Why EGGS Are Never Humane

Idag handlar det om att utmana utseendet och förutsättningar av extremism och normalitet.

Idag är en lektion vid avläsning.

När som helst vi gör en levande varelse till en maskin, en leverantör av inventeringen, poängen kommer

alltid vara vinst. Och öka vinsten menas ökad utbud och ökad effektivitet.

Kropparna av värphönsen ger upp tidigt från dem extrema kraven av produktionen.

Varje aspekt av deras liv är reglerad för att garantera maximalt uteffek. Från att kontrollera deras läggnings

kretslopp med dagar efter dagar av ihållande ljus följd av långa perioder av helt mörker,

för att svälta dem i veckor i en tid för att kräva ännu en ägg kretslopp från deras slitna

kroppar, till det direkta manipulation av deras väldigt genetiska uppsättning.

Vi har optimerat våra maskiner, du ser, och vi har avlät en sort av kyckling för kött och en annan

sort för ägg. På grund av detta, producerar äggindustrin miljoner om inte biljoner oönskade

manliga kycklingar varje år. Manliga värphönor kan inte lägga ägg. Så dem är till ingen nytta.

För "att göra av med "- som dem säger-dessa kycklingar, är dem antingen smärtande gasade,

långsamt kvävda i plastpåsar, eller så är dem slaktade levande. Vi pratar om

dem söta fluffiga gula kycklingarna vi älskar under påsken.

De är inte ens tillåtna tre dagars liv.

Detta är den normala övningen över hela världen. Detta är den normala övningen över hela världen.

Detta är den normala övningen över hela världen.

Systrarna från äggindustrins kasserade söner får leva deras korta liv i

krampande batteri burar, förhindrad att även sträcka ut deras vingar. Så klart nu för tiden hör vi om

uppgången av frigående och burfria anordningar. Men i sanningen, den ända bekvämlighet dessa etiketter

tar med sig är vårt eget samvete. Burfria fåglar är proppade i små skuror och har

två gånger så mera dödlighet av batteri uppväxta hönor.

Jag hoppas ni börjar att se makten med denna lögn. Av att presenterna grym fångenskap,

svältning, missbruk, dem barbariska morden på ett-dags gamla barn och slakten av ett-års-gamla dem själva

fortfarande barn- som något fullständigt normalt och vänligt-packade i perfekt små klot.

Och vi har djärvheten att dekorera dem i firandet av nytt liv. Att fjanta över dem

många kycklingar som blev slaktade levande för deras produktion. För att mixa dem till godis för våra

barn och våra älskare. För att starta våra dagar med produkten av eländigt elände och kalla

det "soliga sidan upp." Vi kanske så småningom startar vår dag med att kasta kycklingar i en mixer.

Och människor säger veganism är extremt.

Djurprodukterna vi uppfattar som vardagliga, när omvänd konstruktion, avslöjar en motsatt

effekt och, för att uttrycka det lätt, etiskt utmanande, färd från uppkomst genom

tillverkning och produktion till slutprodukten. Det är att säga, från djurens födelse,

genom fångenskap, missbruk, slakt och nedbrytning av lik till glänsande, glada,

butikfärdiga produkter vi bokstavligt äter upp utan ens en liten tanke

på vad djuren gick igenom.

Texten är av Amara.org gemenskap