-
Det jag vill göra i den här videon
-
är att ge dig en hög med egenskaper för gränsvärden,
-
och vi kommer inte att bevisa dem noggrant här --
-
för att göra ett noggrant bevis för de här egenskaperna
-
behöver vi en noggrann definition av vad ett gränsvärde är
-
och det kommer vi inte göra i den här videon --
-
vi kommer att göra det i videon om epsilon-delta-definitionen av gränsvärde --
-
men det mesta av det här borde vara ganska intuitivt
-
och de är väldigt användbara för att förenkla gränsvärdesproblem
-
i framtiden.
-
Så säg att vi vet att gränsvärdet för en funktion
-
f(x) då x går mot x är lika med L,
-
och säg att vi också vet att gränsvärdet för en
-
annan funktion, g(x), då x går mot c
-
är lika med M.
-
Om vi nu vet det, vad skulle gränsvärdet
-
av f(x) plus g(x) vara då x går mot c?
-
Man kan se det här visuellt --
-
om man kollar på graferna av två funktioner
-
så adderar man i stort sett bara de två funktionerna --
-
det kommer att vara ganska uppenbart att det här kommer att vara lika med --
-
och än en gång, jag gör inte ett noggrannt bevis;
-
det enda jag gör är att skriva upp egenskaperna här.
-
Det här kommer att vara gränsvärdet för f(x) då x går mot c
-
plus gränsvärdet för g(x) då x går mot c
-
som är lika med... ja, det här är --
-
vi gör det i samma färg --
-
det här kommer bara att vara lika med L, det kommer att vara lika
-
med L plus... L plus M. Det här kommer att vara lika med M.
-
Inte alltför svårt.
-
Det här kallas ofta summaregeln,
-
eller summaegenskapen för gränsvärden.
-
Och vi skulle kunna skriva upp en liknande regel
-
med differenser - gränsvärdet då x går mot c för f(x) minus g(x)
-
kommer att vara L minus M.
-
Det är bara gränsvärdet för f(x) då x går mot c
-
minus gränsvärdet för g(x) då x går mot c.
-
Så det kommer bara att vara L minus...
-
L minus M.
-
Det kallas ofta differensregeln,
-
eller differensegenskapen för gränsvärden.
-
Och än en gång hoppas jag att de här är
-
iallafall ganska intuitiva.
-
Vad händer om man skulle ta produkten av funktionerna?
-
Gränsvärdet för f(x) gånger g(x) då x går mot c?
-
Ja, som tur är så kommer det att vara lika med
-
gränsvärdet för f(x) då x går mot c gånger gränsvärdet för g(x) då c går mot c.
-
Som tur är så är det här en ganska intuitiv gränsvärdesegenskap.
-
Så i det här fallet kommer det att vara lika med --
-
det är L gånger M.
-
L gånger...
-
Det här kommer bara att bli L gånger M.
-
Samma sak, men om vi istället för en funktion hade en konstant här:
-
Så om vi bara visste gränsvärdet --
-
jag gör det i samma färg --
-
gränsvärdet av k gånger f(x) då x går mot c
-
där k bara är någon konstant.
-
Det här kommer att samma sak som k gånger gränsvärdet
-
av f(x) då x går mot c och det är bara lika med...
-
Det här är bara lika med L...
-
Det här är lika med L, så hela den här saken
-
förenklas till k gånger...
-
k gånger L.
-
Och vi kan göra samma sak med kvoterna--
-
det här brukar förresten kallas konstanta multipelegenskapen --
-
vi kan göra samma sak med kvoterna.
-
Så om vi har gränsvärdet då x går mot c
-
för f(x) dividerat med g(x), så kommer det här att vara exakt
-
samma sak som gränsvärdet för f(x) då x går mot c
-
dividerat med gränsvärdet för g(x) då x går mot c,
-
som kommer att vara lika med --
-
jag tror du fattar nu --
-
det här kommer att vara lika med L delat med M.
-
Och till slut -- det här brukar förresten kallas kvotegenskapen --
-
till slut ska vi kolla på exponentegenskapen.
-
Om jag har...
-
om jag har gränsvärdet för --
-
jag skriver det så här --
-
för f(x) upphöjt till något --
-
och jag ska faktiskt
-
skriva det som en bråkexponent --
-
upphöjt till r delat med s,
-
där båda r och s är heltal.
-
I så fall kommer gränsvärdet för f(x) upphöjt till r delat med s
-
då x går mot c att vara exakt samma
-
sak som gränsvärdet för f(X) då x går mot c
-
upphöjt till r delat med s.
-
Än en gång, när r och s båda är heltal,
-
och s inte är lika med noll, annars skulle den här exponenten
-
inte vara särskilt vettig.
-
Och det här är samma sak...
-
Det här är samma sak som L...
-
Det här är samma sak som L upphöjt till r delat med s.
-
Det här är lika med L upphöjt...
-
L upphöjt till r delat med s.
-
Så, med hjälp av dessa kan vi faktiskt hitta gränsvärdet
-
för många, många, många saker och det som är fint med det
-
är att gränsvärdesegenskaperna är sådana saker som
-
du naturligt skulle ha gjort, och om du
-
ritar några av dessa funktioner märker du att det
-
faktiskt blir ganska intuitivt.