar har fyra regler.

Partners är inte särskilt bra på detta.

Men de fyra reglerna är:

Först och främst jobbar de hårt
för att förstå vad du menar

även när du är helt ute och cyklar.

För det andra kommer de aldrig
att rätta dina misstag.

För det tredje kommer de att återkoppla
sin förståelse av vad du säger

så att du kan svara på lämpligt sätt
och få deras feedback

och sedan använder de ord som du förstår.

Det sjätte du behöver göra
är att härma ansiktet.

Du måste få musklerna att jobba rätt

så att du kan låta på ett sätt
som gör att folk förstår dig.

Det finns ett par saker du gör.

Den ena är att du hör hur det känns
och känner hur det låter

vilket betyder att du har
en feedbackloop i ansiktet,

men om du kan titta på någon
som talar sitt modersmål

och bara observera
hur de använder ansiktet,

låta ditt undermedvetna
absorbera reglerna,

så kommer du att kunna fånga upp det.

Och om du inte har en modersmålstalare
att titta på så kan du göra sånt här...

(Kvinnlig röst) Sing, song,
king, stung, hung.

(Chris Lonsdale) Och den sista idén,
den sista åtgärden,

är något jag kallar "direktkoppling".

Vad betyder det?

De flesta som lär sig ett andra språk

tar sina modersmålsord och målorden
och går igenom dem

om och om igen i huvudet
och försöker minnas dem.

Väldigt ineffektivt.

Det du behöver göra är att inse

att varje sak du känner till
skapar bilder och känslor i hjärnan,

om du pratar om eld kan du känna röklukt,

du kan höra sprakandet, du kan se lågorna,

så det du gör är att du går in
i bilderna och minnet

och kommer ut på en annan väg.

Jag kallar det "samma låda, annan väg".

Du kommer ut från den vägen
och bygger den över tid,

blir alltmer skicklig på
att koppla ihop de nya ljuden

med bilderna som du redan har,
den inre föreställningen.

Och med tiden blir du
naturligt bra på den processen,

den blir omedveten.

Det finns alltså fem principer
som du behöver jobba med och sju åtgärder,

använder du någon av dem
så kommer du att bli bättre.

Och kom ihåg att du som elev
kontrollerar dessa saker.

Gör dem alla så kommer du tala
ett nytt språk flytande på sex månader.

Tack.

(Applåder)