1 00:00:00,000 --> 00:00:03,000 Jag startade Improv Everywhere för ungefär 10 år sedan 2 00:00:03,000 --> 00:00:06,000 när jag flyttade till New York och intresserade mig för skådespeleri och komedi. 3 00:00:06,000 --> 00:00:09,000 Eftersom jag var ny i stan hade jag ingen scen 4 00:00:09,000 --> 00:00:12,000 så jag bestämde mig för att skapa min egen i det offentliga rummet. 5 00:00:12,000 --> 00:00:14,000 Det första projektet som vi ska titta på 6 00:00:14,000 --> 00:00:16,000 är den allra första byxlösa tunnelbanefärden. 7 00:00:16,000 --> 00:00:18,000 Det här utspelar sig i januari 2002. 8 00:00:18,000 --> 00:00:20,000 Den här kvinnan är stjärnan i filmen. 9 00:00:20,000 --> 00:00:22,000 Hon vet inte om att hon blir filmad. 10 00:00:22,000 --> 00:00:24,000 Vi filmar henne med en dold kamera. 11 00:00:24,000 --> 00:00:26,000 Det är på tåg 6 i New York. 12 00:00:26,000 --> 00:00:28,000 Det här är den första stationen som tåget stannar vid. 13 00:00:28,000 --> 00:00:30,000 Det här är två danskar 14 00:00:30,000 --> 00:00:33,000 som kommer och sätter sig bredvid den dolda kameran. 15 00:00:33,000 --> 00:00:35,000 Och där är jag i den bruna rocken. 16 00:00:35,000 --> 00:00:37,000 Det är någon grad under noll ute. 17 00:00:37,000 --> 00:00:39,000 Jag har en mössa på mig. Jag har en halsduk. 18 00:00:39,000 --> 00:00:42,000 Hon kommer att lägga märke till mig när som helst. 19 00:00:44,000 --> 00:00:50,000 (Skratt) 20 00:00:50,000 --> 00:00:52,000 Och som ni ser så har jag inga byxor på mig. 21 00:00:52,000 --> 00:00:55,000 (Skratt) 22 00:00:55,000 --> 00:00:57,000 Så nu -- 23 00:00:57,000 --> 00:00:59,000 Nu har hon sett mig 24 00:00:59,000 --> 00:01:01,000 men i New York så finns det knasbollar i varenda tunnelbanevagn. 25 00:01:01,000 --> 00:01:03,000 En är inte så ovanligt. 26 00:01:03,000 --> 00:01:06,000 Hon fortsätter att läsa sin bok som av en olycklig slump heter "Våldtäkt". 27 00:01:06,000 --> 00:01:10,000 (Skratt) 28 00:01:10,000 --> 00:01:12,000 Hon har lagt märke till den onormala händelsen 29 00:01:12,000 --> 00:01:14,000 men har fortsatt med sitt liv som vanligt. 30 00:01:14,000 --> 00:01:16,000 Undre tiden har jag sex vänner 31 00:01:16,000 --> 00:01:19,000 som väntar på de följande sex stationerna, även de i bara kalsongerna. 32 00:01:20,000 --> 00:01:22,000 De kommer att kliva på tåget en och en. 33 00:01:22,000 --> 00:01:25,000 Vi kommer att bete oss som om vi inte känner varandra. 34 00:01:25,000 --> 00:01:28,000 Vi kommer att bete oss som om vi råkat begå ett misstag 35 00:01:28,000 --> 00:01:31,000 när vi glömde att ta på oss våra byxor denna kalla januaridag. 36 00:01:31,000 --> 00:01:56,000 (Skratt) 37 00:01:56,000 --> 00:01:58,000 Så nu 38 00:01:58,000 --> 00:02:00,000 bestämmer hon sig för att lägga ner boken om våldtäkt. 39 00:02:00,000 --> 00:02:02,000 (Skratt) 40 00:02:02,000 --> 00:02:06,000 Och bestämmer sig för att ha lite mer koll på sin omgivning. 41 00:02:06,000 --> 00:02:08,000 Under tiden håller danskarna till vänster om kameran 42 00:02:08,000 --> 00:02:10,000 på att börja gapflabba. 43 00:02:10,000 --> 00:02:12,000 De tycker att det här är det roligaste de någonsin sett. 44 00:02:12,000 --> 00:02:15,000 Se hur hon får ögonkontakt med den precis nu. 45 00:02:20,000 --> 00:02:22,000 (Skratt) 46 00:02:22,000 --> 00:02:24,000 Jag älskar den delen av videon 47 00:02:24,000 --> 00:02:27,000 eftersom det innan det blev en delad upplevelse 48 00:02:27,000 --> 00:02:30,000 var något som kanske var aningen obehagligt 49 00:02:30,000 --> 00:02:32,000 eller åtminstone förvirrande. 50 00:02:32,000 --> 00:02:34,000 När det blev en delad uplevelse 51 00:02:34,000 --> 00:02:36,000 blv det något roligt som hon kunde skratta åt. 52 00:02:36,000 --> 00:02:38,000 Nu stannar tåget 53 00:02:38,000 --> 00:02:40,000 vid det tredje stoppet längs linje 6. 54 00:02:54,000 --> 00:02:57,000 (Skratt) 55 00:02:57,000 --> 00:02:59,000 Videon visar inte allt som händer. 56 00:02:59,000 --> 00:03:01,000 Det här fortsätter fyra stationer till. 57 00:03:01,000 --> 00:03:05,000 Totalt sju personer kliver på tåget i bara kalsongerna. 58 00:03:05,000 --> 00:03:07,000 Vid det åttonde stoppet klev en kvinna på med en jättestor kappsäck 59 00:03:07,000 --> 00:03:10,000 och ropade ut att hon sålde byxor för en dollar paret -- 60 00:03:10,000 --> 00:03:13,000 som en del säljer batterier eller godis på tågen. 61 00:03:13,000 --> 00:03:16,000 Vi köpte alla var sitt par byxor, tog på dem 62 00:03:16,000 --> 00:03:19,000 och sa: "Tack, det var precis vad jag behövde idag." 63 00:03:19,000 --> 00:03:22,000 och gick av utan att avslöja vad som just utspelat sig 64 00:03:22,000 --> 00:03:24,000 och gick åt olika håll. 65 00:03:24,000 --> 00:03:26,000 (Applåder) 66 00:03:26,000 --> 00:03:28,000 Tack. 67 00:03:30,000 --> 00:03:32,000 Det här är en bild från videon. 68 00:03:32,000 --> 00:03:34,000 Jag älskar hennes reaktion. 69 00:03:34,000 --> 00:03:36,000 När jag tittade på videon senare samma dag så 70 00:03:36,000 --> 00:03:38,000 inspirerade den mig att fortsätta göra det jag gör. 71 00:03:38,000 --> 00:03:41,000 En av poängerna med Improv Everywhere 72 00:03:41,000 --> 00:03:43,000 är att orsaka en scen i det offentliga rummet 73 00:03:43,000 --> 00:03:45,000 som blir en positiv upplevelse för andra människor. 74 00:03:45,000 --> 00:03:48,000 Det är ett hyss, men ett hyss som ger någon en historia att berätta. 75 00:03:48,000 --> 00:03:50,000 Och hennes reaktion fick mig 76 00:03:50,000 --> 00:03:52,000 att göra en andra årlig byxlös tunnelbanefärd. 77 00:03:52,000 --> 00:03:54,000 Och vi har fortsatt varje år sedan dess. 78 00:03:54,000 --> 00:03:56,000 I januari så gjorde vi den tionde årliga byxlösa tunnelbanefärden 79 00:03:56,000 --> 00:03:59,000 då en blandad grupp om 3500 personer 80 00:03:59,000 --> 00:04:01,000 åkte tunnelbana i bara underbyxorna i New York -- 81 00:04:01,000 --> 00:04:03,000 Nästan vartenda tåg i hela staden. 82 00:04:03,000 --> 00:04:05,000 Och dessutom i 50 andra städer runt om i världen, 83 00:04:05,000 --> 00:04:07,000 så var det människor som deltog. 84 00:04:07,000 --> 00:04:09,000 (Skratt) 85 00:04:09,000 --> 00:04:12,000 När jag började på improkurs med the Upright Citizens Brigade Theater 86 00:04:12,000 --> 00:04:15,000 och träffade andra kreativa skådespelare och komiker 87 00:04:15,000 --> 00:04:17,000 så började jag med en mailinglista 88 00:04:17,000 --> 00:04:19,000 med folk som ville genomföra sådana här projekt. 89 00:04:19,000 --> 00:04:21,000 Då kunde jag göra projekt i större skala. 90 00:04:21,000 --> 00:04:23,000 En dag när jag gick över Union Square 91 00:04:23,000 --> 00:04:25,000 såg jag en byggnad, 92 00:04:25,000 --> 00:04:27,000 den var precis nybyggd 2005. 93 00:04:27,000 --> 00:04:30,000 Det stod en tjej i ett fönster och dansade. 94 00:04:30,000 --> 00:04:32,000 Det var riktigt underligt 95 00:04:32,000 --> 00:04:34,000 eftersom det var mörkt utomhus så hon stod i skarpt motljus, 96 00:04:34,000 --> 00:04:36,000 och hon befann sig verkligen på en scen 97 00:04:36,000 --> 00:04:38,000 och jag kunde inte komma på varför hon gjorde det. 98 00:04:38,000 --> 00:04:40,000 Efter ungefär 15 sekunder dök hennes kompis upp -- 99 00:04:40,000 --> 00:04:42,000 hon hade gömt sig bakom ett ställ -- 100 00:04:42,000 --> 00:04:44,000 de skrattade och kramade om varandra och sprang iväg. 101 00:04:44,000 --> 00:04:46,000 Det verkade som om hon hade blivit utmanad att göra det. 102 00:04:46,000 --> 00:04:48,000 Jag blev inspirerad av det. 103 00:04:48,000 --> 00:04:50,000 Jag tittade på fasaden -- det fanns totalt 70 fönster -- 104 00:04:50,000 --> 00:04:52,000 och jag visste vad jag måste göra. 105 00:04:52,000 --> 00:04:54,000 (Skratt) 106 00:04:54,000 --> 00:04:57,000 Det här projektet kallade vi Se upp mer. Vi hade 70 skådespelare klädda i svart. 107 00:04:57,000 --> 00:04:59,000 Det här gjorde vi helt utan att be om lov. 108 00:04:59,000 --> 00:05:01,000 Vi lät inte butikerna veta att vi skulle genomföra det. 109 00:05:01,000 --> 00:05:03,000 Jag stod i parken och gav signaler. 110 00:05:03,000 --> 00:05:06,000 Den första signalen var för att alla skulle hålla upp meterhöga bokstäver 111 00:05:06,000 --> 00:05:08,000 som bildade "Se upp mer", 112 00:05:08,000 --> 00:05:11,000 namnet på projektet. 113 00:05:11,000 --> 00:05:14,000 Den andra var att alla skulle göra Jumping jacks tillsammans. 114 00:05:14,000 --> 00:05:17,000 Ni ser det börja just nu. 115 00:05:17,000 --> 00:05:19,000 (Skratt) 116 00:05:19,000 --> 00:05:21,000 Sen blev det dans. Alla dansade. 117 00:05:21,000 --> 00:05:23,000 Sen var det solon då bara en person dansade 118 00:05:23,000 --> 00:05:25,000 och alla andra pekade på denne. 119 00:05:25,000 --> 00:05:32,000 (Skratt) 120 00:05:32,000 --> 00:05:34,000 Sen gav jag en ny handsignal 121 00:05:34,000 --> 00:05:37,000 som var till nästa solodansare nere i Forever 21 122 00:05:37,000 --> 00:05:39,000 och så dansade han. 123 00:05:39,000 --> 00:05:41,000 Det var flera andra aktiviteter. 124 00:05:41,000 --> 00:05:43,000 Folk hoppade upp och ner, 125 00:05:43,000 --> 00:05:45,000 folk som föll ihop. 126 00:05:45,000 --> 00:05:47,000 Och mitt i allt ihop stod jag i en helt anonymt i en collegetröja 127 00:05:47,000 --> 00:05:49,000 och lyfte respektive satte handen på en papperskorg 128 00:05:49,000 --> 00:05:51,000 för att signalera till dem att gå vidare. 129 00:05:51,000 --> 00:05:53,000 Eftersom det var i Union Square Park, precis bredvid tunnelbanan, 130 00:05:53,000 --> 00:05:55,000 så var det hundratals personer som 131 00:05:55,000 --> 00:05:57,000 stannade och tittade upp 132 00:05:57,000 --> 00:06:00,000 för att titta på vad vi höll på med. 133 00:06:01,000 --> 00:06:03,000 Det här är en bättre bild på det. 134 00:06:03,000 --> 00:06:05,000 Just det här projektet 135 00:06:05,000 --> 00:06:07,000 inspirerades av en ögonblicksbild i 136 00:06:07,000 --> 00:06:09,000 mitt liv, en ren slump. 137 00:06:09,000 --> 00:06:11,000 Nästa projekt som jag ska visa 138 00:06:11,000 --> 00:06:13,000 fick jag i ett mail från en främling. 139 00:06:13,000 --> 00:06:16,000 En gymnasieungdom i Texas skrev 2006 till mig 140 00:06:16,000 --> 00:06:18,000 och sa, "Du borde försöka få så många människor som möjligt 141 00:06:18,000 --> 00:06:21,000 att sätta på sig blå pikétröjor och kakifärjade byxor 142 00:06:21,000 --> 00:06:23,000 och gå till Best Buy och bara stå där." 143 00:06:23,000 --> 00:06:27,000 (Skratt) 144 00:06:27,000 --> 00:06:29,000 (Applåder) 145 00:06:29,000 --> 00:06:31,000 Jag skrev genast tillbaka till gymnasisten 146 00:06:31,000 --> 00:06:33,000 och sa att, "Ja, du har helt rätt. 147 00:06:33,000 --> 00:06:35,000 Jag ska försöka göra det i helgen. Tack." 148 00:06:35,000 --> 00:06:37,000 Här är videon. 149 00:06:37,000 --> 00:06:39,000 Igen, det här är 2005. 150 00:06:39,000 --> 00:06:42,000 Det här är Best Buy i New York. 151 00:06:42,000 --> 00:06:44,000 Det var ungefär 80 personer som dök upp och deltog 152 00:06:44,000 --> 00:06:46,000 och gick in en och en. 153 00:06:46,000 --> 00:06:48,000 Det var en åttaårig flicka, en tioårig flicka. 154 00:06:48,000 --> 00:06:50,000 Det var också en 65-årig man 155 00:06:50,000 --> 00:06:52,000 som deltog. 156 00:06:52,000 --> 00:06:54,000 Det var alltså en väldigt varierad samling människor. 157 00:06:54,000 --> 00:06:57,000 Jag sa till folk, "Arbeta inte. Gör inget faktiskt arbete. 158 00:06:57,000 --> 00:06:59,000 Men shoppa inte heller. 159 00:06:59,000 --> 00:07:01,000 Stå bara där och titta inte på varorna." 160 00:07:01,000 --> 00:07:03,000 Ni kan se att de riktiga anställda 161 00:07:03,000 --> 00:07:05,000 är de som har gula namnskyltar. 162 00:07:05,000 --> 00:07:07,000 Alla andra är våra skådespelare. 163 00:07:07,000 --> 00:07:09,000 (Skratt) 164 00:07:09,000 --> 00:07:11,000 De som arbetade på golvet tyckte att det var riktigt roligt. 165 00:07:11,000 --> 00:07:13,000 Det var faktiskt flera som gick och hämtade sina kameror från fikarummet 166 00:07:13,000 --> 00:07:15,000 och tog foton med oss. 167 00:07:15,000 --> 00:07:18,000 Många av dem skojade med oss och försökte få oss att gå in på lagret 168 00:07:18,000 --> 00:07:21,000 och hämta tunga TV-apparater till kunderna. 169 00:07:21,000 --> 00:07:24,000 Cheferna och vakterna, å andra sidan, 170 00:07:24,000 --> 00:07:26,000 tyckte inte att det var så roligt. 171 00:07:26,000 --> 00:07:28,000 Ni kan se dem på de här bilderna. 172 00:07:28,000 --> 00:07:31,000 De hade på sig antingen gula eller svarta tröjor. 173 00:07:31,000 --> 00:07:33,000 Vi hade varit där i ungefär tio minuter 174 00:07:33,000 --> 00:07:35,000 innan cheferna bestämde sig för att ringa polisen. 175 00:07:35,000 --> 00:07:38,000 (Skratt) 176 00:07:38,000 --> 00:07:40,000 De började springa runt 177 00:07:40,000 --> 00:07:43,000 och säga till alla att polisen var på väg, se upp, polisen kommer. 178 00:07:43,000 --> 00:07:46,000 Och ni kan se poliserna här på filmen. 179 00:07:46,000 --> 00:07:49,000 Det där är en polis i svart precis där, filmad med en dold kamera. 180 00:07:49,000 --> 00:07:51,000 Till slut fick poliserna lov att tala om för cheferna på Best Buy 181 00:07:51,000 --> 00:07:53,000 att det faktiskt inte är olagligt 182 00:07:53,000 --> 00:07:55,000 att klä sig i blå pikétröja och kakifärgade byxor. 183 00:07:55,000 --> 00:07:57,000 (Skratt) 184 00:07:57,000 --> 00:08:01,000 (Applåder) 185 00:08:01,000 --> 00:08:03,000 Tack. 186 00:08:03,000 --> 00:08:06,000 (Applåder) 187 00:08:06,000 --> 00:08:09,000 Vi hade redan varit där i 20 minuter, vi hade inget emot att gå. 188 00:08:09,000 --> 00:08:11,000 En sak som cheferna försökte göra 189 00:08:11,000 --> 00:08:13,000 var att hitta alla våra kameror. 190 00:08:13,000 --> 00:08:16,000 De kom på några som hade gömt sina kameror i duffelväskor. 191 00:08:16,000 --> 00:08:18,000 Men en inspelning hittade de aldrig 192 00:08:18,000 --> 00:08:20,000 eftersom han som gjorde den bara hade med sig ett tomt band 193 00:08:20,000 --> 00:08:22,000 och gick in i kameraavdelningen på Best Buy 194 00:08:22,000 --> 00:08:24,000 och satte sitt band i en av deras kameror 195 00:08:24,000 --> 00:08:27,000 och låtsades shoppa. 196 00:08:27,000 --> 00:08:30,000 Jag tycker om tanken att vi använde deras egen teknologi mot dem. 197 00:08:30,000 --> 00:08:32,000 (Skratt) 198 00:08:32,000 --> 00:08:34,000 Jag tycker att våra bästa projekt är de som är tänkta för en speciell plats 199 00:08:34,000 --> 00:08:36,000 och tilldrar sig där av en anledning. 200 00:08:36,000 --> 00:08:38,000 En morgon när jag åkte tunnelbana 201 00:08:38,000 --> 00:08:40,000 bytte jag vid stationen vid 53e gatan 202 00:08:40,000 --> 00:08:42,000 Där det finns två enorma rulltrappor. 203 00:08:42,000 --> 00:08:45,000 Det är en sorglig plats att befinna sig på om morgonen, enormt trångt. 204 00:08:45,000 --> 00:08:47,000 Jag bestämde mig för att fixa något 205 00:08:47,000 --> 00:08:50,000 som kunde liva upp en morgon så mycket som möjligt. 206 00:08:51,000 --> 00:08:53,000 Det var under vintern 2009 -- 207 00:08:53,000 --> 00:08:55,000 halv nio på morgonen. 208 00:08:55,000 --> 00:08:57,000 Mitt i morgonrusningen. 209 00:08:57,000 --> 00:08:59,000 Det är väldigt kallt ute. 210 00:08:59,000 --> 00:09:01,000 Folk är på väg in från Queens 211 00:09:01,000 --> 00:09:04,000 och byter från E-tåget till 6-tåget. 212 00:09:04,000 --> 00:09:06,000 De åker upp för dessa rulltrappor 213 00:09:06,000 --> 00:09:09,000 på väg till jobbet. 214 00:09:19,000 --> 00:09:29,000 (Skratt) 215 00:09:31,000 --> 00:09:33,000 (Skratt) 216 00:09:33,000 --> 00:09:39,000 (Applåder) 217 00:09:39,000 --> 00:09:41,000 Tack. 218 00:09:41,000 --> 00:09:44,000 Det finns ett foto som belyser det här lite bättre. 219 00:09:44,000 --> 00:09:46,000 Han gav 2000 high fives den dan, 220 00:09:46,000 --> 00:09:48,000 han tvättade händerna både före och efter 221 00:09:48,000 --> 00:09:50,000 och blev inte sjuk. 222 00:09:50,000 --> 00:09:52,000 Även det gjordes utan att be om lov, 223 00:09:52,000 --> 00:09:54,000 även om det inte verkade som om någon brydde sig. 224 00:09:54,000 --> 00:09:56,000 Genom åren 225 00:09:56,000 --> 00:09:59,000 så är en av de vanligaste invändningarna jag hört mot Improv Everywhere, 226 00:09:59,000 --> 00:10:01,000 i anonyma kommentarer på YouTube: 227 00:10:01,000 --> 00:10:04,000 "De här människorna har för mycket fritid." 228 00:10:04,000 --> 00:10:07,000 Och vet ni vad, det är inte så att alla kommer att tycka om allt du gör, 229 00:10:07,000 --> 00:10:09,000 och jag har sannerligen fått skinn på näsan tack vare kommentarer på internet, 230 00:10:09,000 --> 00:10:11,000 men just den har alltid bekymrat mig, 231 00:10:11,000 --> 00:10:13,000 eftersom vi inte ha för mycket fritid. 232 00:10:13,000 --> 00:10:16,000 Deltagarna i Improv Everywheres happenings 233 00:10:16,000 --> 00:10:18,000 har precis lika mycket fritid som andra New York-bor, 234 00:10:18,000 --> 00:10:20,000 Det är bara det att de ibland väljer 235 00:10:20,000 --> 00:10:22,000 att använda den på ett ovanligt sätt. 236 00:10:22,000 --> 00:10:24,000 Ni vet, varje lördag och söndag 237 00:10:24,000 --> 00:10:26,000 väljer hundratusentals människor varje höst 238 00:10:26,000 --> 00:10:28,000 att samlas på fotbollsarenor för att titta på sport. 239 00:10:28,000 --> 00:10:31,000 Jag har aldrig hört någon säga om fotbollsmatcher att 240 00:10:31,000 --> 00:10:34,000 "Alla de där människorna på läktarna, de har för mycket fritid." 241 00:10:34,000 --> 00:10:36,000 Och det är klart att de inte har det. 242 00:10:36,000 --> 00:10:38,000 Det är ett alldeles fantastiskt sätt att använda en helgeftermiddag, 243 00:10:38,000 --> 00:10:41,000 att titta på en fotbollsmatch. 244 00:10:41,000 --> 00:10:43,000 Men jag tycker också att det är fullkomligt rimligt 245 00:10:43,000 --> 00:10:46,000 att använda en eftermiddag till att göra "frys" tillsammans med 200 andra 246 00:10:46,000 --> 00:10:48,000 på Grand Centrals tågstation 247 00:10:48,000 --> 00:10:51,000 eller att klä ut sig till ghostbusters 248 00:10:51,000 --> 00:10:53,000 och springa genom New Yorks stadsbibliotek. 249 00:10:53,000 --> 00:10:55,000 (Skratt) 250 00:10:55,000 --> 00:10:58,000 Eller att lyssna på samma mp3 som 3000 andra 251 00:10:58,000 --> 00:11:01,000 och dansa tyst i en park 252 00:11:01,000 --> 00:11:03,000 eller att brista ut i sång i en matbutik 253 00:11:03,000 --> 00:11:05,000 som en del i en spontan musikal 254 00:11:05,000 --> 00:11:08,000 eller att köra ut i havet vid Coney Island i högtidsdräkt. 255 00:11:08,000 --> 00:11:11,000 Ni vet, som barn får vi lära oss att leka. 256 00:11:11,000 --> 00:11:13,000 Vi får aldrig någon anledning att leka. 257 00:11:13,000 --> 00:11:16,000 Det är bara så att lek är något bra. 258 00:11:16,000 --> 00:11:19,000 Och det tror jag är liksom poängen med Improv Everywhere. 259 00:11:19,000 --> 00:11:21,000 Det finns ingen poäng och det behöver inte heller finnas någon. 260 00:11:21,000 --> 00:11:23,000 Vi behöver ingen annan anledning. 261 00:11:23,000 --> 00:11:25,000 Så länge det är roligt 262 00:11:25,000 --> 00:11:27,000 och så länge det verkar vara en kul idé 263 00:11:27,000 --> 00:11:30,000 och det verkar som om folk som kommer att se det kommer att ha roligt 264 00:11:30,000 --> 00:11:32,000 så är det gott nog för oss. 265 00:11:32,000 --> 00:11:34,000 Och jag tror att vi, som vuxna, måste lära oss 266 00:11:34,000 --> 00:11:36,000 att det inte finns något rätt eller fel när det kommer till lek. 267 00:11:36,000 --> 00:11:38,000 Tack så mycket. 268 00:11:38,000 --> 00:11:43,000 (Applåder)