Varför du inte gillar ljudet av din egen röst

Din röst är omöjlig att särskilja från hur andra ser dig, men ditt förhållande till den är långtifrån självklart. Rébecca Kleinberger undersöker hur vi använder och förstår vår egen röst och andras. Hon förklarar varför du kanske inte gillar ljudet av din egen röst på inspelningar, skillnaden mellan din yttre, inåtvända och inre röst - och de otroliga saker du kommunicerar utan att du är medveten om det.

Om man frågar evolutionsbiologer

när människan blev människa

svarar en del av dem

när vi började stå på våra fötter

blev tvåbenta och blev härskare
över vår omgivning.

Andra säger att det var för att vår hjärna
började växa sig större

som vi fick förmågan till
mycket mer komplexa kognitiva processer.

Och ytterligare andra hävdar
att det är för att vi utvecklade språk

som vi kunde utvecklas som art.

Intressant nog så är
alla tre fenomenen sammankopplade.

Vi vet inte hur eller i vilken ordning

men de är alla länkade

till förändringen
av ett litet ben i nacken

som förändrade vinkeln
mellan huvudet och kroppen.

Detta gjorde att vi kunde stå upprätt

men också att hjärnan
kunde utvecklas i bakhuvudet

och att vårt struphuvud kunde växa
från sju centimeter hos primater

till 11-17 centimeter hos människor.

Detta kallas struphuvudets nedsänkning.

Struphuvudet är där rösten finns.

När bebisar föds, har deras struphuvud
inte sjunkit ner ännu.

Det händer vid tre månaders ålder.

Så bildligt talat har var och en av oss

återupplevt vår arts hela utveckling.

Och på tal om bebisar.

När du började utvecklas
i din mammas mage

så var din första förnimmelse
av världen utanför

vid tre veckors ålder,
när du var stor som en räka

känsloförnimmelsen

av vibrationerna från din mammas röst.

Som vi kan se är den mänskliga rösten
alltså ganska meningsfull och viktig

på artnivå

på samhällsnivå -

det är så vi kommunicerar
och formar anknytningar.

Och på personlig och mellanmänsklig nivå

delar vi med oss av mycket mer
än ord och information med rösten.

Vi delar med oss av vem vi är.

Och vår röst kan inte särskiljas
från hur andra ser oss.

Det är en mask vi bär i samhället.

Men vårt förhållande till vår röst
är långtifrån självklart.

Vi använder sällan rösten för oss själva;
den är en gåva vi ger till andra.

Det är hur vi berör varandra.

Det är dialektal övning.

Men vad tycker vi om vår egen röst?

Räck upp handen

om du inte gillar ljudet av din röst
när du hör den inspelad.

(Skratt)

Tack. Det är faktiskt så

att de flesta uppger att de
inte gillar ljudet av sin inspelade röst.

Vad betyder det?

Låt oss försöka förstå det
under de kommande 10 minuterna.

Jag är forskare vid MIT Media Lab,

en del av Opera of the Future-gruppen.

Min forskning fokuserar på förhållandet

människor har med sin egen röst
och andras röster.

Jag undersöker vad vi kan lära oss
av att lyssna till röster

från olika områden,

från neurologi till biologi,
kognitiv vetenskap, lingvistik.

I vår grupp skapar vi verktyg
och upplevelser

för att hjälpa människor
att få en bättre förståelse för sin röst

i syfte att minska fördomar,

bli bättre lyssnare,

skapa sundare förhållanden

eller bara förstå sig själva bättre.

Det måste göras med en
holistisk inställning till rösten.

För tänk på alla användningsområden

rösten kan få,
när vi upptäcker mer om den.

Din röst är ett komplext fenomen.

Den kräver att fler än 100 muskler
i din kropp synkroniseras.

Genom att lyssna till rösten

kan vi förstå de möjliga fel
som kan uppstå inuti.

Till exempel:

Att lyssna på särskilda sorters turbulens

och ickelinjäritet i rösten,

kan hjälpa till att upptäcka
väldigt tidiga stadier av Parkinsons

bara genom ett telefonsamtal.

Att lyssna efter luftläckage i rösten
kan hjälpa till att upptäcka hjärtsjukdom.

Vi vet också att tempoförändringar

i enskilda ord

är en mycket bra markör för depression.

Din röst är också väldigt kopplad
till dina hormonnivåer.

Utomstående som lyssnade på kvinnoröster

kunde väldigt träffsäkert placera talaren

i deras menstruationscykel.

Utifrån akustisk information.

Och med tekniken som lyssnar
på oss hela tiden,

kan kanske Alexa från Amazon Echo

förutsäga att du är gravid

innan du själv vet om det.

Så tänk på ...

(Skratt)

Tänk på de etiska följderna av det.

Din röst är också nära kopplad
till hur du skapar relationer.

Du har olika röst
för varje person du pratar med.

Om jag tar en snutt av din röst
och analyserar den

så kan jag veta om du pratar
med din mamma, din bror,

din vän eller din chef.

Vi kan också använda
röstens hållning som prediktor.

Alltså, hur du placerar din röst
när du pratar med någon.

Din rösthållning när du pratar
med din partner,

kan förutsäga, inte bara om,
utan när ni kommer att skiljas.

Det finns mycket att lära
av att lyssna till röster.

Jag tror att det måste börja
med förståelse för

att vi har fler än en röst.

Jag ska prata om tre röster
som de flesta av oss har

enligt en modell som jag kallar masken.

När man tittar på masken

ser man en projektion av en person.

Vi kallar det din yttre röst.

Det är också det mest klassiska sättet
att se på rösten.

Som ett sätt

att presentera sig själv i världen.

Mekanismen bakom detta
är väl förstådd.

Lungorna pressar ihop diafragman,

det skapar en vibration i stämbanden

vilket skapar ett ljud.

Beroende på hur du öppnar
och stänger munhålan

så förändrar ansatsröret ljudet.

Alla har samma mekanism.

Men alla röster är unika.

Det beror på att små skillnader
i storlek, fysiologi och hormonnivåer

skapar små skillnader i din yttre röst.

Och din hjärna är väldigt bra

på att fånga upp de små skillnaderna
i andra människors yttre röster.

I vårt labb arbetar vi med
att lära maskiner

förstå de små skillnaderna.

Vi använder djup maskininlärning

till ett realtidssystem
för talidentifiering

för att öka medvetenheten om användningen
av vårt gemensamma vokala utrymme -

vem som pratar

och vem som aldrig pratar på möten -

för att öka gruppens samlade kunskap.

En av svårigheterna med det
är att rösten inte är statisk.

Vi har ju sagt att den förändras
beroende på vem du pratar med.

Men den förändras också under livets gång.

I början och i slutet av resan är manliga
och kvinnliga röster väldigt lika.

Det är svårt att skilja

en väldigt ung flickas röst
från en väldigt ung pojkes röst.

Men däremellan är rösten en markör
för din flytande identitet.

Generellt sett sker en stor förändring
i mansrösten vid puberteten.

För kvinnoröster

sker en förändring vid varje graviditet
och en stor förändring i klimakteriet.

Allt det är den röst andra hör
när du pratar.

Så varför är vi så obekanta med den?

Varför är det inte den röst vi själva hör?

Fundera på det.

När du har på en mask,
ser du inte själva masken.

Och när du försöker titta på den
så ser du insidan av masken.

Det är din inåtvända röst.

För att förstå skillnaden
ska vi försöka förstå

den inåtvända röstens
uppfattningsmekanism.

För kroppen har många sätt
att filtrera den annorlunda

än den yttre rösten.

För att uppfatta den här rösten
måste den först nå öronen.

Din yttre röst färdas genom luften

medan din inåtvända röst
färdas genom skelettet.

Det kallas benledning.

På grund av detta, kommer din
inåtvända röst att låta lägre

och mer musikaliskt ren än din yttre röst.

När den har nått dit,
kommer den åt ditt inneröra.

Där finns en annan mekanism.

Det är ett mekaniskt filter,

en liten skiljevägg som skyddar innerörat

varje gång du gör ett ljud.

Den minskar också det du hör.

Sedan finns ett tredje filter,
ett biologiskt filter.

Din hörselsnäcka, en del av innerörat
som behandlar ljudet,

är gjord av levande celler.

De levande cellerna
kommer att reagera olika

beroende på hur ofta de hör ett ljud.

Det är en tillvänjningseffekt.

På grund av detta,

eftersom din röst är det ljud
du hör mest i livet,

hör du den mindre än andra ljud.

Slutligen finns ett fjärde filter.

Det är ett neurologiskt filter.

Neurologer upptäckte nyligen

att när man öppnar munnen
för att producera ett ljud,

så stänger hörselbarken ner.

Du hör din egen röst

men hjärnan lyssnar egentligen inte
på hur rösten låter.

Evolutionsmässigt är det vettigt,

för vi vet ju kognitivt hur vi låter.

Då kanske vi inte behöver lägga energi
på att analysera den signalen.

Detta kallas för en efferent kopia

och sker för varje rörelse kroppen gör.

Den exakta definitionen
av en efferent kopia

är en kopia av ett rörelsekommando
som skickas ut av hjärnan.

Kopian skapar ingen rörelse

men skickas till andra delar av hjärnan

för att informera dem
om den kommande rörelsen.

När det gäller rösten,
har den efferenta kopian ett annat namn.

Det är din inre röst.

Låt oss sammanfatta.

Vi har masken, den yttre rösten

insidan av masken, den inåtvända rösten

och så finns den inre rösten.

Jag ser den som marionettspelaren

som håller i trådarna för hela systemet.

Din inre röst är

den du hör när du läser en text
för dig själv,

när du övar inför ett viktigt samtal.

Ibland är den svår att stänga av.

Det är jättesvårt att se en text
skriven på ditt modersmål

och inte höra den inre rösten läsa den.

Det är också den röst
som vägrar sluta sjunga

den dumma sången du har i huvudet.

(Skratt)

Och för en del människor är det
faktiskt omöjligt att kontrollera den.

Så är det för patienter med schizofreni

som har hörselhallucinationer.

De kan inte särskilja
mellan röster

som kommer inifrån eller utifrån.

Så vi jobbar också med små apparater

för att hjälpa dem göra den särskiljningen

och veta om en röst
är intern eller extern.

Man kan också se den inre rösten
som den röst som talar i dina drömmar.

Den inre rösten kan ha många skepnader.

I dina drömmar frigör du
den inre röstens kraft.

Det är en annat grej
vi gör i vårt labb:

Vi försöker nå den inre rösten i drömmar.

Så även om du inte alltid kan styra den,

den inre rösten, så kan du alltid
umgås med den

genom dialog, inre dialog.

Man kan till och med se den inre rösten

som den felande länken
mellan tanke och handling.

Jag hoppas jag har gett dig
en ökad förståelse

och uppskattning för alla dina röster

och den betydelse de har
inom och utanför dig

eftersom din röst är en avgörande del
av det som gör dig mänsklig

och hur du interagerar med världen.

Tack.

(Applåder)