Richard Dawkins om militant ateism

Richard Dawkins uppmanar alla ateister att öppet tillkännage sin ståndpunkt - och att bekämpa kyrkans inkräktande i politiken och vetenskapen. Ett eldigt, underhållande och mäktigt anförande.

Den magnifika musiken, påannonserings stycket --

"Elefanternas marsch" ur Aida, är det stycke jag valt till min begravning.

(Skratt)

ni förstår säkert varför. Den är triumferande!

Jag kommer inte känna någonting, men OM jag kunde,

så skulle jag känna det som en triumf att få ha levt alls,

och det på denna så magnifika planet,

och givits förmånen att förstå

något om varför jag funnits här överhuvudtaget, innan jag inte finns här.

Förstår ni mitt säregna engelska uttal?

Som alla ni andra, blev även jag hänförd igår under sessionen om djur.

Robert Full och Frans Lanting och andra,

av allt det vackra som visades.

Det enda lätt olustiga var när Jeffrey Katzenberg uttryckte sig om mustangen som

"..den mest praktfulla varelse som Gud satt till denna jord."

Givetvis så vet vi, att han inte menade det så,

men i det här landet, som det är nu, kan man inte vara nog för försiktig.

(Skratt)

Jag är biolog och det centrala i biologins lärosats, teorin om design,

Darwins teori om evolution genom det naturliga urvalet.

I professionella kretsar överallt, är teorin såklart allmänt accepterad.

I icke-professionella kretsar utanför USA är den till stora delar ignorerad.

Men, i icke-professionella grupper inom USA,

väcker den så mycket fientlighet

(Skratt)

att man kan med rätta säga att amerikanska biologer befinner sig i ett krigstillstånd.

Kampen är så oroande för närvarande,

med rättsmål på gång i delstat efter delstat,

att kände mig tvungen att säga något om just det.

Vill ni veta vad jag har att säga om Darwanismen som sådan,

får ni faktiskt ta och läsa mina böcker,

vilka ni tyvärr inte kommer hitta i bokhandeln här utanför.

(Skratt)

Nutida rättsfall

handlar ofta om den påstått nya varianten av kreationism,

kallad intelligent design eller ID.

Låt er inte luras. ID innehåller inget nytt.

Det är bara kreationism under annat namn.

Omdöpt - jag väljer ordet avsiktligt,

(Skratt)

av taktiska och politiska orsaker.

Argumenten hos så kallade ID teoretiker

är samma gamla argument som redan förkastats om och om igen,

ända från Darwins tid till idag.

Det finns en effektiv lobby för evolutionen

som koordinerar kampen på vetenskapens sida,

och jag försöker allt jag kan för att hjälpa den,

men de blir ganska upprörda när människor som jag vågar yttra

att vi råkar vara ateister så väl som evolutionister.

I deras ögon, sitter vi inte still i båten, och ni kan förstå varför,

kreationister i avsaknad av logiska vetenskapliga argument för sin sak

faller tillbaka på den populära fobin mot ateism.

Lär era barn om evolution på biologilektionen,

och de kommer snart att börja med droger, rån och sexuell omoral!

(Skratt)

Faktum är, givetvis, att skolade teologer från påven och nedåt

är orubbliga i sitt stöd för evolutionen.

Denna bok, "Finding Darwin's God" av Kenneth Miller,

är en av de mest effektiva angreppen på Intelligent Design

som jag känner till, och den blir än mer slagkraftig

eftersom den är skriven av en hängiven kristen.

Människor som Kenneth Miller skulle kunna kallas gudasänd till evolutionens lobbygrupp

(Skratt)

för de avslöjar lögnen om att vara evolutionist är

detsamma som att vara ateist.

Människor som jag, å andra sidan, sitter inte still i båten.

Men nu skulle jag vilja säga något snällt om kreationister.

Något jag inte ofta gör, så lyssna noga.

(Skratt)

Jag tror att de har rätt om en sak.

Jag tror att de har rätt i att evolution

i grunden är ödeläggande för religion.

Jag har redan sagt att många individuella evolutionister, som påven,

också är religiösa, jag tror att de bedrar sig själva.

Jag är övertygad om att en sann förståelse av Darwins lära

fullkomligt undergräver religiös tro.

Nu kanske det låter på mig som om jag skall predika ateism,

och jag vill försäkra er om att så inte är fallet.

För en så pass sofistikerad publik som denna

vore det som att predika för de redan frälsta.

Nej, vad jag vill anmoda er ---

(Skratt)

-- istället vill jag uppmana er till militant ateism

(Skratt)

(Applåder)

Men det vore att framlägga det alltför negativt.

Om jag var en person med intresse av att bevara religiös tro,

så skulle jag vara väldigt rädd för den evolutionära vetenskapens positiva kraft,

för all vetenskap, men i synnerhet den evolutionära,

som kan inspirera och fängsla, just på grund av att den är ateistisk.

Nå, svårigheten för alla teorier om biologisk design

är att förklara den massiva statistiska osannolikheten hos levande varelser.

Statistisk osannolikhet i riktningen mot god design --

eller med ett annat ord komplexiteten.

Kreationismens standardargument, det finns bara ett, alla kokar ned till denna enda,

som grundar sig på statistisk osannolikhet.

Levande varelser är alldeles för komplexa för att kunna ha tillkommit av slump;

därav följer att de måste ha haft en skapare.

Detta påstående skjuter sig själv i foten såklart.

Vilken designer som helst, kapabel att skapa något riktigt komplicerat

måste i sig vara än mer komplex, och då har vi inte ens börjat

syna allt annat han förväntas göra,

som att förlåta synder, välsigna äktenskap, lyssna på böner,

vara på vår sida av kriget

(Skratt)

misstycka om vårt sexliv och så vidare.

(Skratt)

Komplexitet är det problem som varje biologisk teori måste lösa,

och man kan inte lösa det genom att postulera en agent som är än mer komplicerad,

och därigenom helt enkelt förvärra problemet.

Det darwinistiska naturliga urvalet är så bedövande elegant

för det löser problemet med att förklara komplexiteten

genom inget annat än enkelheten.

Väsentligen genom att tillföra en jämn ramp,

en förfining som sker steg för steg.

Men här, vill jag endast påpeka

att finessen med Darwinismen är att den undergräver religionen

just på grund av sin elegans, sin sparsamhet, sin kraft

och sin ekonomiska styrka.

Den har samma ekonomiska uthållighet som en vacker hängbro.

Teorin om Gud är inte bara en dålig teori.

Den visar sig vara, i grunden, oförmögen att lösa uppgiften den är satt till att lösa.

Så, för att återkomma till taktik och evolutionslobbyn.

Jag vill plädera för att det kan vara helt rätt, att inte sitta still i båten.

Mitt syfte med att attackera kreationismen skiljer sig från evolutionslobbyn.

Mitt syfte med att attackera kreationism, är att attackera religion som företeelse.

nu måste jag faktiskt beröra det anmärkningsvärda tabu

mot att säga något ont om religion

och jag kommer att göra så med den framlidne Douglas Adams egna ord,

en kär vän som, om han aldrig kom till TED,

verkligen borde bjudits in.

(Richard Saul Wurman: Det blev han.)

Han blev det. Bra. Jag trodde nästan det.

Han börjar detta anförande, vilket spelades in i Cambridge

precis innan han avled.

Han böjar med att förklara hur vetenskap fungerar genom att testa hypoteser

som är sårbara genom att kunna snärjas av motbevis, han fortsätter

Jag citerar, "Religion verkar inte fungera på det sättet.

Det har vissa centrala idéer, vilka vi kallar sakrala eller heliga.

Med det menas att här är en idé eller en föreställning

som ni inte är tillåtna att säga något negativt om.

Ni får bara inte. Varför inte? För att ni får inte.

(Skratt)

Varför skall det vara så att det är helt legitimt att stödja Republikanerna eller Demokraterna,

den här ekonomiska modellen mot den där, Macintosh istället för Windows,

men att ha en åsikt om hur Universum startade,

om vem som skapade Universum. Nej, det är heligt.

Vi är inte vana vid att utmana religiösa idéer

och det är väldigt intressant att se hur mycket ilska Richard skapar

när han gör det." Han avsåg mig, inte den Richard.

"Alla blir fullständigt utom sig av det,

för du är inte tillåten att säga dessa saker, ändå om man tittar rationellt på det

så finns där ingen anledning varför inte dessa idéer skulle vara öppna för debatt

som vilken annan, bortsett från det att vi på något sätt har kommit överrens

om att de inte skall vara det," och det var slutet på citatet av Douglas.

Mitt synsätt är inte bara att vetenskap undergräver religion,

utan även att religion undergräver vetenskap.

Den lär människor att nöja sig med triviala, övernaturliga icke förklaringar

och förblindar dem för de underbara faktiska förklaringar som finns inom vår räckvidd.

Det lär dem att acceptera auktoritet, uppenbarelse och tro

istället för att alltid kräva bevis.

Här är Douglas Adams, en underbar bild från hans bok, "Sista chansen".

Ok, det här är en typisk vetenskaplig publikation, "Quarterly Review of Biology."

Och jag kommer, som gästredaktör, sätta samman

en specialutgåva om frågeställningen, "Dödade en asteroid dinosaurierna?"

Och den första artikeln är av vetenskaplig standardtyp

baserad på bevis, "Iridiumlagren i Krita/Tertiär gränsen,

Kalium-Argon daterad krater i Yucatan,

indikerar att en asteroid utrotade dinosaurierna."

En helt normal vetenskaplig artikel.

Nu, nästa, "Vetenskapsakademins ordförande

har förunnats en stark inre övertygelse" (Skratt)

"... att en asteroid utrotade dinosaurierna."

(Skratt)

"Det har blivit enskilt uppenbarat för Professor Huxtane

att en asteroid utrotade dinosaurierna."

(Skratt)

"Professor Hordley uppfostrades till

att ha fullständig och absolut tro"

(Skratt)

"... att en asteroid utrotade dinosaurierna."

"Professor Hawkins har kungjort en officiell trossats

att alla lojala Hawkinsianer skall tro

att det var en asteroid som dödade dinosaurierna."

(Skratt)

Det där är otänkbart förstås.

Men tänk om

(Anhängare till asteroidteorin kan inte betraktas som patriotiska medborgare)

1987, frågade en reporter George Bush, den äldre.

huruvida han erkände medborgarskapet och patriotismen

hos ateistiska amerikanska medborgare.

Herr Bushs svar har blivit ökänt.

"Nej, jag vidkänner inte att ateister skall anses vara medborgare,

inte heller att de skall anses vara patrioter.

Detta är en nation under Gud."

Bushs trångsynta uttalande var inte ett isolerat misstag,

framkastat i stundens hetta, för att senare tas tillbaka.

Han stod vid det, trots upprepade krav på förtydligande eller tillbakadragande.

Han menade det verkligen.

Till yttermera visso, han visste att det på intet sätt hotade hans valbarhet, snarare det rakt motsatta.

Så väl Demokrater som Republikaner ståtar med sin religiositet

om de vill kunna bli valda. Båda partierna åkallar; en nation under Gud.

Vad skulle Thomas Jefferson ha sagt? (I varje land, varje tidsålder, har prästen avvisat friheten)

Förresten, jag är inte vanligtvis särskilt stolt över att vara brittisk,

men man kan inte låta bli att jämföra.

(Applåder)

I praktiken, vad är en ateist?

En ateist är helt enkelt någon som känner för Jahve

på samma vis som alla ärbara kristna känner inför Tor, Baal eller den gyllene kalven.

Som sagts förr. Vi är alla ateister vad avser de flesta av gudarna

som mänskligheten någonsin trott på. Några av oss tar det bara en gud längre.

(Skratt)

(Applåder)

Och hur vi än definierar ateism, så är det sannerligen den typ av akademisk uppfattning

som en person kan inneha utan att för den saken skull behöva bli misstänkliggjord

som en opatriotisk ickemedborgare som man inte kan rösta på.

Likväl så är det ett obestridligt faktum; att stå för att man är ateist

är detsamma som att presentera sig som Herr Hitler eller Fröken Satan.

Och allt det stammar från föreställningar om ateister

som en sorts konstig, excentrisk minoritet.

Natalie Angier skrev en ganska så sorglig krönika i the New Yorker.

där hon beskrev hur ensamt hon kände det som ateist.

Hon känner sig tydligt som en oroad minoritet,

men hur är det, hur många blir det om amerikanska ateister adderas ihop?

Den senaste undersökningen är en förvånansvärt sporrande läsning.

Kristenheten, så klart, utgör lejonparten

av befolkningen, med sina nästan 160 miljoner.

Men vilka skulle ni tro utgjorde den näst största gruppen,

bra många fler än judendomen med sina 2.8 miljoner, muslimerna som är 1,1 miljoner,

och Hinduer, Buddhister och alla andra sammanslaget?

Den näst största gruppen; om nästan 30 miljoner,

är den som beskrivs som ickereligiös eller sekulär.

Man kan inte hjälpa att undra varför röstfiskande politiker

är så vedertaget imponerade av, till exempel, den judiska lobbyns makt.

Staten Israel tycks vara skyldig den amerikansk-judiska

rösten sin existens, samtidigt som

de expedierar de ickereligiösa till den politiska intigheten.

Denna sekulära ickereligiösa röst, om ordentligt mobiliserad,

är numerärt nio gånger så stor som den judiska.

Varför tar denna långt mer betydande minoritet

inte tag i saken och använder dess politiska muskler?

Nåväl, nog om kvantitet. Hur är det med kvalitet?

Finns där någon korrelation, positiv eller negativ,

mellan intelligens och religiös belägenhet?

(Skratt)

Amerikanska undersökningen om religiös identitet (ARIS), vilken jag citerade,

sorterade inte sin data på socioekonomisk klass eller utbildning,

IQ eller något annat.

Men en färsk artikel av Paul G. Bell i Mensas medlemstidning

ger kött på benen.

Mensa, som ni vet, är en internationell organisation

för människor med mycket hög IQ.

Och från en metaanalys av tillgängliga studier,

drar Bell slutsatsen att, jag citerar, "Av 43 studier gjorda från 1927

om sambandet mellan religiös tro och ens intelligens eller utbildningsnivå,

fann alla utom fyra ett inverterat samband.

Alltså, ju högre ens intelligens eller utbildningsnivå är,

desto mindre troligt är det att man är religiös."

Nå, jag har inte själv sett de ursprungliga 42 studierna och kan inte kommentera den metaanalysen

men jag skulle vilja se fler studier gjorda på området.

Jag vet att det finns här, om jag får plantera en liten tanke,

det finns de av er i publiken

som enkelt kan finansiera en massiv forskningsinsats för att avgöra frågan,

så jag kastar fram det -- för var det kan vara värt.

Men låt mig nu visa er lite data

som har blivit omsorgsfullt analyserad och publicerad

gällande en speciell grupp, nämligen, toppforskare.

År 1998, gjorde Larson and Witham

en opinionsundersökning bland gräddan av amerikanska forskare,

de som blivit invalda och förärade plats i den nationella vetenskapsakademin.

och bland detta urval,

rasade tron på en personlig Gud till chockerande låga sju procent.

Cirka 20 procent är agnostiker och resten kan rimligen kallas ateister.

Liknande siffror framträdde för tron på personlig odödlighet.

Bland forskare inom biologi, var siffrorna än lägre,

endast 5,5 procent, tror på Gud. Forskare inom fysik: 7,5 procent.

Jag har inte sett korresponderande siffror för den akademiska eliten

inom andra fält, som historia eller filosofi,

men det skulle förvåna mig om de skiljdes åt.

Så, vi har hamnat i en sannerligen remarkabel situation,

ett groteskt missförhållande mellan USAs intelligentia

och USAs elektorskår.

En filosofisk ståndpunkt om Universums natur,

som delas av den stora majoriteten av USAs toppforskare

och troligen majoriteten av intelligentian generellt,

är så frånstötande för USAs väljare

att ingen kandidat publikt vågar bejaka den inför ett val.

Om jag har rätt, innebär det att högre samhällstjänst

i världens främsta land

är spärrad för just de bäst lämpade människorna, intelligentian,

om inte de samtidigt är beredda att ljuga om sin trosuppfattning.

Burdust sagt, politiska möjligheter i USA

försvåras kraftigt för dem

som samtidigt är intelligenta och ärliga.

(Applåder)

Jag är inte medborgare av detta land, så jag hoppas att det inte anses opassande

om jag föreslår att något måste göras.

(Skratt)

Och jag har redan antytt vad detta något är.

Från vad jag har upplevt här på TED, så tror jag att detta kan vara det ideala forumet att sjösätta detta.

Igen, fruktar jag att det kommer att kosta pengar.

Vi behöver ökad medvetenhet,

en komma-ut kampanj för USAs ateister.

(Skratt)

Detta skulle kunna likna de homosexuellas organiserade kampanj

för ett par år sedan

fast gud förbjude att vi skulle sänka oss så lågt att vi namngav

folk mot deras egna vilja.

I de flesta fall, kommer folk som träder fram på eget bevåg

att hjälpa till med att förstöra myten om att det skulle vara något fel med ateister.

Snarare tvärtom,

de kommer att visa att ateister allt som oftast är den typ av människor

som skulle fungera som anständiga förebilder för era barn.

Den sortens människor som en reklamman skulle vilja använda för att rekommendera en produkt.

Den sortens människor som sitter här och nu i detta rum.

Det borde bli en snöbollseffekt, en positiv återkoppling,

och ju fler namn vi samlar, ju snabbare får vi än fler.

Det skulle kunna bli icke-linjära, tröskeleffekter.

När en kritisk massa har uppnåtts,

så blir det en plötslig acceleration i rekryteringen.

Återigen, det krävs pengar.

Jag misstänker att ordet "ateist" som sådant

innehåller eller fortfarande är en stötesten

långt mer oproportionellt mot vad det faktiskt betyder, och en stötesten för folk

som annars gladeligen skulle träda fram.

Så, vilka andra ord skulle kunna användas för att kratta gången,

smörja hjulet, sockra pillret? Darwin själv föredrog agnostiker,

och det inte bara av lojalitet till sin vän Huxley, som myntade uttrycket.

Darwin sa, "Jag har aldrig varit en ateist

i den meningen att förneka existensen av en gud.

Jag tror i allmänhet att agnostiker

vore den mest korrekta beskrivningen av min sinnesstämning."

Han blev till och med okaraktäristiskt snarstucken mot Edward Aveling.

Aveling var en militant ateist

som misslyckades att övertala Darwin

att acceptera tillägnandet av hans bok om ateism,

vilket för övrigt ledde till uppkomsten av en fascinerade myt

att Karl Marx försökte tillägna "Kapitalet" till Darwin,

vilket han inte gjorde. Det var faktiskt Edward Aveling.

Vad som hände var att Avelings älskarinna var Marxs dotter,

och när både Darwin och Marx var döda,

blandades Marx papper ihop med Avelings.

och ett brev från Darwin som sa, "Min gode herre, tack så hemskt mycket

men jag önskar inte att du dedicerar din bok till mig,"

förmodades av misstag vara adresserat till Marx,

och det upphov till denna hela myt, vilken ni troligen hört om.

Det är en sorts vandringssägen,

att Marx försökte dedicera Kapitalet till Darwin.

Hursomhelst, det var Aveling, och när de båda möttes, utmanade Darwin Aveling,

"Varför kallar du dig själv ateist?"

"Agnostisk," genmälde Aveling, "är inget annat än ateistisk skrivet respektabelt,

och ateistisk är inget annat än agnostisk skrivet aggressivt."

Darwin klagade, "Men varför måste du vara så aggressiv?"

Darwin trodde att ateism kunde vara gott och bra för intelligentian,

men att vanligt folk inte skulle vara, citat, "mogna för det."

Vilket förstås, är vår gamle vän, "sitta still i båten" argumentet.

Det är inte dokumenterat huruvida Aveling bad Darwin att stiga ned från sin höga häst.

(Skratt)

Men hursomhelst, det var för mer än 100 år sedan.

Man skulle kunna tro att vi har växt upp sedan dess.

Nå, en vän, en intelligent fallen jude,

som händelsevis tar hänsyn till sabbaten

av kulturellt solidariska skäl,

beskriver sig själv som en "tandfé agnostiker."

Han vill inte kalla sig själv en ateist

för att det är, i princip, omöjligt att motbevisa

men bara agnostiker i sig kan antyda att Gud existens

skulle vara i jämnvikt med sannolikheten av hans icke existens.

Så min vän håller sig strikt agnostisk om tandfén.

men det är inte särskilt troligt, eller hur? Precis som med Gud.

Därav frasen, "tandfé agnostiker."

även Bertrand Russell pekade på samma tanke

när han använde sig av en hypotetisk tekanna i omloppsbana kring Mars.

Du tvingas vara rent strikt agnostisk

huruvida det finns en tekanna i i omloppsbana runt Mars,

men det betyder inte att du betraktar det lika troligt att den finns där

som att den faktiskt inte gör det.

Listan av saker som vi i strikt mening måste vara agnostiska om

stannar inte hos tandfén eller tekannor. Listan är oändligt stor.

Om du väljer att tro särskilt på en av dem,

enhörning eller tandfé eller tekanna eller Jahve,

ankommer det på dig att förklara varför.

Det åligger inte oss andra att förklara varför inte.

Vi, som är ateister, är också a-féister och a-tekannister

(Skratt)

Men vi bryr oss inte om att säga det,

och det är därför min vän använder tandféagnostiker

som en beteckning för vad de flesta skulle kalla ateist,

Oavsett, om vi vill locka djupt övertygade ateister att komma ut i offentligheten,

måste vi finna något bättre

att ha som paroll än tandfé- eller tekanne-agnostiker.

Så vad sägs om humanist?

Det har fördelen av ett världsomspännande nätverk av välorganiserade organisationer

och tidskrifter och annat redan på plats.

Mitt problem med det dock är att det är så uppenbart antropocentriskt.

Är det något vi lärt från Darwin

så är det att den mänskliga rasen endast är en

av miljoner av kusiner, några närstående, några mer avlägsna.

Det finns andra möjligheter som till exempel naturalist.

Men det har även problem med förväxling,

eftersom Darwin hade trott att naturalist,

med naturalist menas förstås också, motsats till det övernaturliga.

Och det används så ibland.

Darwin skulle bli förvirrad av det genom dess andra betydelse

vilket han också blev, förstås, tillsammans med andra förmodar jag.

som förväxlar det med nudism.

(Skratt)

Sådana människor skulle kunna vara del av den brittiska lynchmobb

som förra året attackerade en pediatriker (barnläkare) som de misstog för en pedofil.

(Skratt)

Jag tror att det bäst tillgängliga alternativet för ateist är helt enkelt icke-teist.

Det saknar den starka bibetydelsen av att det definitivt inte finns någon Gud,

och skulle därför lätt kunna tilltala tekanne och tandféagnostiker.

Det är helt kompatibelt med den god som fysiker ibland pratar om.

När människor som -- när ateister

som Stephen Hawking och Albert Einstein använde ordet "Gud,"

använder de det så klart som en metaforisk kortskrift

för den djupa, mystiska del av fysiken som vi ännu inte känner.

Icke-teist täcker allt det där, men till skillnad från ateist,

så följs det inte av samma fobiska, hysteriska reaktioner.

Men jag tror, faktsikt, att alternativet

är att ta tjuren vid hornen när det gäller ordet ateism i sig självt,

just för att det är ett tabubelagt ord

som bär med rysningar av hysterisk fobi.

En kristisk massa kan vara svårare att uppnå med ordet ateist

än med ordet icke-teist,

eller något annat ord som inte är så konfronterande.

Men om vi lyckades uppnå det med det fruktade ordet, ateist,

skulle den den politiska styrkan än större.

Jag har sagt att om jag vore religiös, så skulle jag vara väldigt rädd för evolutionen. Jag skulle gå längre än så.

Jag skulle frukta vetenskapen som sådan när man förstår den ordentligt.

Och det för att den vetenskapliga världsbilden

är så mycket mer spännande, mer poetisk,

och mer fylld av rena underverk än något

den religiösa fantasins fattiga arsenaler kan lägga fram.

Som Carl Sagan, ytterligare en nyligen avliden hjälte, lade fram saken,

"Hur kommer det sig att knappast någon av de stora religionerna har betraktat vetenskapen

och kommit fram till, 'Detta är bättre än vi trodde!

Universum är mycket större än vad vår profet sagt,

grandiosare, mer raffinerad, mer utsökt'? Istället säger de. 'Nej, nej nej!

Min gud är en liten gud, och jag ha honom som han är.'

En religion, gammal eller ny,

som understryker det magnifika hos Universum

vilket understryks av den moderna vetenskapen

skulle kanske kunna locka fram reserver av vördnad och förundran

som knappast nyttjas av de konventionella trosuppfattningarna."

Nå, det här är en åhörarskara av eliten,

och jag utgår därför ifrån att ungefär 10 procent av er är religiösa.

Många av er håller på det politiskt korrekta i att vi skall respektera religion,

men samtidigt misstänker jag att det finns en stor del av er

som i hemlighet föraktar religion lika mycket som jag gör.

(Skratt)

Om du är en av dessa, många av er är det kanske inte,

men om du är en av dem, så ber jag dig att sluta vara så artig,

träd fram och säg vad du tycker, och är du händelsevis rik,

skänk då en tanke på vilka sätt du kan bidra till en förändring.

Den religiösa lobbyn i det här landet

är otroligt välfinansierad av stiftelser, för att inte tala om alla skattefördelar,

av stiftelser som Templeton och tankesmedjan Discovery Institute.

Vi behöver en anti-Templeton för att ta ett steg i rätt riktning.

Om mina böcker sålde så bra som Stephen Hawkings,

istället för endast så bra som Richard Dawkins böcker så skulle jag ha gjort det själv.

Människor frågar hela tiden om, "Hur förändrade 11:e september dig?"

Nåväl, så här förändrade det mig.

Låt oss alla sluta vara så förbannat respektfulla.

Tack så hemskt mycket-

(Applåder)