Nefronets delar

Lär dig mer om de fem viktigaste delarna av njurarnas nefron.
Rishi är infektionsläkare med inriktning mot barn och arbetar på Khan Academy.

Jag tänker rita upp de två
viktigaste organen in kroppen.

De finns på den vänstra och högra sidan
av kroppen och ser ut ungefär såhär.

De ser ut som kidneybönor,
och det är precis vad de är, njurar.

Så vi har artärer, njurarärter
som strömmar in till dem.

Och renal är bara ett ord som
refererar till njurarna.

Så vi har de här njurvenerna som
transporterar ut blodet från njurarna.

När blodet väl är påväg tillbaka
till hjärtat, kallas det njurven.

Och det finns två av dem.

Den viktigaste delen av njurarna,
iallafall den del som gör dem unika,

är att de har dessa urinledare,

och urinledarna transporterar
urin till urinblåsan.

Jag ritar upp den här,
detta är urinblåsan.

Urinledarna är den tredje tuben
som kommer ut från njuren.

När du behöver kissa så kan du välja
att släppa ut all urin från urinblåsan.

Det är tre saker jag vill att du ska komma
ihåg när det gäller vad som kommer in och ut från njuren.

Njurartärerna, njurvenerna och urinledarna.

För att verkligen förstå detta så kan
du tänka på hur en artär kan dela sig.

Låt oss leta upp artären
och följa den.

Först har den fem stycken utskott,
och den kan ha fler utskott från dessa,

och kanske lite fler utskott, och
kanske är det inte ens en artär längre.

Alla de här utskotten är så små,
så vi kan kalla dem arterioler.

Vi väljer en arteriol, den här,
så kan vi se vad som händer.

Så vi tar den här arteriolen och visar på
vänster sida av skärmen hur den ser ut.

Låt oss zooma in på arteriolen.

Detta är vår afferenta arteriol.

Den kallas afferent eftersom den är på väg
mot något, Afferent arteriol.

Glöm inte var den kommer ifrån,
den kommer från njurartären.

Blodet kommer från njurartären
och är påväg någonstans.

Artären, eller snarare arteriolen, snurrar runt sig
själv innan den till slut rätas ut.

När den gör detta kallas den
för en Efferent arteriol.

Det är så vi kommer ihåg om den är på
väg till eller från nätverket av blodkärl.

Om du tittar på det här nätverket via
ett mikroskop kan det se ut såhär.

Vilket är första gången vi tittar på något
i njuren som inte är ett blodkärl,

och så börjar vår resa genom urinen.

Den här saken kallas Bowman´s kapsel,
jag ritar den i gult.

När sånt här nämns med namn så kanske du
undrar "Vem var Bowman?"

Bowman från från England,
och han var nyfiken av sig.

Så han tittade i ett mikroskop och
upptäckte att det fanns små koppar av blodkärl,

du kan faktiskt se dem som något som omgärdar
dem. Så han kallade dem för Boman´s kapsel.

Vilket vi än idag kallar dem.

England gjorde anspråk på njurarnas anatomi
som vi kanske aldrig fått veta annars.

Detta är alltså Bowman´s kapsel.

Det var den första delen av nefronet.
Jag kommer visa alla delar av ett nefron.

Nästa del av nefronet, vilket egentligen
bara är den del som vi bryr oss om just nu.

Nästa del vi ska tala om
är väldigt snirkligt.

Jag ritar den så av en orsak, för jag vill
att du ska komma ihåg att den kallas den proximala

eftersom den är nära Bowman´s kapsel,
därav proximala spiralformiga tubuli.

Detta är en väldigt lång tubuli,
precis som ett litet rör.

Detta är den proximala spiralformiga tubuli, den delen
som kommer efter Bowman´s kapsel.

Sen övergår den till en lång
djup slinga, ungefär såhär.

Denna kallas Henles slynga.

Det du ser nu är del tre,
och kallas Henles slynga

Slinga låter logiskt,
men varför Henle?

Du frågar nog dig själv igen,
Vem är Henle? Ännu en engelsman?

Henle var ingen engelsman,
han kommer från en annan del av Europa,

kan du gissa dig till det?

Han upptäckte att om du följer
nefronet djupt i mitten av njuren,

så har den en en väldigt finstämd slinga
som är väldigt viktig för att skapa urin.

Henle var en tysk vetenskapsman.
Om engelsmännen skulle namnge något så skulle även tyskarna.

Den kallas fortfarande Henles slynga.

Efter Henles slynga så har vi ett till
område som också är spiralformat.

Du kan nog gissa dig till namnet.

När vi namnger saker
försöker vi vara konsekventa,

Om den första delen kallades för
den proximala spiralformiga tubuli,

kanske vi inte kallar denna för proximal,
eftersom den inte är nära längre,

så kallar vi den distala, vilket
betyder längre bort, spiralformiga tubuli.

Detta är den distala spiralformiga tubuli.

Slutligen så finns det en femte del,
är en väldigt stor samling av rör.

Allt detta samlas i ett uppsamlingsrör.

Jag kan lika gärna visa var alla andra
distala spiralformiga tubuli dumpar allt.

I slutändan hamnar allt detta på
samma plats ändå, vilket är urinledarna.

Vi har sett hur det kommer till urinledarna.

Vi har sett att det kommer från njurartärerna,
men du undrar säkert fortfarande,

(Verkar som att jag inte namngav denna,
detta är uppsamlingsröret)

Du undrar säkert fortfarande
"Var är alla njurvener?"

Jag ritar den efferenta arteriolen
röd, då det finns syre i den.

Var kommer det venösa blodet från?

Svaret är precis här, syrerikt
blod flödar genom alla delar av tubuli.

Syrerikt blod.

Den proximala spiralformiga tubuli, Henles
slynga, distala spiralformiga tubuli, alla får blod.

När allt är klart rinner
allting till en enda njurven.

Och det är här allt blod samlas.

Nätverket av kapillärerna är
peritubulära kapillärer.

Vilket är logiskt.

Du kan se blodet från njurartärerna flöda in
genom den efferenta arteriolen,

och återsamlas i de peritubulära
kapillärerna och sedan i njurvenen.

Den gula delen jag ritat,
har fem delar totalt.

Alla fem delar kallas,
tillsammans, nefron.

Detta är en viktig del och vi ska
tala mer om nefronen i en senare film.

Nu har du fått en överblick om
vad alla delar heter.