Return to Video

Ruma Roka: Education and jobs for the deaf

  • 0:07 - 0:09
    Det förstod du ingenting utav, eller hur?
  • 0:09 - 0:11
    (Skratt)
  • 0:11 - 0:13
    Det är 63 miljoner döva människor i Indien
  • 0:13 - 0:17
    som går igenom detta
    år efter år, dag efter dag
  • 0:17 - 0:20
    och försöker förstå en
    värld de inte kan höra.
  • 0:20 - 0:23
    Stor brist på medvetenhet
    och social stigmatisering
  • 0:23 - 0:26
    av att ha ett barn som är olik-kappad.
  • 0:26 - 0:28
    Föräldrar vänder ut och in på sig själva
  • 0:28 - 0:31
    för att kunna förstå hur de
    ska uppfostra sitt barn.
  • 0:31 - 0:34
    Och de blir tillsagda, "Även
    fast ditt barn inte kan höra,
  • 0:34 - 0:36
    är ingeting fel på hans struphuvud.
  • 0:36 - 0:38
    Ingenting är fel på hans stämband
  • 0:38 - 0:41
    och han kan så småningom
    bli lärd att tala.
  • 0:41 - 0:46
    Där börjar resan av år
    spenderade på försök att lära
  • 0:46 - 0:50
    detta lilla barn att artikulera
    ord som han inte kan höra.
  • 0:51 - 0:54
    Även inom familjen
    vill detta lilla barn
  • 0:54 - 0:56
    kommunicera med sina föräldrar.
  • 0:56 - 1:00
    Han vill vara en del utav
    konversationerna i familjen.
  • 1:00 - 1:04
    Men han kan inte. Och han förstår inte
    varför ingen lyssnar på honom.
  • 1:05 - 1:07
    Så han känner sig isolerad och mister
  • 1:07 - 1:10
    en viktig färdighet som är
    nödvänding när vi växer upp.
  • 1:10 - 1:14
    Han går till skolan och tänker "Okej,
    förhoppningsvis blir saker annorlunda.".
  • 1:14 - 1:17
    Och han ser lärarna öppna
    och stänga sina munnar
  • 1:17 - 1:20
    och skriva dessa
    konstiga saker på tavlan.
  • 1:20 - 1:23
    Utan förståelse,
    eftersom han kan inte höra,
  • 1:23 - 1:27
    skriver han ner allting, hasplar
    ur sig det under tentamen,
  • 1:27 - 1:31
    och med nöd och näppe
    slutade han skolan, årskurs tio.
  • 1:31 - 1:35
    Vilka är hans anställningsmöjligheter?
  • 1:35 - 1:38
    Här är ett barn som faktiskt
    inte har en riktig utbildning.
  • 1:38 - 1:41
    Visuella ord, ordförråd
    bestående av trettio till fyrtio ord.
  • 1:41 - 1:46
    Han är emotionellt osäker, han är
    förmodligen arg på hela världen också,
  • 1:46 - 1:49
    vilken har, som han känner,
    systematiskt handikappat honom.
  • 1:49 - 1:53
    Var jobbar han? Simpel
    arbetskraft, okvalificerade jobb,
  • 1:53 - 1:56
    ofta i väldigt kränkande förhållanden.
  • 1:56 - 2:02
    Det är var min "födelse" resa börjar
    2004, jag har inte, som Kelly sade,
  • 2:02 - 2:04
    jag har ingen familjemedlem som är döv.
  • 2:04 - 2:08
    Bara ett konstigt kall och
    ingen rationell tanke.
  • 2:08 - 2:10
    Jag hoppade in i denna värld
    och lärde mig teckenspråk.
  • 2:10 - 2:14
    På den tiden var det utmanande.
    Ingen ville... ingen verkade veta...
  • 2:14 - 2:17
    "Vad är det du vill lära dig, Ruma?"
    "Är det ett språk?"
  • 2:17 - 2:22
    I vilket fall, lärandet av teckenspråk
    öppnade upp mitt liv till detta samhälle
  • 2:22 - 2:25
    vilket är utåt sett tyst,
    men flödar
  • 2:25 - 2:28
    med passionen och nyfikenheten
    som visuella lärande.
  • 2:28 - 2:31
    Och jag hörde deras historier
    om vad de ville göra.
  • 2:31 - 2:39
    Och ett år senare, år 2005, med ett
    magert sparkonto på cirka $5,000
  • 2:39 - 2:42
    av en mognad försäkring,
    startade jag detta center,
  • 2:42 - 2:46
    i en liten tvårumslägenhet
    med endast sex studenter
  • 2:46 - 2:49
    och mig som lärde dem
    engelska på teckenspråk.
  • 2:50 - 2:53
    Utmaningarna, nödens timme
    vid den punkten var,
  • 2:53 - 2:56
    hur får jag in dessa ungdomar,
    med endast grundskoleexamen,
  • 2:56 - 2:58
    i riktiga jobb hos företagen?
  • 2:58 - 3:03
    Jobb av värdighet, jobb som kan
    bevisa att döva inte är dumma?
  • 3:04 - 3:08
    Så, utmaningarna var enorma.
    De döva var år av att sitta såhär
  • 3:08 - 3:11
    och år av ennui och mörker.
  • 3:11 - 3:14
    De behövde tro på sig själva.
    Föräldrarna behövde bli övertygade
  • 3:14 - 3:17
    om att deras barn inte är döv och dum.
  • 3:17 - 3:19
    Och att han är kapabel
    att stå på sina egna ben.
  • 3:19 - 3:21
    Men viktigast av allt,
  • 3:21 - 3:24
    skulle arbetsgivaren anställa
    någon som inte kunde tala,
  • 3:24 - 3:27
    inte kunde höra, och verkligen
    inte kunde läsa eller skriva heller?
  • 3:27 - 3:31
    Jag satt tillsammans med några
    av mina vänner från branschen,
  • 3:31 - 3:35
    och jag delade med mig av min historia
    till dem om vad det betyder att vara döv.
  • 3:35 - 3:39
    Och jag förstod att där
    fanns områden i företag
  • 3:39 - 3:43
    där döva kunde arbeta, döva människor
    kunde arbeta med stort värde.
  • 3:43 - 3:46
    Och med magra resurser
    skapade vi det första
  • 3:46 - 3:49
    yrkesutbildningsläroplanen för döva
    människor någonsin i landet.
  • 3:49 - 3:54
    Att hitta lärare var ett problem.
    Så jag lärde mina döva barn,
  • 3:54 - 3:57
    mina studenter, att bli
    lärarna för de döva.
  • 3:57 - 4:01
    Och det är ett jobb de tog på sig
    med stort ansvar och stolthet.
  • 4:01 - 4:07
    Arbetsgivaren var fortfarande skeptisk.
    Utbildning, kvalifikationer, 10e pass.
  • 4:07 - 4:09
    "Nej, nej, nej, Ruma, vi kan
    inte anställa honom."
  • 4:09 - 4:10
    Det var ett stort problem.
  • 4:10 - 4:12
    "Och även om vi anställde honom,
  • 4:12 - 4:15
    hur ska vi kommunicera med
    honom? Han kan inte läsa, skriva.
  • 4:15 - 4:16
    Kan inte höra/tala."
  • 4:16 - 4:20
    Jag sade bara till dem, "Snälla
    kan vi ta det ett steg i taget?
  • 4:21 - 4:23
    Du vet, kan vi fokusera
    på vad vi kan göra?
  • 4:23 - 4:26
    Han är en duktig visuell person.
    Han kan arbeta. Och...
  • 4:26 - 4:30
    och om det fungerar, eller inte,
    då vet vi i alla fall det."
  • 4:30 - 4:35
    Här skulle jag vilja dela en
    historia om Vishu Kapoor.
  • 4:35 - 4:39
    Han kom till oss år 2009
    utan något språk alls.
  • 4:39 - 4:41
    Han kunde inte ens sitt eget teckenspråk.
  • 4:41 - 4:45
    Allt han såg, bearbetat i hans
    hjärna, var genom sina ögon.
  • 4:45 - 4:47
    Han mor var förtvivlad och hon sade,
  • 4:47 - 4:50
    "Ruma, kan jag snälla få ha honom
    i ditt center i två timmar?
  • 4:50 - 4:52
    Det är väldigt svårt för mig
    att hantera honom,
  • 4:52 - 4:54
    ni vet, att hantera honom
    24 timmar om dagen."
  • 4:54 - 4:58
    Så jag sade, "Ja, okej."
    Som en krashtjänst.
  • 4:58 - 5:03
    Det tog, väldigt mödosamma,
    ett och ett halvt år för oss
  • 5:03 - 5:07
    att ge Vishu ett språk. När han
    började kommunicera och
  • 5:07 - 5:11
    få en känsla för sig själv, och
    han förstod att det fanns...
  • 5:11 - 5:14
    Jag menar, han kunde inte höra, men
    oj, han kunde göra så mycket annat.
  • 5:14 - 5:16
    Han insåg att han tyckte om
    att arbeta med datorerna.
  • 5:16 - 5:18
    Vi uppmuntrade honom, motiverade honom,
  • 5:18 - 5:23
    och han fick delta i våra IT-program.
    Han klarade alla proven, ni vet,
  • 5:23 - 5:26
    mycket till min nervositet.
    En möjlighet uppkom en dag
  • 5:26 - 5:28
    i backend av ett väldigt
    välkänt IT-företag,
  • 5:28 - 5:32
    och enbart för exponeringen
    och erfarenheten sade jag,
  • 5:32 - 5:35
    "Låt Vishu också gå på
    den här arbetsintervjun."
  • 5:35 - 5:38
    Vishu gick dit och klarade
    alla tekniska testen.
  • 5:38 - 5:42
    Även då sade de, "Eh, jag hoppas bara
    att han kan klara att stanna kvar
  • 5:42 - 5:44
    i minst 6 månader."
  • 5:44 - 5:46
    Det har nu gått ett och ett halvt år.
  • 5:46 - 5:50
    Vishu är fortfarande där,
    och han är inte bara,
  • 5:50 - 5:53
    "åh, denna stackars killen
    jobbar i denna hörselmiljö."
  • 5:53 - 5:58
    Han har vunnit lagrar för månadens bästa
    anställd, inte bara en utan två gånger.
  • 5:58 - 6:01
    (Applåder)
  • 6:01 - 6:04
    Och jag vill dela med er att,
    idag tar det oss cirka
  • 6:04 - 6:08
    ett och ett halvt år att lära
    en döv person att bli redo
  • 6:08 - 6:10
    att komma in i denna verkliga
    värld vilken vi vet om.
  • 6:10 - 6:15
    På en kort tid på 6 år, arbetar nu
    500 av mina fantastiska unga elever
  • 6:15 - 6:20
    i några av topporganisationerna
    inom industrin:
  • 6:20 - 6:24
    i grafiska designprofiler,
    i backend av IT-organisationer,
  • 6:24 - 6:28
    i gästfrihet, i
    barriärbrytande arbeten
  • 6:28 - 6:31
    som i säkerheten, och i banker.
  • 6:31 - 6:34
    Och även på försäljningsställen,
    och ger direkt kundservice.
  • 6:34 - 6:36
    (Applåder)
  • 6:36 - 6:40
    Direkt möta människor som
    du och jag på KFC, på caféer.
  • 6:40 - 6:42
    Jag lämnar er bara med
    en liten tanke att,
  • 6:42 - 6:44
    ja, förändring är möjligt.
  • 6:44 - 6:48
    Och det börjar bara med en liten
    förändring i vårt perspektiv.
  • 6:48 - 6:49
    Tack så hemskt mycket.
  • 6:49 - 6:56
    (Applåder)
  • 7:02 - 7:06
    Och det här är applåder, det är ett
    internationellt tecken för applåder.
  • 7:06 - 7:08
    Tack så hemskt mycket.
标题:
Ruma Roka: Education and jobs for the deaf
描述:

more » « less
Video Language:
English
Duration:
07:10

Swedish subtitles

修订