WEBVTT

00:00:08.480 --> 00:00:11.420
En av de häftigaste grejorna som jag
upptäckt om kretskort är-

00:00:11.780 --> 00:00:18.440
-att de kan vara en konstform. Om jag har
en kreativ idé så kan jag förverkliga den.

00:00:20.300 --> 00:00:24.700
Så om du har idéer så kan du använda
teknik för att förverkliga dem.

00:00:26.860 --> 00:00:32.340
Varje inmatning till eller utmatning från
en dator är någon typ av information-

00:00:32.340 --> 00:00:37.240
-som kan betecknas med elektriska signaler
som är på eller av-

00:00:37.240 --> 00:00:39.060
-eller som ettor och nollor.

00:00:39.400 --> 00:00:46.360
För att ta hand om information som matas in
och ta fram information som ska sändas ut-

00:00:46.360 --> 00:00:49.920
-måste en dator ändra på och kombinera
signalerna som kommer in.

00:00:50.540 --> 00:00:58.520
För detta använder datorn miljontals små
komponenter i en elektronisk krets.

00:01:03.040 --> 00:01:08.460
Vi ska titta närmare på hur kretsar kan ta
hand om informationen i ettor och nollor.

00:01:09.460 --> 00:01:12.280
Det här är en otroligt enkel krets.

00:01:12.280 --> 00:01:15.820
Den tar en elektrisk signal, på eller av,
och byter den.

00:01:15.820 --> 00:01:20.580
Så om du ger den signalen 1,
ger kretsen dig 0.

00:01:20.580 --> 00:01:23.620
Och om du ger kretsen 0,
så ger den dig 1.

00:01:23.630 --> 00:01:29.680
Signalen som kommer in är inte samma som
signalen som går ut, så kretsen kallas ICKE.

00:01:30.040 --> 00:01:36.580
Mer komplicerade kretsar kan ta flera
signaler och kombinera dem till nåt annat.

00:01:36.580 --> 00:01:43.480
I det här exemplet tar kretsen emot två
olika signaler som antingen är 1 eller 0.

00:01:43.880 --> 00:01:49.580
Om någon av de inkommande signalerna är 0
så blir resultatet också 0.

00:01:49.580 --> 00:01:52.720
Kretsen ger bara ifrån sig 1-

00:01:52.780 --> 00:02:00.760
-om de två inkommande signalerna
båda är 1, så vi kallar kretsen OCH.

00:02:01.220 --> 00:02:06.600
Det finns många små kretsar som dessa som
utför enkla logiska beräkningar,

00:02:06.600 --> 00:02:13.400
Genom att kombinera dessa kretsar får vi
komplexa kretsar som gör beräkningar.

00:02:13.940 --> 00:02:19.760
Till exempel kan vi göra en krets som
lägger ihop 2 bitar, en adderare.

00:02:19.840 --> 00:02:27.040
Den här kretsen tar två enskilda bitar,
var och en 1 eller 0, och beräknar summan.

00:02:27.350 --> 00:02:29.829
Summan kan vara att 0 plus 0 blir 0,-

00:02:30.340 --> 00:02:34.340
-0 plus 1 blir 1, eller 1 plus 1 blir 2.

00:02:34.360 --> 00:02:39.440
Du behöver två kablar som går ut eftersom
du kan behöva två binära siffror i svaret.

00:02:40.060 --> 00:02:44.500
När du väl har en enkel adderare för att
lägga ihop två bitar information-

00:02:44.500 --> 00:02:50.340
-så kan du kombinera flera såna adderare
för att lägga ihop större tal.

00:02:51.170 --> 00:02:56.229
Till exempel har vi en 8-bitars adderare
som lägger ihop talen 25 och 50.

00:02:57.260 --> 00:03:03.730
Varje tal visas med hjälp av 8 bitar, så 16
olika elektriska signaler går in i kretsen.

00:03:04.920 --> 00:03:10.760
Kretsen för en 8-bitars adderare har många
små adderare som tillsammans ger summan.

00:03:12.500 --> 00:03:17.340


00:03:17.340 --> 00:03:24.720


00:03:24.720 --> 00:03:30.520


00:03:30.520 --> 00:03:34.100


00:03:34.820 --> 00:03:38.660


00:03:38.660 --> 00:03:44.780


00:03:45.100 --> 00:03:50.060


00:03:50.580 --> 00:03:53.200


00:03:53.200 --> 00:03:58.140


00:03:58.360 --> 00:04:04.340


00:04:05.320 --> 00:04:10.720


00:04:11.860 --> 00:04:18.019


00:04:18.860 --> 00:04:24.900


00:04:24.900 --> 00:04:27.720


00:04:27.720 --> 00:04:31.960


00:04:31.960 --> 00:04:34.920