Djupsömnens fördelar för hjärnan - och hur vi får mer av den

Det finns inget bättre än en god natts sömn. Tänk om tekniken kunde hjälpa oss få ut mer av den? Dan Gartenberg arbetar på en teknik som stimulerar djupsömn, det mest regenerativa sömnstadiet, som (bland många underbara saker) kan hjälpa oss att befästa minnen och forma vår personlighet. Lär dig mer om hur uppspelade ljud som härmar djupsömnens hjärnvågor kan leda till djupare sömn, med sin potentiella effekt på vår hälsa, minne och inlärningsförmåga.

Tänk om du kunde göra
din sömn mer effektiv?

Som sömnforskare

är det här en fråga som har fångat mig

de senaste 10 åren.

För även om glödlampan
och ny teknik har gett oss en värld

där vi kan arbeta
och vara produktiva dygnet runt

har det kommit med en kostnad

för vår naturliga dygnsrytm

och vår kropps behov av sömn.

Dygnsrytmen dikterar
vår energinivå under dagen

och det är först på senare tid
vi har gjort ett globalt experiment

med den här rytmen

vilket kan ge oss sömnbrist

och äventyrar vår livskvalitet.

På grund av detta

får vi inte den sömn vi behöver,

och medelamerikanen
sover en hel timme mindre

än hen gjorde på 1940-talet.

Av någon anledning

bestämde vi att det var något fint

att kunna klara sig på lite sömn.

Det här leder till en hälsokris.

De flesta av oss vet att dålig sömn
är kopplad till sjukdomar

som Alzheimers, hjärtsjukdom,

stroke och diabetes.

Och ifall man låter en sömnrubbning
som sömnapné fortgå utan behandling

löper man högre risk att drabbas
av många av dessa sjukdomar.

Men visste du att sömnen
kan påverka hur vi mår?

Dålig sömn gör oss mer benägna
att fatta ogenomtänkta beslut

och gör oss mindre empatiska.

När sömnbristen gör oss mer smärtkänsliga

är det inte så konstigt
att vi har svårare att förstå andra

eller att vara en snäll
och hälsosam person

när vi har sömnbrist.

Forskare börjar förstå

att det inte bara är mängden sömn

utan också sömnkvaliteten
som påverkar vår hälsa och vårt välmående.

Min forskning fokuserar på

vad många forskare tror är
det mest uppbyggande stadiet under sömnen:

djupsömn.

Vi vet att det finns

tre sömnstadier:

lätt sömn,

REM-sömn

och djupsömn.

Vi mäter stadierna

genom att sätta elektroder
på hårbotten, hakan och bröstet.

I lätt sömn och REM-sömn

är våra hjärnvågor väldigt lika
de vi har när vi är vakna.

Men under djupsömnen har vi
speciella utdragna hjärnvågor

som är väldigt olika
våra vakna hjärnvågor.

Dessa utdragna hjärnvågor
kallas deltavågor.

Om vi inte får den sömn vi behöver

hindrar det vår förmåga att lära oss saker

och gör att våra celler och kroppar
får svårt att återhämta sig.

Djupsömn är sättet vi omvandlar
alla interaktioner

vi har under dagen

till långvariga minnen och personligheter.

När vi blir äldre

är det de återhämtande deltavågorna
som vi förlorar först.

Så på ett sätt är djupsömn och deltavågor

en slags markör för biologisk ungdom.

Så givetvis ville jag
få mer djupsömn själv

och jag provade bokstavligen varje pryl,
grej, sak och knep där ute,

konsumentprodukter,
medicinska produkter,

allt möjligt.

Jag lärde mig mycket, och jag upptäckte
att jag som de flesta

behöver åtta timmars sömn.

Jag flyttade till och med min dygnsrytm

genom att ändra mina mattider,
motion och tid i dagsljus,

men jag kunde inte hitta ett sätt
att få djupare nattsömn ...

tills jag mötte Dr Dmitry Gerashchenko

från Harvard Medical School.

Dmitry berättade för mig
om en ny upptäckt i litteraturen

där ett labb i Tyskland visade
att om man spelade upp vissa ljud

vid rätt tidpunkt i någons sömncykel

kunde man få dem att sova
djupare och mer effektivt.

Och dessutom hade labbet visat

att man faktiskt kunde förbättra
hur mycket man mindes nästa dag

med det här ljudet.

Dmitry och jag samarbetade

och började jobba på ett sätt
att skapa den här tekniken.

Tillsammans med våra forskarkollegor
vid Penn State designade vi experiment

för att validera vårt system.

Och vi har sedan dess fått anslag
från National Science Foundation

och National Institute of Health

för att kunna utveckla tekniken
som kan stimulera djupsömn.

Så här fungerar det.

Deltagarna kom till labbet

och vi kopplade dem
till ett antal maskiner,

och jag har två av dem här ...

de är inte snygga.

(Skratt)

När vi såg att en person
befann sig i djupsömn

spelade vi upp ljud
som stimulerade djupsömn,

som hade visat sig
kunna ge en djupare sömn.

Jag ska spela upp ett sånt ljud för er nu.

(Upprepande ljudvågor)

Ganska konstiga, va?

(Skratt)

Det ljudet har faktiskt
ungefär samma frekvens som dina hjärnvågor

när din hjärna befinner sig i djupsömn.

Ljudmönstret hjälper din hjärna

att skapa fler sådana
regenerativa deltavågor.

När vi frågade deltagarna
nästa dag om ljuden

var de helt omedvetna om
att vi hade spelat upp ljuden,

och ändå hade deras hjärnor svarat
med fler sådana deltavågor.

Här är en bild av någons hjärnvågor
från studien vi genomförde.

Ser ni raden längst ner?

Den visar ljuden som spelas upp
med den speciella frekvensen.

Titta nu på hjärnvågorna
i den övre delen av grafen.

Ni kan se i grafen

att ljuden verkligen
skapar fler regenerativa deltavågor.

Vi lärde oss att vi kunde mäta sömn
på ett korrekt sätt

utan att sätta på folk elektroder

och göra så att de sov djupare.

Vi fortsätter att utveckla

den rätta ljudmiljön och sömnsituationen

för att förbättra människors sömnhälsa.

Vår sömn är inte så regenerativ
som den skulle kunna vara,

men vi kommer kanske snart

kunna ha på oss en liten maskin

som gör vår sömn mer effektiv.

Tack.

(Applåder)