Njuren och nefronen

Overview of how the nephrons in the kidney filter blood and reabsorb water and other molecules.

Det jag vill göra i den här videon är att prata lite

om njuren-- och det här är en stor bild av en njure--

och att prata om hur den fungerar på en-- jag gissar att du

kunde kalla det dess minsta funktionella stadium och det är

nefronen.

Så vi kommer att prata om njuren och nefronen.

Och jag tror att du kanske redan känner till njuren.

Vi har två stycken av dem.

De är organ som, jag gissar, är mest välkända för

att producera eller tillåta oss att utsöndra restprodukter.

Men förutom den processen, hjälper den oss också att bibehålla vårt

vatten, den korrekta nivån, och faktiskt den mängd salter

eller elektrolyter som vi har och vårt blodtryck, men jag kommer att

endast säga bibehålla vatten.

Och den producerar också hormoner och saker, och jag kommer inte

att gå in på en massa detaljer angående det just nu.

Jag vill verkligen bara fokusera på dessa två för att liksom

bara förstå den övergripande funktionen av njuren.

Och de flesta av oss har två av dessa.

De är på sätt och vis nära vår rygg på varsin sida av vår

ryggrad bakom vår lever.

Och det här är en förstorad version av den.

Om du tittar på det här på en helskärm, det kommer inte att

vara så stor som den här bilden, men vi har klyft den så att vi kan

se vad det är som händer inuti njuren.

Bara för att förstå de olika delarna här, bara

för att det faktiskt kommer att vara betydande när vi börjar att

prata om de funktionella enheterna eller nefronet inuti

njuren, det här området precis här härifrån och hit, det

kallas för njurbarken (cortex renalis).

Närhelst då vi pratar om någonting om njuren, om

du ser en renal någonting, så syftar det till

njuren

Så det här precis här är njurbark, den

yttre delen precis här.

Och så det här området precis här, det här är njurmärgen.

Och märgen härleds ifrån mitten.

Så du kan nästan se på det som njurens centrum.

Och förutom att bara förstå dessa ord, så kommer vi att

se att de faktiskt spelar en väldigt viktig roll i den

faktiska filtreringen eller den utsöndringen av avfallsprodukter och den

förmågan att inte göra sig av med för mycket vatten eller utsöndra för mycket

vatten när vi försöker att filtrera igenom vårt blod.

Så jag har sagt det tidigare, och du har kanske hört det redan

från andra lektioner eller från andra lärare, att den

funktionella enheten hos njuren är nefronet.

Och anledningen till att den kallas för en funktionell enhet-- jag placerar

det innanför citationstecken-- är för att det är på denna nivå som

de här två sakerna händer.

Njurens två huvudsakliga funktioner: utsöndringen av avfallsprodukter

och bibehållandet av vattennivån

i vårt blodsystem.

Så bara för att få en uppfattning av hur en nefron passar in i denna

bild av njuren-- Jag har den här bilden från Wikipedia.

Artisten försökte skapa några nefroner här borta.

Så en nefron ser ut någonting i den här stilen, och den

går ner märgen, och sedan så går den tillbaka in i

barken, och sen så hamnar det i samlingsröret, och

och framför allt så kommer vätskan att hamna i urinledaren precis här

och slutligen hamna i vår urinblåsa som vi senare kan

tömma när vi finner en passande tid.

Men det är om-- jag gissar att du kan föreställa dig

längden av en nefron.

Det här är där det startar och sedan så går den ner igen.

Så många nefroner kommer att fortsätta att göra det, men

de är super tunna.

Dessa tuber eller tubuli, kanske jag borde

säga, är super tunna.

Den genomsnittliga njuren kommer att innehålla någonstans runt en

miljon nefroner.

Du kan inte riktigt säga, mina nefroner är mikroskåpiska.

De har en sorts-- åtminstone deras längd när de går

ner, kan man säga, jag kan se en längd.

Du kan fortfarande klämma in många av dem inuti en njure.

Med det sagt, låt oss lista ut hur en nefron

filtrerar blodet och hur den faktiskt försäkrar sig om att inte för mycket

vatten eller för mycket av det bra sakerna i vårt blod hamnar

i urinen.

Så låt mig här rita en nefron.

Jag kommer att börja så här.

Vi börjar med blodflödet.

Så blodet kommer att komma i en artär-- det är en

artär som övergår i en kapillär, skulle man kunna säga.

Så den kommer att komma in så där.

Den här kallas faktiskt för den (afferenta) arteriolen.

Du behöver inte känna till namnen, men du

kanske ser dem någon gång.

Blod kommer in.

Sedan så går det in i det här stora nystade stället.

Det ringlar sig verkligen runt så där.

Detta kallas för glomerulus.

Och sedan så lämnar den via den (efferenta) arteriolen.

Med efferent så menas bara att någonting går bort från mitten.

Afferent mot, efferent bort från mitten.

Och jag kommer att prata mer om det i framtiden, men det är

intressant att vi fortfarande har att göra med en

artär vid denna punkt.

Det är fortfarande syresatt blod.

I vanliga fall, när vi lämnar ett kapillärnätverk som

glomerulus precis där, handskas vi oftast med

venösa systemet, men här har vi fortfarande ett system bestående av artärer.

Och det är förmodligen för att artär systemet har högre

blodtryck, och vad vi behöver göra är att vi behöver

krama vätska och saker som har löst upp sig i vätskan ut ur

blodet och i glomerulus här.

Så glomerulus är väldigt porös och den är omgiven av

andra celler.

Det här är en typ av genomskärning.

Den är omgiven som så av denna struktur, och dessa här är

celler så du kan föreställa dig att dessa är alla celler här borta.

Och, självklart, de faktiska kapillärerna har celler som

radar upp dem så det finns celler här.

Så när jag ritar dessa linjer, dessa celler är uppbyggda

av små celler.

Vad som händer är att blodet kommer in

med ett högt tryck.

Den här är väldigt porös.

Dessa celler här ute, de kallas för podocyter.