Det finns inga dåliga knappar,
bara dåliga människor.

Hur låter det? Okej?

[Små saker.]

[Stora idéer.]

[Isaac Mizrahi om knappen.]

Ingen vet vem som uppfann knappen.

Den kan ha dykt upp så tidigt som 
2 000 år före vår tideräkning.

Först var den bara dekorativ,

något vackert som syddes fast på kläderna.

3 000 år senare

uppfann någon äntligen knapphålet

och plötsligt blev knappar användbara.

Knappen och knapphålet 
är en så bra uppfinning.

Knappen glider inte bara genom hålet

utan faller också på plats

så att den sitter säkert och inte går upp.

Knappens utformning har inte förändrats 
så mycket sedan medeltiden.

Designen är en av de mest 
hållbara i världshistorien.

Jag tycker bäst om de runda knapparna.

Antingen är de välvda med 
en liten ögla på baksidan

eller också runda, med eller utan kant,

och två eller fyra hål.

Knapphålet är nästan viktigare än knappen.

Man räknar ut storleken så här:

Knappens diameter plus knappens tjocklek

plus lite extra.

Innan knappen fanns var kläderna större,

mer oformliga,

ock folk ålade sig in i dem

eller lindade tyget om sig.

Men sedan blev modet mer kroppsformat

när vi upptäckte knappens 
användningsområden.

En gång i tiden var det enda sättet att 
få kläderna att forma sig efter kroppen.

Jag tror att anledningen till att 
knappen överlevt så länge

är att den faktiskt fungerar 
för att hålla ihop kläderna.

Dragkedjor går sönder.

Kardborrband låter
och slits ut efter ett tag.

Om en knapp faller av syr man 
bara fast den igen.

Knappen är helt enkelt där för att stanna.

Det är inte bara världens enklaste design

utan också ett fantastiskt trenduttryck.

När jag var liten stickade mamma 
en jättefin tröja åt mig.

Jag tyckte inte om den.

Men så hittade jag några knappar

och så fort de sytts fast på tröjan 
älskade jag den.

Om du inte har bra smak 
och har svårt att välja knapp,

låt någon annan göra det.

Jag menar det verkligen.