Hemostas

Hemostas är den process som stoppar blödningar vid en skada. Blodkärlen repareras genom att en blodplugg skapas under den primära hemostasen, och pluggen förstärks sedan genom att fibrin konverteras från fibrinogen under den sekundära hemostasen.

Hej allihopa

Jag tänkte börja med att tala om Mary.

Mary gillar att spela fotboll,

och hon var på en match och spelade,

och hon sprang väldigt snabbt.

Hon gjorde mål, men så snubblade hon och föll,

och skrapade upp knäet, som började blöda.

Normalt sett vill kroppen att vårt blod,

som cirkulerar i våra blodkärl, stannar kvar i kroppen.

Om en skada uppstår
där blod tillåts läcka ut

från blodkärl
och ut från våra kroppar

behöver vi stoppa detta på något sätt.

Det görs genom en
process som kallas hemostas.

Det är genom hemostas
som vi skapar en blodplugg.

Pluggen stoppar upp blödningen.

Den stabiliserar
skadan i blodkärlet,

och den ger blodkärlen
tid att läka.

Låt oss titta på exakt

vad som händer i Mary's knä,

och hur pluggen skapas.

Här har vi ett blodkärl,

och i våra blodkärl finns det blod.

I vårt blod finns mängder av olika celltyper.

Den viktigaste är den röda blodcellen

som transporterar syre till
all vävnad i kroppen.

I det här blodkärlet,

måste blodet kunna flyta i en riktning.

Visste du att om vi

skulle rada upp alla våra blodkärl,

skulle den totala längden av dem

hamna kring 150 tusen kilometer?

Vilket är ungefär 93 tusen miles.

Det är samma avstånd
som att du reser

jorden runt ungefär
fyra gånger.

Du kan alltså se att blodkärl
har en hel del att göra.

En av hjälpcellerna

är de celler som formar
innerväggen av blodkärlen.

Den cellen kommunicerar med blodet.

Och kallas endotelceller.

Det är dessa celler som tillåter
att blodet flyter på utan problem,

och det är dessa celler som
kommunicerar med blodet

när det uppstår en skada,

och att hemostas måste påbörjas.

Låt oss titta på Mary's knä.

Hon skrapade upp det, så,
låt oss skapa en skada i huden.

Låt oss säga att detta är hennes hud.

Hennes underliggande
blodkärl skadades samtidigt.

Vi suddar ut det här.

Låt oss skapa lite skada
på blodkärlet.

Här ser du

att bloded som borde
flyta i den här riktningen

nu istället kan rinna ut ur blodkärlet,

och vidare ut genom huden.

Detta måste stoppas.

Vilket görs genom hemostas.

Det finns två steg av hemostas.

Det första steget är primär hemostas.

Den startar omedelbart
efter att skadan uppkommit.

Det som händer är

att endotelcellerna, vid skadan,

utsöndrar proteiner.

Dessa sänder signaler till blodet

att en skada uppkommit.

I blodet finns även blodplättar,

dessa blodplättar
tillverkas i benmärgen

precis som de röda blodkropparna,

och deras uppgift är att
reagera på kärlskador.

Jag ritade dem som fyrkanter,
men egentligen är de

ungefär såhär små i jämförelse med de röda blodkropparna.

Anledningen till att jag ritade fyrkanter är

för att jag vill poängtera
vad de innehåller.

De bär på säckar eller granulor
innehållande molekyler

och proteiner som är
viktiga för hemostas.

Så, de lagrar detta,

och är redo att användas när de behövs.

Det som händer är att endotelcellerna

utsöndrar dessa proteiner
som sänder en signal till

blodplättarna att komma
till skadeområdet.

Efter detta sker en rad olika
processer med blodplättarna.

Jag tänker inte gå in på detaljerna,

men de låter blodblättarna
att fastna på skadeområdet.

De aktiverars och ändrar form.

De utsöndrar det som finns inuti,

och de börjar klumpa
ihop sig med varandra,

och tillkalla fler blodplättar,

vilket får fler blodplättar
att klumpa ihop sig också.

I slutändan får vi det som
kallas en blodplugg.

Detta är första steget
i att stoppa en blödning.

Formationen är fortfarande rätt svag dock,

och den måste stärkas upp.

Det är här den sekundära
hemostasen kommer in.

Vid sekundär hemostas
stärker vi upp blodpluggen

med ett protein kallat fibrin.

Vad fibrin gör är att den lägger sig
över och kopplas ihop

ovanpå blodplättarnas plugg,

och gör den tajtare och hårdare.

Ungefär som att knyta en knut.

För att förhindra att den lossnar,

så knyter du en dubbelknut
eller en trippelknut.

Precis så gör även fibrin.

Fibrin flyter inte omkring
i blodet som just fibrin,

utan transporteras
med ett extra protein

och när den har detta
extra protein,

så kallas den fibrinogen.

Därför behöver vi något som
kan få ut fibrin från fibrinogen.

Vilket görs genom en speciell
typ av proteiner

kallad koagulationsfaktorer.

Jag ritar alla i en färg,

men det finns olika
typer av koagulationsfaktorer.

Det skadade blodkärlet

sänder signaler till
dessa koagulationsfaktorer

att aktiveras,

och när de aktiveras,

så vill de aktivera en annan
som aktiverar en annan,

som aktiverar en annan,
och till slut,

det där extra proteinet
fibrinogen kapas.

Vilket får fibrin att fastna

på blodpluggen och gör den starkare.

Denna aktivering av
koagulationsfaktorerna

kallas koagulationskaskad.

Jag tänker inte gå in på detaljerna här heller.

Det är dock viktigt att komma ihåg
att vi i den sekundära hemostasen,

stärker upp blodpluggen,

genom att få fibrinogen att bli fibrin

genom en koagulationskaskad,

och det är med hjälp av
fibrinet över blodpluggen

som vi skapar den här koageln.

Det är koageln som stoppar blödningen,

som tillåter att blodet fortsätter
flyta genom blodkärlet,

och som låter blodkärlet att läka.