Swedish subtitles

← Hur man förbättrar sitt beteende

Get Embed Code
39 Languages

Showing Revision 23 created 04/27/2020 by Lisbeth Pekkari.

  1. Hej.
  2. Du kanske har märkt
    att jag har ett halvt skägg.
  3. Jag har inte förlorat ett vad.
  4. För många år sen blev jag svårt bränd.
  5. Nästan hela min kropp täcks av ärr,
  6. inklusive högra delen av ansiktet.
  7. Jag har ingen hårväxt helt enkelt.
    Det är så det är.
  8. Det ser nästan symmetriskt ut.
  9. Så, när vi nu har pratat
    om ansiktsbehåring,

  10. låt oss gå vidare till samhällsvetenskap.
  11. Och mer specifikt vill jag
  12. att vi ska fundera över
    mänsklighetens potential
  13. och var vi står just nu.
  14. Om man tänker på det,
    så finns det ett stort glapp
  15. mellan var vi tror
    att vi kunde vara och var vi är,
  16. och så är det på många områden.
  17. Så jag vill fråga er:

  18. Hur många av er har den senaste månaden
    ätit mer än ni tycker att ni borde?
  19. Bara i allmänhet. Okej.
  20. Hur många har den senaste månaden
    motionerat mindre än ni borde?
  21. Okej, och för hur många
    var handuppräckningen
  22. den mesta motion som ni fått idag?
  23. (Skratt)

  24. Hur många av er har skickat sms
    medan ni körde bil?

  25. Okej, nu börjar vi bli ärliga.
    Vi testar er ärlighet.
  26. Hur många här inne har den senaste månaden
  27. inte alltid tvättat händerna
    efter att ni har gått på toaletten?
  28. (Skratt)

  29. Lite mindre ärligt.

  30. Det är förresten intressant
  31. hur vi kan erkänna
    att vi skickat sms medan vi kör
  32. men att vi inte tvättar händerna,
    det är svårt.
  33. (Skratt)

  34. Vi kan fortsätta.

  35. Problemet, eller ämnet,
    är att det finns många saker
  36. som vi vet att vi skulle kunna göra,
  37. och det skulle medföra en stor förändring,
    men vi beter oss helt annorlunda.
  38. Och när vi tänker på
    hur vi ska minska det glappet
  39. är det vanligaste svaret:
    "Bara berätta det för folk."
  40. Som att, bara säg till folk
  41. att det är farligt
    att skicka sms när man kör.
  42. Visste ni att det var farligt?
    Ni borde sluta.
  43. Man säger att något är farligt,
    så kommer de att sluta.
  44. Att skicka sms när man kör är ett exempel.

  45. Ett annat sorgligt exempel är att vi i USA
  46. lägger nästan 800 miljoner dollar om året
  47. på vad som kallas
    "finansiell allmänbildning".
  48. Och vad får vi ut av det?
  49. Det kom nyligen en studie
    som såg på all forskning som gjorts
  50. kring finansiell allmänbildning -
    en så kallad metaanalys.
  51. Och de kom fram till
    att när man säger till människor,
  52. när man lär ut finansiella grundkunskaper,
  53. så lär de sig och kommer ihåg.
  54. Men gör folk som de har lärt sig?
  55. Inte så ofta.
  56. Förbättringen ligger på
    ungefär tre till fyra procent
  57. direkt efter kursen,
  58. och sen går det nedåt.
  59. Det långsiktiga resultatet
  60. är en förbättring på ungefär 0,1 procent.
  61. Inte noll, men så mänskligt
    nära noll som möjligt.
  62. (Skratt)

  63. Det var de dåliga nyheterna.

  64. Det tråkiga är att
    om man bara informerar folk
  65. räcker inte det
    för att ändra deras beteende.
  66. Vad behövs för det?
  67. Samhällsvetenskaperna
    har gjort stora framsteg

  68. och den grundläggande insikten är
    att om vi vill ändra beteenden
  69. måste vi ändra miljön.
  70. Det rätta sättet är inte
    att ändra människor, utan miljön.
  71. Jag vill visa en väldigt förenklad modell
    för hur man kan tänka på det:
  72. att tänka på beteendeförändring
  73. på samma sätt som vi tänker på
    att skicka ut en raket i rymden.
  74. När vi tänker på
    att skicka ut en raket i rymden
  75. vill vi göra två saker.
  76. Den första är att sänka friktionen.
  77. Vi vill att raketen
    ska ha så lite friktion som möjligt
  78. så att den blir
    så aerodynamisk som det går.
  79. Den andra saken vi vill är att fylla den
    med så mycket bränsle som möjligt,
  80. att ge den mycket motivation
    och energi att utföra uppgiften.
  81. Det är samma sak med beteendeförändring.
  82. Så vi börjar prata om friktion.

  83. I den här speciella studien
    som jag berättar om
  84. finns det ett apotek, ett onlineapotek.
  85. Tänk dig att du går till läkaren.
  86. Du har en kronisk sjukdom,
  87. din läkare skriver ut en medicin till dig,
  88. du anmäler dig till onlineapoteket
  89. och får din medicin
    med posten var 90:e dag.
  90. Var 90:e dag, medicin, medicin, medicin.
  91. Det här onlineapoteket
    vill att folk ska byta
  92. från märkesmedicin till generisk medicin.
  93. Så de skickar brev, och säger:
  94. "Snälla, byt till generiska mediciner.
  95. Du kommer att spara pengar,
  96. vi sparar pengar,
    din arbetsgivare sparar pengar."
  97. Och vad gör folk?
  98. Ingenting.
  99. Så de försöker allt möjligt
    och ingenting händer.

  100. Tills ett år, då de ger folk
    ett fantastiskt erbjudande.
  101. De skickar ut ett brev, där de skriver
  102. "Om du byter till generiska mediciner nu
    kommer det att vara gratis i ett helt år."
  103. Gratis i ett helt år. Fantastiskt!
  104. Hur stor andel tror du bytte?
  105. Mindre än 10 procent.
  106. Vid det här laget
    börjar de dyka upp på mitt kontor.
  107. Och de kom för att klaga.
  108. Varför kom de till mig?
  109. Jag skrev några artiklar
    om "dragkraften hos gratis."
  110. I de artiklarna visade vi
    att om man minskar priset på något
  111. från, säg 10 cent, till 1 cent,
    händer inte så mycket.
  112. Men när man sänker det till noll
    blir folk som galna.
  113. (Skratt)

  114. De sa: "Vi läste dina artiklar
    om 'gratis', vi gav bort 'gratis'".

  115. Men inget funkade som vi trodde.
    Vad är det som händer?
  116. Jag sa: "Vet du, det kanske
    handlar om friktion."
  117. De sa: "Vad menar du?"
  118. Jag sa: "Folk börjar med varumärken.
  119. De kan göra inget och ha kvar varumärkena.
  120. För att byta till generiska
    måste de välja generiska över varumärken,
  121. men de måste också göra något.
  122. De måste skicka tillbaka brevet."
  123. Det här är vad vi kallar
    en "blandad design"
  124. Två saker händer på samma gång.
  125. Det är varumärke mot generisk,
  126. men det är också att göra inget
    mot att göra något.
  127. Så jag sa: "Varför inte byta ut dem?
  128. Varför skickar vi inte ett brev och säger
    "Vi byter dina mediciner mot generiska.
  129. Du behöver inte göra någonting.
  130. Om du vill ha kvar dina varumärken,
    skicka bara tillbaka brevet."
  131. (Skratt)

  132. Eller hur?

  133. Vad tror ni hände?
  134. Advokater, advokater hände.
  135. (Skratt)

  136. Det visade sig vara olagligt.

  137. (Skratt)

  138. Förresten, för idéskapande
    och kreativitet,

  139. går det bra att göra saker
    som är olagliga och omoraliska,
  140. så länge de stannar i idéfasen.
  141. (Skratt)

  142. Men det handlade om idén i sig,

  143. för i det första testupplägget
    hade varumärkena göra-inget-fördelen.
  144. I mitt olagliga, omoraliska upplägg
    hade den generiska medicinen samma fördel.
  145. Men de gick med på
    att ge folk ett likvärdigt val:
  146. att skicka ett brev som sa:
  147. "Om du inte skickar tillbaka brevet
  148. kommer vi att bli tvungna
    att sluta skicka dina mediciner.
  149. Men skickar du tillbaka brevet
  150. får du varumärkesmedicin
    till det här priset,
  151. och generisk medicin till det här priset."
  152. Nu var folk tvungna att agera.
  153. De hade samma chans. Eller?
  154. Ingen av dem hade göra-inget-fördelen.
  155. Hur stor andel tror du bytte?
  156. De allra flesta bytte.
  157. Så vad säger det oss?
  158. Gillar vi generisk medicin
    eller varumärkesmedicin?
  159. Vi hatar att skicka svarsbrev.
  160. (Skratt)

  161. Det här handlar om friktion,
    små saker har stor betydelse.

  162. Och friktion handlar om
    att ta det önskade beteendet
  163. och säga: Var har vi för mycket friktion
  164. så att det hindrar människor
    att utföra beteendet?
  165. Och varje gång man ser
    att det önskade beteendet
  166. och det enkla beteendet
    inte stämmer överens
  167. betyder det att vi måste försöka
    få dem att göra det.
  168. Det var det första, friktion.

  169. Nu ska vi prata om motivation.
  170. I den här speciella studien
  171. försökte vi få mycket fattiga människor
    i det kenyanska slumområdet Kibera
  172. att spara lite pengar
    till när det skulle behövas.
  173. Ni vet, om man är väldigt fattig
    har man inga pengar över,
  174. man lever ur hand i mun,
  175. och då och då händer det dåliga saker.
  176. Och när något dåligt händer
    och man inte har besparingar, lånar man.
  177. Befolkningen i Kibera hade ibland
    10 procents ränta i veckan.
  178. Sen är det väldigt svårt att komma ur det.
  179. Man lever ur hand i mun,
    något dåligt händer,
  180. man lånar, saker blir värre
    och värre och värre.
  181. Så vi ville att människor
    skulle spara lite pengar till senare.
  182. Och vi funderade på vad
    som kunde ge motivation,
  183. vad är bränslet vi behöver lägga till?
  184. Vi försökte med alla möjliga saker.
  185. Vi skickade sms till vissa
    varje vecka och sa:
  186. "Försök spara 100 shillings",
    ungefär en dollar, "den här veckan."
  187. Till vissa skickade vi meddelandet
    som om det kom från deras barn.
  188. Så det stod "Hej mamma och pappa,
    det här är lille Joey",
  189. vad hen nu hette,
  190. "Försök spara 100 shillings
    den här veckan för vår familjs framtid."
  191. Jag är jude, och jag vet
    att lite skuldkänslor alltid fungerar.
  192. (Skratt)

  193. Vissa människor fick 10 procent.

  194. "Spara upp till 100 shillings,
    så får du 10 procent."
  195. Vissa människor fick 20 procent.
  196. Vissa fick också 10 eller 20 procent,
  197. men vi kombinerade det
    med förlustaversion.
  198. Vad är då förlustaversion?
  199. Förlustaversion handlar om
    att vi hatar att förlora
  200. mer än vi älskar att vinna.
  201. Vi tänker oss nu att någon
    som är i 10 procent-gruppen
  202. lägger in 40 shillings.
  203. De lägger in 40 shillings,
    och vi ger dem 4 till,
  204. och de säger tack så mycket.
  205. Den personen gav upp 6.
  206. De hade kunnat få 6 till
    om de hade lagt in 100,
  207. men de ser inte det.
  208. Så vi skapade något
    som vi kallar pre-match.
  209. Vi satsade 10 shillings
    i början av veckan.
  210. Vi sa: "De väntar på dig!"
  211. Och sen om någon satsade 40,
    sa vi "Åh, du lade in 40,
  212. då ger vi dig 4 och tar tillbaka 6."
  213. Så i båda fallen,
    pre-match eller post-match,
  214. får människor 10 procent.
  215. Men i pre-match-fallet
  216. ser de pengar lämna sitt konto,
    de som de inte kunde matcha.
  217. Så vi har sms, sms från barn,
    10 procent, 20 procent,
  218. pre-match, post-match.
  219. Vi hade också en testvariant till.
  220. Det var ett mynt, ungefär så här stort,
  221. med 24 siffror skrivna på det.
  222. Och vi bad dem lägga myntet
    någonstans i hyddan,
  223. och varje vecka skulle de ta en kniv
    och sudda ut siffran för den veckan,
  224. vecka 1, 2, 3, 4 ...
  225. stryka ut den som ett minus
    om de inte sparade
  226. och stryka ut det uppifrån
    och ner om de sparade.
  227. Fundera på egen hand:

  228. Vilken av dessa metoder
    tror du fungerade bäst?
  229. Vi har sms, sms från barn,
    10 procent, 20 procent,
  230. början av veckan,
    slutet av veckan och myntet?
  231. Jag ska berätta
    vad andra människor trodde.
  232. Vi har gjort studier på vad folk gissar,
  233. både i USA och Kenya.
  234. Folk tror att 20 procent
    kommer att påverka mycket,
  235. 10 procent mindre,
  236. och resten kommer inte göra någonting,
  237. barn, mynt, det spelar ingen roll.
  238. Folk tror att förlustaversion
    kommer ha en liten effekt.
  239. Vad hände i verkligheten?

  240. Att skicka en sms-påminnelse
    en gång i veckan hjälper mycket.
  241. Goda nyheter!
  242. Programmet pågick i 6 månader.
    Folk glömmer. Att påminna är bra.
  243. Tio procent i slutet
    av veckan hjälpte mer.
  244. Finansiell uppmuntran fungerar.
  245. 20 procent i slutet av veckan,
    samma som 10 procent, ingen skillnad.
  246. 10 procent i början av veckan hjälper mer.
  247. Förlustaversion fungerar.
  248. 20 procent i början av veckan
  249. gav samma resultat som 10 procent
    i början av veckan, ingen skillnad.
  250. Och sms:et från barnet var lika effektivt
  251. som 20 procent plus förlustaversion,
  252. vilket är fantastiskt, eller hur?
  253. Det är fantastiskt hur motiverande
    meddelanden från barn var.
  254. En slutsats är att vi inte använder oss
    tillräckligt mycket av barn.
  255. (Skratt)

  256. Jag menar förstås inte
    i form av barnarbete.

  257. Men om man tänker på föräldrar
    och deras barn,
  258. så gör vi det bästa vi kan för våra barn,
  259. och vi tänker på framtiden,
  260. och jag tycker att vi borde tänka på
  261. hur vi ska använda
    den underbara källan till motivation
  262. för att få föräldrar att bete sig bättre.
  263. Men den stora överraskningen
    i den här studien var myntet.

  264. Myntet dubblade i princip sparandet
    jämfört med de andra alternativen.
  265. Nu kommer frågan: Varför?
    Vad var det med myntet?
  266. Jag ska berätta hur jag började
    fundera på myntet,
  267. och sen ska vi komma tillbaka till det.
  268. När jag forskar om till exempel kaffeköp,
    behöver jag inte åka någonstans.

  269. Jag kan sitta på kontoret.
  270. Jag har köpt kaffe och vet hur det funkar.
  271. Jag känner till detaljerna.
  272. När man forskar på några
    av de fattigaste platserna i världen
  273. måste man åka dit och besöka platsen
    för att se vad som pågår
  274. och skaffa sig lite insikt i
    hur systemet fungerar.
  275. På den specifika dagen
  276. var jag på en plats i Sydafrika
    som heter Soweto,
  277. och jag sitter på en plats
    som säljer begravningsförsäkringar.
  278. Ni vet, i USA lägger folk
    galet mycket pengar på bröllop.
  279. I Sydafrika är det begravningar.
  280. Folk lägger upp till
    en eller två årslöner på begravningar.
  281. Jag sitter där ...
  282. Förresten, innan ni dömer sydafrikaner
    för att de är irrationella kring det här,
  283. vill jag bara påminna er om
  284. att om man lägger mycket pengar
    på begravningar jämfört på bröllop
  285. gör man det iallafall bara en gång.
  286. (Skratt)

  287. Okej, jag sitter på stället
    som säljer begravningsförsäkringar.

  288. Då kommer en kille in
    med sin son, som kanske är 12,
  289. och han köper en veckas
    begravningsförsäkring.
  290. Det kommer täcka 90%
    av hans begravningskostnad
  291. bara om han dör inom den närmsta veckan.
  292. Okej? Det här är
    väldigt fattiga människor,
  293. som köper små mängder försäkring
  294. och små mängder tvål och liknande.
  295. Och han får certifikatet,
  296. och på ett väldigt ceremoniellt sätt
    ger han det till sin son.
  297. Och när han ger det till sin son
    undrar jag, varför denna ceremoni?
  298. Vad gör den här pappan?
  299. Tänk på familjeförsörjaren
    som den dagen bestämmer sig för
  300. att lägga lite pengar
    på försäkringar eller sparande.
  301. Vad kommer familjen att få se ikväll?
  302. De kommer att få se mindre än förut.
  303. Eller hur? På den nivån av fattigdom
    blir det mindre mat, fotogen, vatten ...
  304. mindre av något ikväll.
  305. Och vad hans pappa försökte göra
    och vad myntet försökte göra
  306. är att säga, ja,
    det är mindre mat på bordet,
  307. men det händer också något annat.
  308. Det som hände är att det finns många
    bra ekonomiska aktiviteter,
  309. som sparande och försäkring,
    som är osynliga.
  310. Och nu är frågan: Hur gör vi dem synliga?
  311. Låt oss gå tillbaka till vår raketmodell.

  312. Vi behöver först av allt titta på systemet
  313. och se var det finns små saker
    som gnisslar som går att fixa,
  314. var kan vi ta bort friktionen?
  315. Nästa sak vi vill göra
    är att tänka på systemet i sin helhet
  316. och säga: Vilken annan motivation
    kan vi dra nytta av?
  317. Och det är en mycket svårare övning,
  318. och vi vet inte alltid
    vad som funkar bäst.
  319. Är det pengar? Är det förlustaversion?
  320. Kommer det vara något som är synligt?
  321. Vi vet inte, och vi måste
    prova olika saker.
  322. Vi måste också inse
    att vår intuition leder oss fel ibland.
  323. Vi vet kanske inte alltid
    vad som kommer fungera bäst.
  324. Om vi tänker på det här glappet

  325. mellan vilka vi skulle kunna vara
    och vilka vi faktiskt är,
  326. är det jobbigt att se glappet
    och att tänka på det.
  327. Men den goda nyheten är
    att det finns mycket vi kan göra.
  328. Vissa ändringar är enkla,
    vissa ändringar är mer komplexa.
  329. Men om vi angriper varje problem direkt,
  330. inte bara genom
    att ge folk mer information
  331. utan genom att försöka
    ändra friktionen, lägga till motivation,
  332. tror jag att vi kan ...
  333. Kan vi bli av med glappet? Nej.
  334. Men kan vi förbättra saker och ting?
    Ja, verkligen.
  335. Tack så mycket.

  336. (Applåder)