Jag kommer aldrig någonsin 
att glömma känslan när jag såg havet

och satte min fot på båten
för första gången.

För det fyraåriga barnet
var det den största frihetskänsla

jag kunde föreställa mig.

Jag bara kände, 
från och med den åldern

att jag skulle älska att någon gång
segla jorden runt.

När du ger dig iväg på sådana resor

tar du med allt du behöver 
för att överleva.

Det du har - är allt du har.

Du måste hushålla med det,

till den sista droppen diesel
och den sista maten.

Det är absolut nödvändigt,
annars klarar du det inte.

Plötsligt insåg jag:
"Varför är vår värld så olika?"

Ni vet, vi har begränsade resurser

att tillgå, endast en gång
i mänsklighetens historia.

Metall, plast, gödningsmedel.

Vi gräver upp allt det ur marken
och använder upp det.

Hur ska det långsiktigt kunna fungera?

Det måste finnas andra vägar
till global resursanvändning;

att använda resurserna, 
men inte göra slut på dem.

Det var frågan jag ställde mig.

Det tog mig lång tid att inse att 
det finns andra sätt att sköta ekonomin,

andra sätt att använda saker,
nyttja råvaror.

Och det är cirkulär ekonomi.

Dagens ekonomiska system
är framförallt extraktivt.

Det är linjärt.

Vi utvinner råvaror ur marken,
producerar något

och när produktens livscykel når sitt slut
slänger vi den.

Oavsett hur effektivt 
du använder råvarorna

i den här typen av system,

även om du tillverkar produkten

ganska energi- och råvarusnålt,

når du till sist slutet.

Om du istället tittar på en
cirkulär modell

där du, när du designar en produkt,
nyttjar råvaror ur marken

eller återvunnet material, det ideala.
Du använder materialet i produktionen

men utformar produkten 
så att den är återvinningsbar

redan via grunddesignen.

Du designar bort 
avfall och föroreningar.

Varför skulle du göra annat
i en värld med ändliga resurser?

Det handlar om designbrief.

Om du handlar en tvättmaskin idag

betalar du skatt på den
och du äger alla dess delar.

Och när den går sönder,
vilket de oundvikligen gör

betalar du deponiskatt.

I en cirkulär ekonomi 
förändras allt sådant.

Du äger inte din maskin,
du betalar per tvätt.

Tillsynen sköts av
maskinernas tillverkare.

De säkerställer att 
när maskinen måste bytas ut

hämtar de den 
och ser till att dess delar återvinns.

Så det handlar om ett cirkulärt system
baserat på design.

Vi har studerat många beräkningar
avseende detta,

det vill säga ekonomin,
och det är mycket billigare.

Det kostar 12 US cents,
jämfört 27 US cents, per tvätt

att ha en cirkulär maskin.

Vi skulle leva i ett fungerande system.

Vi skulle inte producera avfall.

Vi skulle få bättre service,
och tillgång till teknologi.

Alla studier vi har gjort, eftersom
alla tillverkare inte köper allt material,

visar att vidareförsäljning
skulle generera bättre priser

eftersom de skulle få garantier för 
att produkterna återförs till systemet.

Jag är mycket optimistisk
för när du tittar på siffrorna,

ekonomin bakom detta

är det vettigt att övergå 
till cirkulär ekonomi.

Det finns mervärden i en cirkulär ekonomi
som inte finns i en linjär.

Det medför absolut kostnader
att göra en stor omställning

Men kanske måste du ställa dig frågan,
vad som är riskerna med en linjär?

För mig är det uppenbart.
Det finns en stor risk med linjär.

Det kan helt enkelt inte vara framtiden,
baserat på krass ekonomi.

Så, faktum är: 
var spenderar du din tid och möda?

Låt oss ta reda på hur cirkulär ser ut

och försöka måla upp den bilden 
så gott vi kan.

Text: Lotta Isacsson