Adam Grossner och hans hållbara kyl

Adam Grossner pratar om projektet att bygga en kyl som fungerar utan elektricitet och att få ut detta livsviktiga verktyg till byar och kliniker världen över. Genom att modifiera gammal teknik har han kommit på ett system som fungerar.

Detta är ett pågående arbete

baserat på kommentarer som gjordes

här på TED för två år sedan

om behovet av att förvara vaccin.

(Musik)

[ På den här planetet har.. ]

[ 1.6 miljarder människor.. ]

[ inte tillgång till elektricitet ]

[ kylning ]

[ eller lagrat bränsle ]

[ Det här är ett problem ]

[ som påverkar: ]

[ spridningen av sjukdom ]

[ lagrandet av mat och medicin ]

[ och livskvalitet ]

[ så här är planen: billig kylning som inte använder elektricitet ... ]

[ ... propan, gas, keresene eller förbrukningsvaror ]

[ dags för lite termodynamik ]

[ Och berättelsen om den oregelbundet absorberande kylskåpet ]

För 29 år sedan, hade jag en termodynamiklärare

som pratade om absorption och kylning.

Det är en sån där sak som har fastnat i mitt huvud.

Det var som med Stirlingmotorn:

den var häftig, men jag visste inte riktigt vad man skulle med det till.

Och den uppfanns 1858 av Ferdinand Carre,

men han kunde inte bygga något med den

på grund av den tidens verktyg.

En galen kanadensare, vid namn Powell Crosley

kommersialiserade något vid namn Icyball 1928,

och det var en häftig idé,

och jag kommer till varför den inte fungerade,

men här kommer Hur den fungerar.

Det finns två sfärer och dom är avskilda från varandra.

En har en arbetsvätska, vatten och ammoniak,

och den andra är en kondensator.

Du hettar upp ena sidan, den varma sidan.

Ammoniaken avdunstar

och den återkondenserar på andra sidan.

Låt den svalna till rumstemperatur,

och när ammoniaken dunstar igen och kombineras med vattnet

på den tidigare varma sidan,

skapar det en kraftfull kylande effekt.

En bra idé som inte fungerade alls: det exploderade.

Med ammoniak får du enormt högt tryck

om du värmer det fel.

Det toppade på 400 psi. Ammoniaken var giftig. Det sprutade överallt.

Men det var en ganska intressant tanke.

Det som är bra med 2006 är

att det finns massor med bra beräkningsarbete vi kan göra.

Så vi involverade hela termodynamikavdelningen

på Stanford.

Mycket vätskedynamikberäkningar.

Vi visade att de flesta tabeller på nedfrysning av ammoniak är fel.

Vi hittade icke-giftiga avkylare

som fungerade på mycket låga avdunstningstryck.

Tog in ett team från Storbritannien --

visade sig att det finns mycket bra

kyltekniksfolk i Storbritannien --

vi byggde en testrigg, och visade att

vi kunde göra en icke-giftig avkylare vid lågt tryck.

Så här fungerar det.

Du sätter den över en matlagningseld

De flesta folk runt om i världen har matlagningseldar,

vare sig det är kameldynga eller trä.

Den värms upp under cirka 30 minuter, kyler ned på ungefär en timme.

Lägg den i en behållare

och den kommer att kyla i 24 timmar.

Så här ser den ut. Detta är den femte prototypen. Den är inte helt färdig.

Väger ungefär 8 pounds (3.6 kilo), och så här fungerar den.

Du lägger den i en 15-liters behållare, ungefär tre gallon (11.3 liter),

och den kommer kyla ned den till precis över fryspunkten,

tre grader över fryspunkten,

i 24 timmar i en omgivning som håller 30 grader Celsius. Det är riktigt billigt.

Vi tror vi kan bygga dessa i större skala för ungefär 25 dollar,

och i små skalor för ungefär 40 dollar.

Och vi tror vi kan göra så att kylning

är något som alla kan få ha.

Tack så mycket.

(Applåder)