< Return to Video

Jack Horner: Dinosaurier som förvandlas

  • 0:00 - 0:03
    Ska jag be om handuppräckning
  • 0:03 - 0:05
    eller handklappning
  • 0:05 - 0:08
    av människor i olika generationer?
  • 0:08 - 0:10
    Jag är intresserad av hur många
  • 0:10 - 0:12
    som är tre till 12 år gamla.
  • 0:12 - 0:16
    (Skratt)
  • 0:16 - 0:19
    Jaså, inga?
  • 0:19 - 0:21
    Okej.
  • 0:21 - 0:23
    Nu ska jag prata om dinosaurier.
  • 0:23 - 0:26
    Kommer ni ihåg dinosaurier när ni var så gamla?
  • 0:26 - 0:31
    (Applåd)
  • 0:33 - 0:36
    Dinosaurier är ju egentligen ganska roliga.
  • 0:36 - 0:38
    (Skratt)
  • 0:38 - 0:40
    Nu ska vi liksom ta oss i en annan riktning.
  • 0:40 - 0:43
    Det hoppas jag ni alla inser.
  • 0:43 - 0:45
    Så jag ger er mitt budskap här direkt:
  • 0:45 - 0:47
    Försök att inte bli utdöda.
  • 0:47 - 0:49
    (Skratt)
  • 0:49 - 0:51
    Det var det hela.
  • 0:51 - 0:55
    (Skratt)
  • 0:55 - 0:57
    Folk frågar mig ofta --
  • 0:57 - 1:00
    faktiskt är en av de mest ställda frågorna jag får
  • 1:00 - 1:04
    varför tycker barn så mycket om dinosaurier?
  • 1:04 - 1:06
    Vad är det som fascinerar så?
  • 1:06 - 1:09
    Och då brukar jag bara säga,
  • 1:09 - 1:11
    "Ja, dinosaurierna var stora,
  • 1:11 - 1:14
    annorlunda och försvunna."
  • 1:14 - 1:16
    De är försvunna allihop.
  • 1:16 - 1:18
    Nja det är ju inte sant,
  • 1:18 - 1:20
    men vi kommer till gåsen om en stund.
  • 1:20 - 1:23
    Så det är liksom temat:
  • 1:23 - 1:27
    stora, annorlunda och försvunna.
  • 1:27 - 1:29
    Titeln på mitt tal:
  • 1:29 - 1:31
    Dinosaurier som förvandlas:
  • 1:31 - 1:33
    Orsaken till för tidig utrotning.
  • 1:33 - 1:36
    Nu antar jag att vi kommer ihåg dinosaurier.
  • 1:36 - 1:39
    Och det finns massor med olika former.
  • 1:39 - 1:42
    Massor med olika sorter.
  • 1:42 - 1:44
    För länge sedan,
  • 1:44 - 1:46
    tillbaka i början på 1900-talet,
  • 1:46 - 1:49
    var museerna ute och letade efter dinosaurier.
  • 1:49 - 1:52
    De drog ut och samlade samman dem.
  • 1:52 - 1:54
    Och detta är en intressant historia.
  • 1:54 - 1:57
    Varje museum ville ha en som var lite större och bättre
  • 1:57 - 1:59
    än vad alla andra hade.
  • 1:59 - 2:02
    Så om museet i Toronto drog ut
  • 2:02 - 2:05
    och fann en Tyrannosaurus, en stor en,
  • 2:05 - 2:08
    så ville museet i Ottawa ha en större
  • 2:08 - 2:10
    och en bättre.
  • 2:10 - 2:12
    Och så var det för alla museerna.
  • 2:12 - 2:14
    Så alla var ute och letade
  • 2:14 - 2:17
    efter alla dessa större och bättre dinosaurier.
  • 2:17 - 2:21
    Och detta var i början på 1900-talet.
  • 2:21 - 2:24
    Omkring 1970,
  • 2:24 - 2:26
    satt några vetenskapsmän tillsammans
  • 2:26 - 2:29
    och de tänkte, "Vad i hela friden?"
  • 2:29 - 2:31
    Se på dessa dinosaurier.
  • 2:31 - 2:33
    De är alla stora.
  • 2:33 - 2:36
    Var finns alla de små?"
  • 2:38 - 2:40
    Och de tänkte på det
  • 2:40 - 2:42
    och de skrev till och med uppsatser om det:
  • 2:42 - 2:44
    "Var finns de små dinosaurierna?"
  • 2:44 - 2:49
    (Skratt)
  • 2:52 - 2:56
    Tja, gå till ett museum så får du se,
  • 2:56 - 2:59
    se hur många dinosaurie-ungar där finns.
  • 2:59 - 3:02
    Folk antog -- och detta var faktiskt ett problem --
  • 3:02 - 3:04
    folk antog
  • 3:04 - 3:06
    att om de hade små dinosaurier,
  • 3:06 - 3:08
    om de hade dinosaurie-ungdomar,
  • 3:08 - 3:10
    skulle de vara lätta att identifiera.
  • 3:10 - 3:12
    Man skulle ha en stor dinosaurie
  • 3:12 - 3:15
    och en mindre dinosaurie.
  • 3:15 - 3:18
    Men de hade bara stora dinosaurier.
  • 3:18 - 3:21
    Och det beror på några olika saker.
  • 3:21 - 3:25
    Först på att vetenskapsmän har egon,
  • 3:25 - 3:29
    och vetenskapsmän gillar att namnge dinosaurier.
  • 3:29 - 3:31
    De gillar att namnge allt möjligt.
  • 3:31 - 3:34
    Alla gillar att ha sitt eget lilla djur som man namngett.
  • 3:34 - 3:37
    (Skratt)
  • 3:37 - 3:40
    Och så varje gång de fann något som såg lite annorlunda ut,
  • 3:40 - 3:43
    så gavs det ett något annorlunda namn.
  • 3:43 - 3:45
    Och vad som sedan skedde, så klart,
  • 3:45 - 3:48
    är att vi fick en hel massa olika dinosaurier.
  • 3:50 - 3:53
    1975
  • 3:53 - 3:56
    tändes ett ljus i någons huvud.
  • 3:56 - 3:58
    Dr Peter Dodson
  • 3:58 - 4:00
    vid Pennsylvanias universitet
  • 4:00 - 4:03
    insåg faktiskt
  • 4:03 - 4:06
    att dinosaurier växer
  • 4:06 - 4:08
    ungefär som fåglar gör,
  • 4:08 - 4:10
    vilket är annorlunda
  • 4:10 - 4:12
    än hur reptiler växer.
  • 4:12 - 4:14
    Och faktum är
  • 4:14 - 4:17
    att han använde kasuaren som exempel.
  • 4:17 - 4:20
    Och det är ganska häftigt -- om man ser på kasuaren,
  • 4:20 - 4:23
    eller någon annan av de fåglar som har kam på sina huvuden,
  • 4:23 - 4:25
    så växer de faktiskt
  • 4:25 - 4:27
    till ungefär 80 procent av vuxen storlek
  • 4:27 - 4:30
    innan kammen börjar växa.
  • 4:30 - 4:33
    Fundera på det.
  • 4:33 - 4:36
    De behåller alltså sina ungdomliga karaktärsdrag
  • 4:36 - 4:39
    väldigt sent i vad vi kallar ontogeni.
  • 4:39 - 4:43
    Så allometrisk kranial-ontogeni
  • 4:43 - 4:46
    är relativ kranietillväxt.
  • 4:46 - 4:48
    Då ser ni
  • 4:48 - 4:50
    att om man faktiskt fann en
  • 4:50 - 4:53
    som var till 80 procent vuxen
  • 4:53 - 4:56
    och man inte visste att den skulle växa upp till en kasuar,
  • 4:56 - 4:59
    så skulle man tro att de var två olika djur.
  • 5:00 - 5:03
    Så detta var ett problem,
  • 5:03 - 5:06
    och Peter Dodson påpekade detta
  • 5:06 - 5:08
    genom att använda några dinosaurier med anknäbbar
  • 5:08 - 5:10
    som då kallades hypacrosaurus.
  • 5:10 - 5:12
    Och så visade han
  • 5:12 - 5:15
    att om man tog en unge och en vuxen
  • 5:15 - 5:18
    och skapade ett genomsnitt av hur den skulle se ut,
  • 5:18 - 5:21
    om den växte någorlunda linjärt,
  • 5:21 - 5:23
    skulle den ha en kam
  • 5:23 - 5:26
    som är ungefär hälften så stor som på en vuxen.
  • 5:26 - 5:28
    Men den verkliga icke-vuxna
  • 5:28 - 5:30
    till 65 procent
  • 5:30 - 5:32
    hade inte någon kam alls.
  • 5:32 - 5:34
    Så detta var intressant.
  • 5:34 - 5:37
    Så detta är var
  • 5:37 - 5:40
    folk blev vilsna igen.
  • 5:40 - 5:42
    Jag menar om de bara hade tagit just det,
  • 5:42 - 5:45
    tagit Peter Dodsons arbete och fortsatt med det,
  • 5:45 - 5:47
    så skulle vi haft mycket färre dinosaurier
  • 5:47 - 5:49
    än vi har.
  • 5:49 - 5:51
    Men vetenskapsmän har egon;
  • 5:51 - 5:54
    de tycker om att namnge saker.
  • 5:54 - 5:57
    Och så fortsatte de att namnge dinosaurier
  • 5:57 - 6:00
    därför att det var olika.
  • 6:00 - 6:02
    Nu har vi ett sätt att faktiskt testa
  • 6:02 - 6:05
    att se huruvida en dinosaurier, eller vilket djur som helst,
  • 6:05 - 6:08
    är yngre eller äldre.
  • 6:08 - 6:11
    Och det är genom att faktiskt skära in i deras ben.
  • 6:11 - 6:15
    Men att skära i dinosaurieben
  • 6:15 - 6:18
    är svårt att göra, som ni kan föreställa er,
  • 6:18 - 6:21
    därför att på museer
  • 6:21 - 6:25
    är benen värdefulla.
  • 6:25 - 6:28
    Gå in i ett museum och de tar verkligen väl hand om den.
  • 6:28 - 6:31
    De lägger dem i skumplast, små askar.
  • 6:31 - 6:34
    De tas om hand mycket väl.
  • 6:35 - 6:37
    De tycker inte om att man kommer in
  • 6:37 - 6:39
    för att såga i den och se hur de ser ut inuti.
  • 6:39 - 6:41
    (Skratt)
  • 6:41 - 6:44
    Så normalt låter de inte en göra det.
  • 6:44 - 6:47
    Men jag har ett museum
  • 6:47 - 6:49
    och jag samlar på dinosaurier
  • 6:49 - 6:51
    och jag kan såga i mina.
  • 6:51 - 6:53
    Så det är vad jag gör.
  • 6:53 - 6:58
    (Applåd)
  • 6:58 - 7:03
    Så om man öppnar upp en liten dinosaurie,
  • 7:03 - 7:05
    är den mycket svampig inuti som A.
  • 7:05 - 7:07
    Och om man skär in i en äldre dinosaurie,
  • 7:07 - 7:09
    så är den mycket massiv.
  • 7:09 - 7:11
    Man förstår att det är mogna ben.
  • 7:11 - 7:14
    Så det är riktigt enkelt att skilja på dem.
  • 7:14 - 7:16
    Så vad jag vill göra
  • 7:16 - 7:18
    är visa er dessa.
  • 7:18 - 7:22
    I Nordamerika på slätterna i norr i Förenta Staterna
  • 7:22 - 7:26
    och de sydliga slätterna i Alberta och Saskatchewan,
  • 7:26 - 7:29
    finns denna klippa som kallas "Hell Creek Formation"
  • 7:29 - 7:32
    som producerar de sista dinosaurierna som levde på jorden.
  • 7:32 - 7:34
    Och det finns 12 sådana
  • 7:34 - 7:36
    som alla erkänner --
  • 7:36 - 7:38
    Jag menar de 12 primära dinosaurierna
  • 7:38 - 7:40
    som dog ut.
  • 7:40 - 7:43
    Och så ska vi utvärdera dem.
  • 7:43 - 7:45
    Och det är liksom vad jag har gjort.
  • 7:45 - 7:48
    Så mina studenter, min personal,
  • 7:48 - 7:51
    vi har skurit in i dem.
  • 7:51 - 7:53
    Men som ni kan föreställa er,
  • 7:53 - 7:55
    att skära in i ett lårben är en sak,
  • 7:55 - 7:58
    men när du går till ett museum
  • 7:58 - 8:00
    och säger "Det är väl ok om jag skär i
  • 8:00 - 8:03
    ert dinosauriekranium, eller hur?"
  • 8:03 - 8:06
    så säger de "försvinn".
  • 8:06 - 8:11
    (Skratt)
  • 8:11 - 8:15
    Så här är de 12 dinosaurierna.
  • 8:15 - 8:18
    Och vi ska se på dessa tre först.
  • 8:18 - 8:21
    Här är dinosaurierna som kallas pachycephalosaurider.
  • 8:21 - 8:23
    Och alla vet
  • 8:23 - 8:25
    att dessa tre djur är besläktade.
  • 8:25 - 8:27
    Och antagandet är
  • 8:27 - 8:29
    att de är besläktade
  • 8:29 - 8:32
    som kusiner eller något sådant.
  • 8:32 - 8:34
    Men ingen tänkte aldrig på
  • 8:34 - 8:37
    att de kunde vara närmare besläktade.
  • 8:37 - 8:39
    Med andra ord,
  • 8:39 - 8:42
    folk såg på dem och de såg skillnaderna.
  • 8:42 - 8:44
    Och allt man vet
  • 8:44 - 8:46
    att om man ska fastställa
  • 8:46 - 8:48
    huruvida man är släkt med sin bror eller syster,
  • 8:48 - 8:52
    kan man inte göra det genom att se på skillnader.
  • 8:52 - 8:54
    Man kan bara fastställa släktskap
  • 8:54 - 8:56
    genom att leta efter likheter.
  • 8:56 - 8:58
    Så folk letade efter dem
  • 8:58 - 9:00
    och de talade om hur olika de var.
  • 9:00 - 9:03
    Pachycephalosauriden har en stor, tjock kupol på sitt huvud,
  • 9:03 - 9:06
    och den har några små kullar på bakhuvudet,
  • 9:06 - 9:10
    och den har en massa knotiga saker på nästippen.
  • 9:10 - 9:12
    Och så stygimolochen, en annan dinosaurie
  • 9:12 - 9:16
    från samma tidsålder, levde samtidigt,
  • 9:16 - 9:18
    har piggar som sticker ut från bakhuvudet.
  • 9:18 - 9:20
    Den har en pytteliten kupol,
  • 9:20 - 9:24
    och den har en massa knotiga saker på näsan.
  • 9:24 - 9:28
    Och så finns det något
    som kallas Dracorex hogwartsia
  • 9:28 - 9:31
    Var tror ni det kom från? Drake.
  • 9:31 - 9:33
    Det här är en dinosaurie
  • 9:34 - 9:36
    där det sticker ut piggar
    från huvudet, ingen kupol,
  • 9:36 - 9:39
    och knotiga saker på näsan.
  • 9:39 - 9:42
    Ingen lade märke till
    att de knotiga sakerna såg snarlika ut.
  • 9:42 - 9:44
    Men de såg på alla tre och de sade
  • 9:44 - 9:46
    "Dessa är tre olika dinosaurier,
  • 9:46 - 9:49
    och Dracorex är troligen
    den mest primitiva av dem."
  • 9:49 - 9:52
    Och den andra är mer primitiv än den andra.
  • 9:52 - 9:55
    Det är oklart för mig
  • 9:55 - 9:58
    hur de faktiskt särskilde mellan de tre.
  • 9:58 - 10:00
    Men om man radar upp dem,
  • 10:00 - 10:03
    om man bara tar de tre kranierna och radar upp dem,
  • 10:03 - 10:05
    så ser det ut så här.
  • 10:05 - 10:07
    Dracorex är den minsta,
  • 10:07 - 10:09
    stygimolochen är den mellanstora,
  • 10:09 - 10:12
    pachycephalosauriden är den största.
  • 10:12 - 10:14
    Och man skulle tro
  • 10:14 - 10:16
    att det skulle ge mig en vink.
  • 10:16 - 10:18
    (Skratt)
  • 10:18 - 10:21
    Med det gav inte dem någon vink.
  • 10:21 - 10:24
    Därför att, ja vi vet ju varför.
  • 10:24 - 10:27
    Vetenskapsmän tycker om att namnge saker.
  • 10:27 - 10:29
    Så om vi skär in i
  • 10:29 - 10:31
    dracorex --
  • 10:31 - 10:33
    jag skär in i vår dracorex --
  • 10:33 - 10:35
    och titta, den var svampig inuti,
  • 10:35 - 10:37
    riktigt svampig inuti.
  • 10:37 - 10:39
    Alltså den är en ung individ
  • 10:39 - 10:41
    och den växer riktigt snabbt.
  • 10:41 - 10:43
    Så den ska bli större.
  • 10:43 - 10:45
    Om man öppnar upp stygimolochen,
  • 10:45 - 10:47
    så gör den det samma.
  • 10:47 - 10:49
    Kupolen, den där lilla kupolen,
  • 10:49 - 10:51
    växer riktigt snabbt.
  • 10:51 - 10:53
    Den inflaterar väldigt fort.
  • 10:53 - 10:56
    Vad som är intressant är att piggen där bak på dracorex
  • 10:56 - 10:58
    också växte väldigt snabbt.
  • 10:58 - 11:00
    Piggarna där bak på stygimolochen
  • 11:00 - 11:02
    resorberar faktiskt,
  • 11:02 - 11:04
    vilket betyder att de blir mindre
  • 11:04 - 11:06
    i takt med att kupolen blir större.
  • 11:06 - 11:09
    Och om vi ser på pachycephalosauriden,
  • 11:09 - 11:12
    Pachycephalosauriden har en massiv kupol
  • 11:12 - 11:15
    och dess små kullar på bakhuvudet
  • 11:15 - 11:17
    resorberade också.
  • 11:17 - 11:19
    Så bara med dessa tre dinosaurier,
  • 11:19 - 11:21
    kan man lätt -- som vetenskapsman --
  • 11:21 - 11:23
    kan vi lätt ställa hypotesen
  • 11:23 - 11:25
    att det bara är en tillväxtserie
  • 11:25 - 11:28
    för samma djur.
  • 11:28 - 11:31
    Vilket naturligtvis betyder
  • 11:31 - 11:35
    att stygimolochen och dracorexen
  • 11:35 - 11:37
    är utdöda.
  • 11:37 - 11:42
    (Skratt)
  • 11:42 - 11:44
    Okej.
  • 11:46 - 11:49
    Vilket naturligtvis betyder
  • 11:49 - 11:53
    att vi har 10 primära dinosaurier att hantera.
  • 11:53 - 11:55
    Så en kollega till mig på Berkeley,
  • 11:55 - 11:58
    han och jag håll på att se på triceratops.
  • 11:58 - 12:00
    Och före år 2000 --
  • 12:00 - 12:02
    kom ihåg nu,
  • 12:02 - 12:04
    triceratops blev först funnen på 1800-talet --
  • 12:04 - 12:07
    före år 2000 hade ingen någonsin sett
  • 12:07 - 12:10
    en ung triceratops.
  • 12:10 - 12:13
    Det finns en triceratops på varje museum i världen,
  • 12:13 - 12:17
    men ingen hade någonsin samlat in en ung individ.
  • 12:17 - 12:19
    Och vi vet varför, eller hur?
  • 12:19 - 12:22
    Därför att alla vill ha en stor.
  • 12:22 - 12:24
    Så alla hade en stor.
  • 12:24 - 12:26
    Så vi drog iväg och samlade in en hel massa grejor
  • 12:26 - 12:28
    och vi fann en hel massa små.
  • 12:28 - 12:32
    De finns överallt. De finns på alla ställen.
  • 12:32 - 12:34
    Så vi hade en hela massa sådana på vårt museum.
  • 12:34 - 12:39
    (Skratt)
  • 12:39 - 12:41
    Och alla säger att det är för att jag har ett litet museum.
  • 12:41 - 12:44
    När man har ett litet museum så har man små dinosaurier.
  • 12:44 - 12:47
    (Skratt)
  • 12:47 - 12:49
    Om ni ser på triceratopsen,
  • 12:49 - 12:51
    kan ni se att den ändrar sig, den förändrar form.
  • 12:51 - 12:53
    I takt med att de unga växer upp,
  • 12:53 - 12:55
    böjer sig deras horn faktiskt bakåt.
  • 12:55 - 12:57
    Och sedan när de blir äldre,
  • 12:57 - 12:59
    växer deras horn framåt.
  • 12:59 - 13:01
    Och det är ganska häftigt.
  • 13:01 - 13:03
    Om ni tittar längs kanten på den spetsiga nacken,
  • 13:03 - 13:06
    så har de dessa små triangelformade ben
  • 13:06 - 13:08
    som faktiskt växer sig stora som trianglar
  • 13:08 - 13:11
    och sedan plattas de till mot den spetsiga kanten
  • 13:11 - 13:13
    ungefär som piggarna gör
  • 13:13 - 13:16
    på pachycephalosauriden.
  • 13:16 - 13:20
    Och sedan, eftersom de unga individerna finns i min samling,
  • 13:20 - 13:22
    skär jag in i dem
  • 13:22 - 13:24
    och tittar där inne.
  • 13:24 - 13:27
    Och den lilla är riktigt svampig.
  • 13:27 - 13:30
    Och den medelstora är riktigt svampig.
  • 13:30 - 13:32
    Men vad som var intressant
  • 13:32 - 13:34
    var att den vuxna triceratopsen också var svampig.
  • 13:34 - 13:37
    Och detta är en skalle som är två meter lång.
  • 13:37 - 13:40
    Det är en stor skalle.
  • 13:40 - 13:42
    Men det finns en annan dinosaurie
  • 13:42 - 13:45
    som man funnit i denna formationen
  • 13:45 - 13:48
    som ser ut som en triceratops, bara att den är större,
  • 13:48 - 13:51
    och den heter torosaurus.
  • 13:51 - 13:54
    Och torosaurus, när vi skär in i den,
  • 13:54 - 13:56
    har den mogna ben.
  • 13:56 - 13:58
    Men den har dessa stora hål i sin sköld.
  • 13:58 - 14:01
    Och alla säger "En triceratops och en torosaurus
  • 14:01 - 14:03
    kan rimligtvis inte vara samma djur
  • 14:03 - 14:05
    eftersom den ena är större än den andra".
  • 14:05 - 14:10
    (Skratt)
  • 14:10 - 14:12
    "Och den har hål i sin nackkam."
  • 14:12 - 14:15
    Och jag sade, "Ja men har vi några unga torosaurier?"
  • 14:15 - 14:18
    Och de sade, "Nej det har vi ju inte,
  • 14:18 - 14:21
    men den har hål i sin nackkam."
  • 14:21 - 14:24
    Så en av mina doktorander, John Scannella,
  • 14:24 - 14:26
    tittade igenom hela vår samling
  • 14:26 - 14:28
    och han upptäckte faktiskt
  • 14:28 - 14:30
    att hålet började bildas
  • 14:30 - 14:32
    i triceratopsen
  • 14:32 - 14:35
    och, naturligtvis är den öppen, i torosaurus --
  • 14:35 - 14:38
    så han fann de mellanliggande formerna
  • 14:38 - 14:40
    mellan triceratops och torosaurus,
  • 14:40 - 14:42
    vilket var ganska häftligt.
  • 14:42 - 14:44
    Så nu vet vi
  • 14:44 - 14:46
    att torosaurus
  • 14:46 - 14:49
    är verkligen en vuxen triceratops.
  • 14:49 - 14:51
    Nu när vi namnger dinosaurier,
  • 14:51 - 14:53
    när vi namnger vad som helst,
  • 14:53 - 14:55
    får det ursprungliga namnet bli kvar
  • 14:55 - 14:59
    och det andra namnet kastas ut.
  • 14:59 - 15:02
    Så torosaurus är utdöd.
  • 15:02 - 15:05
    Triceratops, om du har hört den nyheten,
  • 15:05 - 15:07
    många nyhetsuppläsare fick det om bakfoten.
  • 15:07 - 15:10
    Det trodde att torosaurus skulle behållas och triceratops kastas ut,
  • 15:10 - 15:12
    men det kommer aldrig hända.
  • 15:12 - 15:17
    (Skratt)
  • 15:18 - 15:21
    Okej, så samma sak kan vi göra med en massa dinosaurier.
  • 15:21 - 15:23
    Jag menar, här är edmontosaurus
  • 15:23 - 15:25
    och anatotitan.
  • 15:25 - 15:28
    Anatotitan: jättelik anka.
  • 15:28 - 15:30
    Det är en gigantisk anknäbbad dinosaurie.
  • 15:30 - 15:32
    Här är en till.
  • 15:32 - 15:34
    Så vi tittar på benens histologi.
  • 15:34 - 15:37
    Benens histologi berättar för oss
  • 15:37 - 15:39
    att edmontosaurus är en ung
  • 15:39 - 15:41
    eller åtminstone icke fullvuxen,
  • 15:41 - 15:44
    och den andra är vuxen
  • 15:44 - 15:47
    och här har vi en ontogeni.
  • 15:47 - 15:50
    Och vi gör oss av med anatotitanen.
  • 15:50 - 15:53
    Så här kan vi hålla på.
  • 15:53 - 15:55
    Och den sista
  • 15:55 - 15:57
    är T. Rex.
  • 15:57 - 15:59
    Det finns alltså dessa två dinosaurier,
  • 15:59 - 16:02
    T. Rex och nanotyrannus.
  • 16:02 - 16:04
    (Skratt)
  • 16:04 - 16:07
    Ja nu börjar vi undra igen.
  • 16:07 - 16:10
    (Skratt)
  • 16:10 - 16:12
    Men de hade en bra fråga.
  • 16:12 - 16:14
    De såg på dem
  • 16:14 - 16:17
    och de sade, "En har 17 tänder, och den största har 12 tänder.
  • 16:17 - 16:19
    Och det ger ingen mening alls,
  • 16:19 - 16:21
    därför att vi känner inte till någon dinosaurie
  • 16:21 - 16:23
    som får fler tänder när de blir äldre.
  • 16:23 - 16:25
    Så det måste vara sant --
  • 16:25 - 16:28
    de måste vara olika."
  • 16:28 - 16:30
    Så vi skar in i dem.
  • 16:30 - 16:32
    Och mycket riktigt,
  • 16:32 - 16:35
    nanotyrannus har ungdomliga ben
  • 16:35 - 16:38
    och den större har mognare ben.
  • 16:38 - 16:41
    Den ser ut som om den kunde bli ännu större.
  • 16:41 - 16:43
    Och på Klippiga bergens museum där vi arbetar,
  • 16:43 - 16:45
    har jag fyra stycken T. Rex,
  • 16:45 - 16:47
    så jag kan skära i en hel massa sådana.
  • 16:47 - 16:50
    Men jag behövde egentligen inte skära i någon av dem,
  • 16:50 - 16:53
    därför att jag radade bara upp deras käkar
  • 16:53 - 16:56
    och det visade sig att den största hade 12 tänder
  • 16:56 - 16:58
    och den näst minsta hade 13
  • 16:58 - 17:00
    och den näst minsta hade 14.
  • 17:00 - 17:02
    Och naturligtvis har nano 17.
  • 17:02 - 17:05
    Och vi drog bara iväg och såg på andra människors samlingar
  • 17:05 - 17:09
    och vi fann en som har typ 15 tänder.
  • 17:09 - 17:12
    Så återigen är det rätt lätt att säga
  • 17:12 - 17:14
    att tyrannosaurus-ontogenin
  • 17:14 - 17:17
    inkluderade nanotyrannus,
  • 17:17 - 17:22
    och därför kan vi ta bort en till dinosaurie.
  • 17:22 - 17:24
    (Skratt)
  • 17:24 - 17:28
    Så när det kommer till
  • 17:28 - 17:30
    slutet på vår krita-period,
  • 17:30 - 17:33
    så har vi sju kvar.
  • 17:33 - 17:36
    Och det är ett bra antal.
  • 17:36 - 17:39
    Det är ett bra antal att bli utdöda, tycker jag.
  • 17:39 - 17:41
    Som ni nu kan föreställa er,
  • 17:41 - 17:44
    så är detta inte särskilt populärt hos fjärdeklassare.
  • 17:44 - 17:46
    Fjärdeklassare älskar sina dinosaurier,
  • 17:46 - 17:49
    de memorerar dem.
  • 17:51 - 17:54
    Och de är inte glada över det här.
  • 17:54 - 17:56
    (Skratt)
  • 17:56 - 17:58
    Tack så mycket.
  • 17:58 - 18:01
    (Applåd)
Title:
Jack Horner: Dinosaurier som förvandlas
Speaker:
Jack Horner
Description:

Var finns dinosaurieungarna? I ett trollbindande tal från TEDxVancouver beskriver paleontologen Jack Horner hur en chockerande hemlighet om några av våra mest älskade dinosaurier avslöjades av att fossilkranier skivades upp.

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDTalks
Duration:
18:02
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Where are the baby dinosaurs?
Kjell Granelli added a translation

Swedish subtitles

Revisions Compare revisions