Return to Video

Internet: Kryptering och offentliga nycklar

  • 0:03 - 0:08
    Internet: Kryptering och offentliga nycklar
  • 0:09 - 0:14
    Hej jag heter Mia Gil-Epner, jag studerar
    datavetenskap på UC Berkeley och arbetar
  • 0:14 - 0:19
    hos försvarsdepartementet med
    att hålla information säker. Internet är
  • 0:19 - 0:26
    ett öppet och offentligt system. Alla
    skickar och tar emot data med gemensamma
  • 0:26 - 0:30
    anslutningar. Men även om det är ett öppet
    system utbyter vi ändå en hel del privata
  • 0:30 - 0:36
    data. Saker som kreditkortsnummer,
    bankuppgifter, lösenord och e-post. Så
  • 0:36 - 0:41
    hur håller vi privata uppgifter hemliga?
    Alla uppgifter kan hållas hemliga med
  • 0:41 - 0:45
    en process som kallas kryptering, som
    ändrar meddelandet för att dölja original-
  • 0:45 - 0:52
    texten. Dekryptering processen som gör
    meddelandet läsbart. Det är
  • 0:52 - 0:57
    en enkel idé, och människor har gjort det
    i århundraden. En av de första välkända
  • 0:57 - 1:02
    metoderna är Caesarchiffer, döpt efter
    romerska generalen Julius Caesar
  • 1:02 - 1:07
    som krypterade sina militärkommandon
    för att se till att avlyssnade meddelanden
  • 1:07 - 1:13
    inte skulle kunna läsas av fiender.
    Caesar Cipher är en algoritm som ersätter
  • 1:13 - 1:17
    bokstäverna i det ursprungliga meddelandet
    med en bokstav ett visst antal steg bort i
  • 1:17 - 1:21
    alfabetet. Om antalet bara är känt av
    sändaren och mottagaren kallas det för
  • 1:21 - 1:29
    nyckeln. Den gör att läsaren kan låsa upp
    det hemliga meddelandet. T.ex. om original
  • 1:29 - 1:36
    texten är "HEJ" och krypteras med Caesar
    Chiffer-algoritmen med en nyckel på 5
  • 1:36 - 1:43
    skulle det vara så här. För att dekryptera
    meddelandet använder mottagaren nyckeln.
  • 1:43 - 1:50
    Men det stora problemet med Caesar Chiffer
    är att vem som helst kan knäcka
  • 1:50 - 1:56
    det krypterade meddelandet genom att pröva
    alla nycklar i det engelska alfabetet,
  • 1:56 - 2:00
    det finns bara 26 bokstäver, vilket gör
    att det krävs högst 26 försök för att
  • 2:00 - 2:07
    dekryptera meddelandet. Det är inte svårt
    att pröva 26 nycklar, det skulle ta högst
  • 2:07 - 2:13
    en timme eller två. Vi gör det svårare och
    förskjuter inte varje bokstav lika, vi
  • 2:13 - 2:19
    förskjuter varje bokstav med olika antal
    steg. Här visar en tiosiffrig nyckel
  • 2:19 - 2:27
    hur många steg varje bokstav kommer att
    förskjutas för att kryptera et meddelande.
  • 2:27 - 2:34
    Det skulle vara svårt att gissa. Tio
    siffror har 10 miljarder möjliga lösningar
  • 2:34 - 2:40
    Självklart är det för svårt för att lösa,
    det skulle ta en människa flera hundra år.
  • 2:40 - 2:46
    Det skulle ta en modern dator bara
    sekunder att pröva 10 miljarder nycklar.
  • 2:46 - 2:51
    Så i en modern värld där brottslingar är
    beväpnade med datorer istället för pennor,
  • 2:51 - 2:58
    hur kan meddelanden krypteras så att de är
    för svåra att knäcka? För svåra innebär
  • 2:58 - 3:04
    att det finns för många möjligheter
    att beräkna inom rimlig tid. Dagens säkra
  • 3:04 - 3:10
    kommunikation är krypterad med 256-bitars
    nycklar. Det innebär att en dator som
  • 3:10 - 3:16
    stöter på ditt meddelande måste pröva
    så många möjliga alternativ för att hitta
  • 3:16 - 3:24
    nyckeln och knäcka meddelandet. Även om du
    hade 100 000 superdatorer och samtliga
  • 3:24 - 3:31
    kunde pröva en miljon miljarder nycklar i
    sekunden skulle det ta biljoners biljoner
  • 3:31 - 3:38
    år att att knäcka ett enda meddelande
    krypterat med 256 bitar.
  • 3:38 - 3:43
    Nu blir ju datorchips dubbelt så snabba
    och hälften så stora drygt varje år. Om
  • 3:43 - 3:48
    utvecklingen fortsätter i den takten
    kommer dagens omöjliga problem kunna lösas
  • 3:48 - 3:55
    om bara några hundra år och 256 bitar
    kommer inte att räcka till. Faktum är att
  • 3:55 - 4:01
    vi redan varit tvungna att utöka standard-
    nyckeln för att inte halka efter datorerna
  • 4:01 - 4:06
    Den goda nyheten att en längre nyckel inte
    gör krypteringen svårare men att det
  • 4:06 - 4:12
    exponentiellt ökar antalet försök det tar
    för att knäcka ett chiffer. När
  • 4:12 - 4:17
    avsändaren och mottagaren delar samma
    nyckel för att kryptera och avkryptera,
  • 4:17 - 4:24
    heter det symmetrisk kryptering. som med
    Caesar Chiffer måste den hemliga nyckeln
  • 4:24 - 4:30
    enas om i privat mellan två personer i
    förväg. Det går bra för människor, men
  • 4:30 - 4:36
    då internet är öppet så det är omöjligt
    för två datorer för att "träffas" privat.
  • 4:36 - 4:42
    Istället använder datorer asymmetrisk
    kryptering, en offentlig nyckel som kan
  • 4:42 - 4:49
    ges till med vem som helst och en privat
    nyckel. Den offentliga nyckeln krypterar
  • 4:49 - 4:56
    data och vem som helst kan använda
    men hemligheten kan bara dekrypteras
  • 4:56 - 5:01
    med en dator som har tillgång till den
    privata nyckeln. Det fungerar matematiskt,
  • 5:01 - 5:06
    men vi tar inte det just nu. Föreställ dig
    att du har en personlig brevlåda,
  • 5:06 - 5:11
    där vem som helst kan lägga i post med
    rätt nyckel. Du kan göra många kopior
  • 5:11 - 5:17
    av insättningsnyckeln och skicka till
    någon eller även göra den offentlig. Vem
  • 5:17 - 5:21
    som helst kan använda den offentliga
    nyckeln för att öppna brevinkastet och
  • 5:21 - 5:27
    lägga i meddelanden, men bara du kan öppna
    brevlådan med din privata nyckel för att
  • 5:27 - 5:32
    se dina hemliga meddelanden. Du kan även
    svara med ett säkert meddelande
  • 5:32 - 5:38
    genom att använda någon annans offentliga
    insättningsnyckel och skicka meddelanden
  • 5:38 - 5:44
    utan att någonsin behöva enas om en privat
    nyckel. Offentliga nycklar är grunden
  • 5:44 - 5:49
    till all säker kommunikation på det öppna
    internet med säkerhetsprotokollen
  • 5:49 - 5:56
    SSL och TLS, som skyddar oss när vi
    surfar på webben. Din dator använder det
  • 5:56 - 6:01
    när ser det lilla låset eller bokstäverna
    https på din webbläsares adressrad
  • 6:01 - 6:07
    Det innebär att datorn använder sig av
    offentliga nycklar för säkert datautbyte
  • 6:07 - 6:13
    med webbplatsen du är på. Ju fler
    internetanvändare, desto fler privata
  • 6:13 - 6:19
    data kommer att överföras och behovet att
    säkra dessa data blir allt viktigare.
  • 6:19 - 6:24
    Och när datorer blir snabbare och snabbare
    måste vi utveckla nya sätt att kryptera
  • 6:24 - 6:29
    på sätt som inte datorer kan knäcka. Det
    här är mitt jobb och det förändras snabbt.
Title:
Internet: Kryptering och offentliga nycklar
Description:

Mia Epner, som arbetar med säkerhet för det amerikanska försvaret, förklarar hur kryptografi gör att data kan överföras säkert online. Den här videon introducerar 256-bitars kryptering, offentliga och privata nycklar, SSL & TLS och HTTPS.

Lär dig mer på http://code.org/

Håll kontakt med oss!
• på Twitter https://twitter.com/codeorg
• på Facebook https://www.facebook.com/Code.org
• på Instagram https://instagram.com/codeorg
• på Tumblr https://blog.code.org
• på LinkedIn https://www.linkedin.com/company/code-org
• på Google+ https://google.com/+codeorg

more » « less
Video Language:
English
Duration:
06:40

Swedish subtitles

Revisions