-
I musiken,
-
är slutet av en komposition
-
inte poängen med kompositionen.
-
Om det vore så, skulle de bästa dirigenterna
-
vara de som spelade musiken snabbast.
-
Och det skulle finnas tonsättare
-
som endast skrev slutnummer.
-
[skratt] Folk skulle gå på konsert
-
bara för att höra ett sista slutackord--
-
och så var det slut [skratt].
-
Men vi inser inte att,
-
vår utbildning för in
detta mönster
-
i vårt dagliga beteende.
-
Vi har ett skolsystem
-
som ger ett helt annat intryck.
-
Allt är betygsatt och det vi gör är att,
-
vi sätter in barnet i betygssystemets
korridorer
-
och lockar med en morot av något slag.
-
Då hamnar man på dagis, du vet, och det är ju bra
-
för när man är klar med det
-
kommer man in i första klass, sen lockas man vidare,
-
första klass leder till andra klass och så vidare.
-
Sen blir man klar med grundskolan och börjar gymnasiet
-
det trappas upp --målet närmar sig--
-
och sen måste man läsa vidare.
-
Sen, min själ, kommer man in på universitetet.
-
Och när du är färdigutbildad
-
är det dags att ansluta sig till mängden.
-
Och helt plötsligt
-
säljer man försäkringar åt ett företag
-
med har kvoter att fylla.
-
Så uppfyller man kvoterna.
-
Och målet närmar sig hela tiden.
-
Den kommer närmre och närmre --det fantastiska målet--
-
framgången man strävar efter.
-
Så vaknar man en dag,
-
när man är 40,
-
tänker man, "Herregud jag är framme!"
-
"Jag är där!"
-
och så känns det ändå
-
precis som det alltid gjort.
-
Och så känner man sig besviken för att det känns
-
som en bluff.
-
Och det var en bluff.
-
En fruktansvärd bluff.
-
De fick en att missa allt.
-
-
-
-
-
-
-
-
-