Kan vi redigera minnen?
-
0:01 - 0:05Minnet är en vardagsgrej
som vi tar för given. -
0:06 - 0:10Vi minns vad vi åt till frukost i morse
eller vad vi gjorde förra helgen. -
0:10 - 0:15Det är inte förrän minnet börjar svikta
som vi inser hur fantastiskt det är -
0:15 - 0:18och hur mycket vi tillåter
våra tidigare erfarenheter att forma oss. -
0:20 - 0:23Men minne är inte alltid en bra sak.
-
0:23 - 0:27Som den amerikanska poeten
John Lancaster Spalding en gång sa: -
0:27 - 0:30"Minnet kan vara ett paradis
ur vilket vi ej kan fördrivas, -
0:30 - 0:33men kan också vara ett helvete
som vi ej kan undfly." -
0:35 - 0:40Många av oss upplever perioder i livet
som vi önskar aldrig skulle ha hänt. -
0:40 - 0:43Uppskattningsvis 90 procent av oss
-
0:43 - 0:47kommer att uppleva något slags
traumatisk händelse under livet. -
0:48 - 0:53Många kommer att lida av det
och sedan återhämta sig, -
0:53 - 0:56kanske till och med bli bättre människor
tack vare det. -
0:57 - 1:01Men vissa händelser är så extrema
att många, -
1:01 - 1:05till exempel upp till hälften
av de som överlever sexuellt våld, -
1:05 - 1:09utvecklar posttraumatiskt stressyndrom,
eller PTSD. -
1:11 - 1:14PTSD är en nedbrytande psykisk sjukdom
-
1:14 - 1:18som karaktäriseras av symptom
som intensiv rädsla och ångest, -
1:18 - 1:21och minnesblickar
av den traumatiska händelsen. -
1:22 - 1:26Dessa symptom har stor inverkan
på livskvaliteten -
1:26 - 1:32och triggas ofta av särskilda situationer
eller tecken i personens omgivning. -
1:33 - 1:38Gensvaren på dessa tecken
kan ha varit användbara när de lärdes in, -
1:38 - 1:41som till exempel att vara rädd
och ducka i ett krigsområde. -
1:41 - 1:42Men vid PTSD
-
1:42 - 1:46fortsätter de att styra beteenden
när det inte längre är lämpligt. -
1:47 - 1:50Om en krigsveteran återvänder hem
och duckar och gömmer sig -
1:50 - 1:52när en bil baktänder,
-
1:52 - 1:56eller inte klarar av att lämna hemmet
på grund av stark ångest, -
1:56 - 2:00då har gensvaret
på dessa minnen och tecken -
2:00 - 2:04blivit vad vi kallar maladaptivt.
-
2:05 - 2:11Man kan se PTSD
som en maladaptiv minnesstörning. -
2:13 - 2:14Jag borde hejda mig där,
-
2:14 - 2:17för jag pratar om minnet
som om det är en enda sak. -
2:17 - 2:19Det är det inte.
-
2:19 - 2:21Det finns många typer av minnen,
-
2:21 - 2:25som beror på olika kretsar
och regioner i hjärnan. -
2:26 - 2:31Som ni ser, finns det två tydliga
distinktioner vad gäller minnestyper. -
2:32 - 2:34Det finns minnen som vi är medvetna om,
-
2:34 - 2:37där vi vet att vi vet
och kan förmedla det i ord. -
2:38 - 2:40Det kan vara minnen av fakta
eller händelser. -
2:41 - 2:46Eftersom vi kan uttala dessa minnen,
kallas de deklarativa minnen. -
2:47 - 2:50Den andra typen
är icke-deklarativa minnen. -
2:50 - 2:56Det är minnen som vi oftast inte
har medveten tillgång till -
2:56 - 2:58och som vi inte kan förmedla i ord.
-
2:59 - 3:01Ett klassiskt exempel
på ett icke-deklarativt minne -
3:01 - 3:04är den motoriska förmågan att cykla.
-
3:04 - 3:08Det här är Cambridge,
du kan förmodligen cykla. -
3:08 - 3:10Du vet vad du gör på två hjul.
-
3:10 - 3:13Men om jag bad dig
skriva ner instruktioner -
3:13 - 3:16som lär mig att cykla,
-
3:16 - 3:20som min fyraåring gjorde
när han fick en cykel på sin födelsedag, -
3:20 - 3:22så skulle du få kämpa.
-
3:23 - 3:26Hur sitter man på cykeln
för att hålla balansen? -
3:26 - 3:29Hur fort måste man trampa
för att rulla stabilt? -
3:29 - 3:31Om det kommer en vindpust,
-
3:31 - 3:35vilka muskler ska man spänna
och hur mycket, för att inte ramla av? -
3:36 - 3:40Jag blir förbluffad
om du kan svara på de frågorna. -
3:40 - 3:43Men om du kan cykla så vet du svaren,
-
3:43 - 3:46du är bara inte medveten om dem.
-
3:49 - 3:50Åter till PTSD.
-
3:50 - 3:55En annan sorts icke-deklarativt minne
är känslominnet. -
3:55 - 3:58Det har en specifik psykologisk innebörd
-
3:58 - 4:01och avser vår förmåga
att lära oss tecken i vår omgivning -
4:01 - 4:04och deras känslomässiga
och motiverande betydelse. -
4:05 - 4:06Vad menar jag med det?
-
4:06 - 4:11Se på ett tecken som doften av brödbak,
-
4:11 - 4:14eller, ett mer abstrakt tecken,
en 20-pundssedel. -
4:14 - 4:17Dessa tecken har förknippats
med bra saker förut, -
4:17 - 4:19så vi gillar dem och dras till dem.
-
4:20 - 4:25Andra tecken, som getingsurr,
väcker negativa känslor -
4:25 - 4:29och dramatiskt undvikande
beteende hos vissa. -
4:30 - 4:32Jag avskyr getingar.
-
4:32 - 4:34Jag kan säga det.
-
4:34 - 4:37Men jag kan inte ge er
icke-deklarativa känslominnen -
4:37 - 4:40av hur jag reagerar
när det är en geting i närheten. -
4:40 - 4:42Jag kan inte ge er hjärtklappning,
-
4:42 - 4:46svettiga handflator
och känslan av ökande panik. -
4:46 - 4:50Jag kan beskriva det,
men inte ge det till er. -
4:52 - 4:55Ur PTSD-perpektiv, och det här är viktigt,
-
4:55 - 5:00har stress väldigt olika effekt
på deklarativa och icke-deklarativa minnen -
5:00 - 5:03och de hjärnkretsar
och regioner som stödjer dem. -
5:03 - 5:08Känslominnet stöds av en liten,
mandelformad struktur, amygdala, -
5:08 - 5:09och dess kopplingar.
-
5:10 - 5:14Deklarativt minne, särskilt "vad",
"var" och "när"-delarna i minnet, -
5:14 - 5:19stöds av en sjöhästformad del av hjärnan
som kallas hippocampus. -
5:19 - 5:23Den extrema stressnivån under ett trauma
-
5:23 - 5:26har väldigt olika effekt
på dessa två strukturer. -
5:27 - 5:32Som ni ser, när man ökar stressnivån
från ingen stress till mild stress, -
5:32 - 5:36så visar hippocampus,
som stödjer händelseminnet, -
5:36 - 5:41en ökad aktivitet och kan bättre stödja
lagringen av det deklarativa minnet. -
5:41 - 5:45Men när man ökar
till måttlig stress, stark stress -
5:45 - 5:49och sedan extrem stress,
som man ser vid trauman, -
5:49 - 5:52så stängs hippocampus av.
-
5:53 - 5:56Det innebär att när halten
av stresshormoner är hög, -
5:56 - 6:00som vid ett trauma,
så lagras inte detaljerna, -
6:00 - 6:04de specifika vad, var och när-detaljerna.
-
6:05 - 6:09Det händer med hippocampus,
men se vad stressen gör med amygdala, -
6:09 - 6:13som är viktig för
det icke-deklarativa känslominnet. -
6:13 - 6:16Aktiviteten stiger.
-
6:18 - 6:20Vad detta leder till vid PTSD,
-
6:20 - 6:24är ett överdrivet starkt känslominne,
i detta fallet rädsla, -
6:24 - 6:27som inte är kopplat
till en specifik tid eller plats, -
6:27 - 6:32för hippocampus har inte lagrat
vad, var och när. -
6:32 - 6:38På det här viset kan dessa tecken
styra beteenden när det inte är lämpligt, -
6:38 - 6:40och de blir på så vis maladaptiva.
-
6:41 - 6:47Men om vi vet att PTSD beror
på maladaptiva minnen, -
6:47 - 6:50kan vi använda den kunskapen
till att förbättra behandlingen -
6:50 - 6:52av patienter med PTSD?
-
6:54 - 6:58Det utvecklas en radikal, ny metod
för behandling av PTSD -
6:58 - 7:02som syftar till att förstöra
de maladaptiva känslominnena -
7:02 - 7:04som ligger till grund för sjukdomen.
-
7:04 - 7:07Detta är bara möjligt
-
7:07 - 7:10tack vare de stora förändringarna
i vår förståelse av minnet -
7:10 - 7:12under de senaste åren.
-
7:13 - 7:15Traditionellt sett trodde man
att minnen skapades -
7:15 - 7:18som när man skriver med bläck
i en anteckningsbok: -
7:18 - 7:21När bläcket har torkat
kan informationen inte ändras. -
7:22 - 7:24Man trodde att alla
de strukturella förändringarna -
7:24 - 7:27som sker i hjärnan
för att minnen ska lagras, -
7:27 - 7:31är avslutade inom ungefär sex timmar
och efter det är de permanenta. -
7:31 - 7:34Det kallas konsolidering.
-
7:35 - 7:38Men nyare forskning visar
att skapande av ett minne -
7:38 - 7:41mer liknar att skriva i en ordbehandlare.
-
7:42 - 7:45Först skapar vi minnet,
sedan lagrar vi det. -
7:45 - 7:49Men under rätt omständigheter
kan vi redigera minnet. -
7:50 - 7:54Omkonsolideringssynen på minnet
menar att de strukturella förändringar -
7:54 - 7:56som sker i hjärnan för att stödja minnet
-
7:56 - 8:01kan göras ogjorda,
även när det gäller gamla minnen. -
8:02 - 8:06Den här redigeringen sker inte hela tiden.
-
8:06 - 8:10Bara under väldigt specifika förhållanden
vid minneshämtning. -
8:11 - 8:15Låt oss se minneshämtning
som att man anropar minnet -
8:15 - 8:17eller öppnar filen.
-
8:18 - 8:23Ganska ofta hämtar vi bara minnet.
Vi öppnar filen för att läsa den. -
8:24 - 8:28Men under rätt förhållanden
kan vi öppna filen i redigeringsläge -
8:28 - 8:30och ändra informationen.
-
8:30 - 8:34Teoretiskt sett kan vi radera innehållet
-
8:34 - 8:41och när vi klickar "Spara"
så blir filen, minnet, bevarat. -
8:43 - 8:49Omkonsolideringssynen förklarar
en del av minnets konstigheter, -
8:49 - 8:52som att vi alla ibland minns fel
när det gäller det förgångna. -
8:52 - 8:56Men det ger oss också en möjlighet
att förstöra maladaptiva rädslominnen -
8:56 - 8:58som ligger till grund för PTSD.
-
8:58 - 9:01Det behövs bara två saker:
-
9:01 - 9:06Ett sätt att göra minnet instabilt,
öppna filen i redigeringsläge, -
9:06 - 9:09och ett sätt att radera informationen.
-
9:09 - 9:13Vi har gjort störst framsteg
när det gäller att radera informationen. -
9:14 - 9:16Det upptäcktes tidigt
-
9:16 - 9:20att en vanligt förekommande
blodtrycksmedicin, -
9:20 - 9:22betablockeraren propranolol,
-
9:22 - 9:27kan användas för att förhindra
omkonsolidering av råttors rädslominnen. -
9:27 - 9:31Om propranolol gavs
när minnet var i redigerbart läge, -
9:31 - 9:35betedde sig råttorna som om de inte längre
var rädda för en rädslotrigger. -
9:36 - 9:40Det var som om de aldrig hade lärt sig
att vara rädda för den. -
9:40 - 9:44Och detta gjordes med ett läkemedel
som är säkert för människor att använda. -
9:45 - 9:46Inte långt efter det,
-
9:46 - 9:50visade det sig att propranolol
även kan förstöra människors rädslominnen, -
9:50 - 9:55men det funkar bara
om minnet är i redigeringsläge. -
9:56 - 9:59Den studien gjordes
med friska, frivilliga personer, -
9:59 - 10:02men det är viktigt,
för det visar att fynden hos råttor -
10:02 - 10:06även sträcker sig till människor
och i förlängningen, mänskliga patienter. -
10:07 - 10:09Och hos människor
-
10:09 - 10:14kan man testa om radering
av ett icke-deklarativt känslominne -
10:14 - 10:17påverkar det deklarativa händelseminnet.
-
10:18 - 10:20Och det här är väldigt intressant.
-
10:20 - 10:24Trots att de som fick propranolol
när hjärnan var i redigeringsläge -
10:24 - 10:28inte längre var rädda för rädslotriggern,
-
10:28 - 10:34kunde de fortfarande beskriva förhållandet
mellan triggern och det otäcka resultatet. -
10:35 - 10:39Det var som om de visste
att de borde bli rädda, -
10:40 - 10:41men de blev inte rädda.
-
10:42 - 10:48Det visar att propranolol kan rikta in sig
på det icke-deklarativa känslominnet, -
10:48 - 10:52men lämna det
deklarativa händelseminnet opåverkat. -
10:52 - 10:58Men propranolol kan bara påverka minnet
om det är i redigeringsläge. -
10:59 - 11:03Så hur gör man ett minne instabilt?
Hur försätter man det i redigeringsläge? -
11:04 - 11:06Mitt eget labb
har jobbat en hel del med det. -
11:06 - 11:11Vi vet att det handlar om att introducera
viss, men inte för mycket, ny information -
11:11 - 11:14som ska införlivas i ett minne.
-
11:14 - 11:16Vi känner till de olika ämnen
som hjärnan använder -
11:16 - 11:19för att signalera att ett minne
bör uppdateras -
11:19 - 11:21och att filen ska redigeras.
-
11:21 - 11:24Vi jobbar mest med råttor,
-
11:24 - 11:28men andra labb har sett att samma faktorer
möjliggör minnesredigering hos människor, -
11:28 - 11:33även maladaptiva minnen
som de som orsakar PTSD. -
11:33 - 11:36Faktum är att ett flertal labb
i många olika länder -
11:36 - 11:41har påbörjat småskaliga kliniska försök
med minnesförstörande behandling -
11:41 - 11:45mot PTSD,
och sett mycket lovande resultat. -
11:46 - 11:49De här studierna behöver upprepas
i större skala, -
11:49 - 11:55men de ger förhoppningar
om minnesförstörande behandling av PTSD. -
11:55 - 12:00Traumaminnen behöver kanske inte vara
helvetet som vi inte kan undfly. -
12:03 - 12:06Fastän den minnesförstörande metoden
verkar väldigt lovande, -
12:06 - 12:11är den inte enkel eller okontroversiell.
-
12:11 - 12:13Är det etiskt att förstöra minnen?
-
12:13 - 12:15Vad händer med ögonvittnesskildringar?
-
12:15 - 12:18Tänk om någon inte kan få propranolol
-
12:18 - 12:21för att det inte går ihop med
andra läkemedel som de tar? -
12:22 - 12:24Med respekt för etik
och ögonvittnesskildringar, -
12:24 - 12:29skulle jag säga att det viktiga att minnas
är upptäckten i den mänskliga studien. -
12:30 - 12:34Eftersom propranolol bara påverkar
det icke-deklarativa känslominnet, -
12:34 - 12:38verkar det osannolikt att det
skulle påverka ögonvittnesskildringar -
12:38 - 12:40som bygger på deklarativa minnen.
-
12:41 - 12:45Det dessa minnesförstörande
behandlingar vill göra -
12:45 - 12:50är att mildra känslominnet,
inte utplåna traumaminnet fullständigt. -
12:50 - 12:54Det skulle göra gensvaren hos dem med PTSD
-
12:54 - 12:56mer lika gensvaren hos dem
som upplevt trauma -
12:56 - 12:58men inte utvecklat PTSD.
-
12:58 - 13:02Inte som om de aldrig
hade upplevt trauma alls. -
13:02 - 13:06Jag tror att de flesta skulle anse
att det är mer etiskt acceptabelt -
13:06 - 13:10än en behandling i syfte att skapa
ett fläckfritt minne. -
13:12 - 13:15Men propranolol då?
Man kan inte ge det till vem som helst, -
13:15 - 13:19och alla vill inte ta läkemedel
för att behandla psykiska tillstånd. -
13:19 - 13:22Här kan Tetris vara användbart.
-
13:23 - 13:24Ja, Tetris.
-
13:25 - 13:27I samarbete med andra forskare
-
13:27 - 13:30har vi undersökt
huruvida beteendeinterventioner -
13:30 - 13:34kan påverka omkonsolideringen av minnen.
-
13:34 - 13:36Hur skulle det gå till?
-
13:36 - 13:40Vi vet att det är nästan omöjligt
att göra två saker samtidigt -
13:40 - 13:43om båda sakerna är beroende
av samma region av hjärnan. -
13:44 - 13:46Tänk dig att försöka sjunga med
i en sång på radion -
13:46 - 13:48medan du skriver ett e-postmeddelande.
-
13:48 - 13:52Hanteringen av den ena processen
störs av den andra. -
13:52 - 13:56Det är likadant när man hämtar ett minne,
särskilt i redigeringsläge. -
13:56 - 14:00Om man tar ett visuellt symptom,
som minnesbilder vid PTSD -
14:00 - 14:03och får någon att anropa minnet
i redigeringsläget, -
14:03 - 14:06och sedan låter dem utföra
en krävande visuell uppgift, -
14:06 - 14:08som att spela Tetris,
-
14:08 - 14:14så borde det kunna ge så mycket
störande information till det minnet, -
14:14 - 14:17att det blir meningslöst.
-
14:18 - 14:22Så lyder teorin, och den stöds av data
från friska personer. -
14:23 - 14:27Våra försökspersoner tittade
på väldigt otrevliga filmer, -
14:27 - 14:30som ögonkirurgi,
annonser för trafiksäkerhet, -
14:30 - 14:32Scorseses "The Big Shave".
-
14:33 - 14:37Sådana traumafilmer
skapar något som liknar minnesbilder -
14:37 - 14:41hos friska personer i ungefär en vecka
efter att de har sett dem. -
14:42 - 14:45Vi upptäckte att om personerna
anropade dessa minnen, -
14:45 - 14:48de värsta stunderna i filmerna,
-
14:48 - 14:51och spelade Tetris samtidigt,
-
14:51 - 14:54så minskade antalet minnesbilder enormt.
-
14:54 - 14:59Återigen: Minnet måste vara
i redigeringsläge för att det ska funka. -
15:00 - 15:04Mina medarbetare har sedermera
tagit detta till kliniska populationer. -
15:04 - 15:07De har testat det på överlevande
från trafikolyckor, -
15:07 - 15:10och mammor som behövt göra
akut kejsarsnitt, -
15:10 - 15:14två typer av trauman
som ofta leder till PTSD, -
15:14 - 15:17och de såg en lovande minskning av symptom
-
15:17 - 15:19i båda fallen.
-
15:21 - 15:26Trots att det fortfarande finns
mycket att lära och mycket att förbättra, -
15:26 - 15:29så är dessa minnesförstörande behandlingar
mycket lovande -
15:29 - 15:33för behandling
av psykiska sjukdomar som PTSD. -
15:33 - 15:38Traumaminnen behöver kanske inte vara
helvetet som vi inte kan undfly. -
15:39 - 15:43Jag tycker att den här metoden
bör ge dem som vill möjligheten -
15:43 - 15:48att dra ett streck över delar av livet
som de helst skulle ha varit utan, -
15:48 - 15:50och på det viset förbättra
den psykiska hälsan. -
15:51 - 15:52Tack.
-
15:52 - 15:53(Applåder)
- Title:
- Kan vi redigera minnen?
- Speaker:
- Amy Milton
- Description:
-
Trauma och PTSD förändrar hjärnan, i synnerhet minnet, och kan väcka destruktiva, känslomässiga gensvar när de rörs upp. Kan man eliminera sådana triggers utan att radera själva minnena? Amy Miltons förbluffande minnesförändrande forskning syftar till att mildra de skadliga effekterna av smärtsamma minnen och ge en möjlig väg till bättre psykisk hälsa.
- Video Language:
- English
- Team:
- closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 16:06
Annika Bidner approved Swedish subtitles for Can we edit memories? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Can we edit memories? | ||
Annika Bidner accepted Swedish subtitles for Can we edit memories? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Can we edit memories? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Can we edit memories? | ||
Annika Bidner edited Swedish subtitles for Can we edit memories? | ||
Lisbeth Pekkari edited Swedish subtitles for Can we edit memories? | ||
Lisbeth Pekkari edited Swedish subtitles for Can we edit memories? |