Sam-skaparen av den sociala nyhets- och underhållningssidan "Reddit" har påträffats död. Han var sannerligen ett geni, fast han ansåg det aldrig själv. Han visade inget intresse för företagande och att tjäna pengar. En stor känsla av förlust kan kännas av inatt i Highland Park, staden som Aaron Swartz växte upp i, medans nära vänner och släkt säger farväl till en av internets starkaste ljus. Freedom, Open Access och dator-aktivister sörjer hans bortgång. "Ett förvånande intellekt," hör man av de som känt honom. Han blev mördad av regeringen, och MIT gick ifrån alla sina grundläggande principer. De ville göra ett exempel utav honom. Okej? Regeringar har en osläckbar törst för att kontrollera mera. Han skulle potentiellt behöva sitta 35 år i fängelse och behöva betala 1 miljon dollar i böter. Det ställer frågor om rättsväsendets iver, och jag skulle till och med kalla det 'vårdslöshet,' har ni tittat in i det ärendet och nått några slutsatser? När jag växe upp så upplevde jag en långsam process där allt som folk sagt till mig om hur naturligt saker var, eller ska vara, var inte alls naturliga. Det fanns saker som skulle kunna förändras. Och ännu viktigare, så fanns det saker som var fel och borde förändras. Och när jag insåg det, så fanns det ingen återvändo. Välkommen till sago-läsar-stunden. Namnet på boken är "Paddington at the Fair." Han föddes och växte upp i Highland Park. Aarons familj hade 3 söner, alla förvånansvärt begåvade. "..Åh, lådan välter.." [Pojkar som skriker] Så, vi var alla, ni vet, inte de bäst uppförande barnen. Ni vet, tre pojkar som springer runt hela tiden och orsakar trubbel... "Hallå, nej, nej, nej!" - Aaron! - Vad? Men jag har insett att Aaron lärde sig att lära sig själv väldigt tidigt. "Ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio!" - Knack, knack! - Vem där? - Aaron. - Vilken Aaron? - Aaron Lustigkurre. Han visste vad han ville och han ville alltid göra det. Han lyckades alltid med det han ville. Hans nyfikenhet var ändlös. "Här är en liten bild av vad planeter är. Varje planet har en symbol. Merkurius symbol, Venus symbol, Jordens symbol, Mars symbol, Jupiters symbol..." En dag, sa han till Susan, "Vad är det här gratis familjenöje i Highland Park centrum?" "Gratis familjenöje i Highland Park centrum" Han var tre år gammal då. Hon sa, "Vad pratar du om?" Han sa, "Titta, det står så här på kylskåpet." "Gratis familjenöje i Highland Park centrum" Hon blev helt överraskad över att han kunde läsa. Den heter "Min familj Seder." "Seder-natten är olik alla andra nätter." Jag minns en gång då vi var på Chicagos universitetsbibliotek. Jag drog ner en bok från hyllan som var från typ år 1900, och visade honom den och sa "det här är ett riktigt speciellt ställe." Vi var alla nyfikna barn, men Aaron gillade verkligen lärande och att lära ut. "...vi ska lära oss ABC baklänges." "Z, Y, X, W, V, U, T..." Jag minns när han kom hem från sin första lektion Algebra och sa "Noah, låt mig lära dig Algebra!" och jag svarade typ, "Vad ÄR algebra?" Och han var alltid sådan. "Nu trycker du på knappen. Där. Nu har den det." "Nu är den rosa." När han var två eller tre år gammal så introducerade Bob honom för datorer. Sedan tog det fart och han blev galen i dem. [Barn-språk] Vi hade alla datorer, men Aaron gick verkligen in för de, gick in för Internet. - Arbetar du på datorn? - Nja... "Hur kommer det sig... Mamma, varför fungerar inget?" Han började programmera från en riktigt ung ålder. Jag minns det första programmet jag skrev med honom var i BASIC och det var ett frågesport-spel kring Star Wars. Han satte sig ner med mig i källaren, där datorn var i timtal för att programmera det där spelet. Problemet som jag hade med honom var att det fanns inget jag ville ha gjort, medan för honom så fanns det alltid något att göra. Alltid någonting som kan lösas med programmering. Aaron såg alltid på programmering som magi. Man kan göra sådant som inte vanliga människor kan. Aaron gjorde en bankomat med hjälp av en Macintosh dator och en kartong-låda. På en Halloween visste jag inte vad jag ville klä ut mig till. Och han tyckte att det skulle vara riktigt coolt ifall jag klädde ut mig till hans nya favoritdator, vilket på den tiden var den ursprungliga iMac. Han hatade att klä ut sig själv på Halloween, men älskade att övertyga andra att klä ut sig till saker han skulle vilja se. "Värden Aaron, vänta, grabbar, kom igen, titta in i kameran!" "Spindelmannen tittar in i kameran." Han skapade en hemsida som kallades "The Info," där folk kunde fylla i information. Jag är säker på att någon där ute kan allt om guld och blad-guld. Varför skriver de inte det på den här hemsidan? Och då kan andra komma in senare, och läsa det som skrivits och ändra det ifall det var dåligt. Inte så olikt Wikipedia, ni vet? Och det här var innan Wikipedia hade påbörjats, och det var utvecklat av en 12-åring inne på sitt rum, med programmet snurrandes på en gammal liten server. Och en av lärarnas reaktioner var typ, "Det är en hemsk ide. Du kan inte låta vem som helst författa ett uppslagsverk. Anledningen till att vi har akademiker är att de skriver böcker åt oss. Hur kunde du någonsin få en så dum idé?" Jag och min bror typ, "Tja, ni vet, Wikipedia är ju coolt och så, men..." vi hade det i vårat hus typ 5 år sedan." Aarons hemsida, theinfo.org, vinner en tävling på skolan som arrangerats av web-design företaget ArsDigita från Cambridge. Vi for alla till Cambridge när han tog emot ArsDigita priset och vi hade ingen aning vad Aaron pysslade med. Det var tydligt att priset var oerhört viktigt. Aaron blev snabbt involverad i nätbaserade programmeringsgemenskaper, och blev då senare del i skapelseprocessen för ett nytt verktyg för webben. Han kommer upp till mig och säger, "Ben, du måste kolla på det här jag arbetar på nu! Det är riktigt coolt." "Ja, okej, vad är det?" "Det kallas RSS." Varpå han förklarar vad RSS är. "Är det någon hemsida som använder det? Varför skulle jag vilja använda det?"