1
00:00:00,000 --> 00:00:02,000
Jag är en historieberättare.

2
00:00:02,000 --> 00:00:05,000
Och jag skulle vilja dela med mig av några personliga historier

3
00:00:05,000 --> 00:00:10,000
om vad jag vill kalla "faran av den enda berättelsen."

4
00:00:10,000 --> 00:00:14,000
Jag växte upp på ett universitetsområde i östra Nigeria.

5
00:00:14,000 --> 00:00:17,000
Min mor säger att jag lärde mig läsa när jag var två år gammal,

6
00:00:17,000 --> 00:00:22,000
men jag tror att fyra ligger närmare sanningen.

7
00:00:22,000 --> 00:00:24,000
Så jag började läsa tidigt. Och vad jag läste

8
00:00:24,000 --> 00:00:27,000
var brittiska och amerikanska barnböcker.

9
00:00:27,000 --> 00:00:30,000
Jag började även skriva tidigt.

10
00:00:30,000 --> 00:00:34,000
Och när jag började skriva, i sjuårsåldern,

11
00:00:34,000 --> 00:00:36,000
berättelser skrivna i blyerts med kritteckningar

12
00:00:36,000 --> 00:00:39,000
som min stackars mor var tvungen att läsa,

13
00:00:39,000 --> 00:00:43,000
så skrev jag precis den sorts berättelser jag läste.

14
00:00:43,000 --> 00:00:48,000
Alla mina karaktärer var vita och blåögda.

15
00:00:48,000 --> 00:00:50,000
De lekte i snön.

16
00:00:50,000 --> 00:00:52,000
De åt äpplen.

17
00:00:52,000 --> 00:00:54,000
(Skratt)

18
00:00:54,000 --> 00:00:56,000
Och de pratade mycket om vädret,

19
00:00:56,000 --> 00:00:58,000
hur härligt det var att solen tittade fram.

20
00:00:58,000 --> 00:01:00,000
(Skratt)

21
00:01:00,000 --> 00:01:03,000
Detta trots att jag levde i Nigeria.

22
00:01:03,000 --> 00:01:07,000
Jag hade aldrig varit utomlands.

23
00:01:07,000 --> 00:01:10,000
Vi hade inte snö. Vi åt Mango.

24
00:01:10,000 --> 00:01:12,000
Och vi pratade aldrig om vädret,

25
00:01:12,000 --> 00:01:14,000
det fanns inget behov av det.

26
00:01:14,000 --> 00:01:17,000
Mina karaktärer drack också mycket ginger ale

27
00:01:17,000 --> 00:01:19,000
eftersom karaktärerna i de brittiska böckerna jag läste

28
00:01:19,000 --> 00:01:21,000
drack ginger ale.

29
00:01:21,000 --> 00:01:24,000
Det spelade ingen roll att jag inte hade någon aning om vad ginger ale var.

30
00:01:24,000 --> 00:01:25,000
(Skratt)

31
00:01:25,000 --> 00:01:28,000
Och under många år, hade jag en desperat längtan

32
00:01:28,000 --> 00:01:30,000
efter att få smaka på ginger ale

33
00:01:30,000 --> 00:01:32,000
Men det är en annan historia.

34
00:01:32,000 --> 00:01:34,000
Jag tror att detta illustrerar

35
00:01:34,000 --> 00:01:37,000
hur påverkbara och sårbara vi är

36
00:01:37,000 --> 00:01:39,000
inför en berättelse,

37
00:01:39,000 --> 00:01:41,000
speciellt som barn.

38
00:01:41,000 --> 00:01:43,000
Eftersom allt jag hade läst var böcker

39
00:01:43,000 --> 00:01:45,000
med utländska karaktärer,

40
00:01:45,000 --> 00:01:47,000
blev jag övertygad om att böcker,

41
00:01:47,000 --> 00:01:50,000
till sin natur, måste ha utlänningar som karaktärer,

42
00:01:50,000 --> 00:01:52,000
och de måste handla om saker som

43
00:01:52,000 --> 00:01:55,000
jag inte kunde identifiera mig med.

44
00:01:55,000 --> 00:01:59,000
Detta ändrades då jag upptäckte afrikanska böcker.

45
00:01:59,000 --> 00:02:01,000
Det fanns inte så många tillgängliga. Och de var inte

46
00:02:01,000 --> 00:02:03,000
lika lätta att hitta som utländska böcker.

47
00:02:03,000 --> 00:02:07,000
Men tack vare författare som Chinua Achebe och Camara Laye

48
00:02:07,000 --> 00:02:09,000
gick jag igenom en mental förvandling i min uppfattning

49
00:02:09,000 --> 00:02:11,000
av vad litteratur är.

50
00:02:11,000 --> 00:02:13,000
Jag insåg att människor som jag,

51
00:02:13,000 --> 00:02:15,000
flickor med chokladfärgad hud,

52
00:02:15,000 --> 00:02:18,000
vars krusiga hår in kunde sättas upp i hästsvansar,

53
00:02:18,000 --> 00:02:20,000
också kunde existera i litteratur.

54
00:02:20,000 --> 00:02:24,000
Jag började skriva om saker som jag kände igen.

55
00:02:24,000 --> 00:02:28,000
Jag älskade de amerikanska och brittiska böcker jag läste.

56
00:02:28,000 --> 00:02:32,000
De väckte min fantasi. De öppnade upp nya världar för mig.

57
00:02:32,000 --> 00:02:34,000
Men den oavsiktliga effekten

58
00:02:34,000 --> 00:02:36,000
var att jag inte visste att människor som jag

59
00:02:36,000 --> 00:02:38,000
kunde existera i litteratur.

60
00:02:38,000 --> 00:02:42,000
Så vad upptäckten av afrikanska författare gjorde för mig var det här:

61
00:02:42,000 --> 00:02:45,000
Det räddade mig från att bara ha en enda berättelse

62
00:02:45,000 --> 00:02:47,000
om vad böcker är.

63
00:02:47,000 --> 00:02:50,000
Jag kommer från en traditionell, nigeriansk medelklassfamilj.

64
00:02:50,000 --> 00:02:52,000
Min far var professor.

65
00:02:52,000 --> 00:02:55,000
Min mor var administratör.

66
00:02:55,000 --> 00:02:58,000
så vi hade, enligt normen,

67
00:02:58,000 --> 00:03:03,000
inneboende hemhjälp, som ofta kom från närliggande byar på landet.

68
00:03:03,000 --> 00:03:07,000
Det år jag fyllde åtta fick vi en ny springpojke

69
00:03:07,000 --> 00:03:09,000
Hans namn var Fide.

70
00:03:09,000 --> 00:03:12,000
Det enda min mor berättade för oss om honom

71
00:03:12,000 --> 00:03:15,000
var att hans familj var väldigt fattig.

72
00:03:15,000 --> 00:03:17,000
Min mor skickade yams och ris,

73
00:03:17,000 --> 00:03:20,000
och våra avlagda kläder, till hans familj.

74
00:03:20,000 --> 00:03:22,000
Och när jag inte åt upp min middag sa min mor,

75
00:03:22,000 --> 00:03:27,000
"Ät upp! Vet du inte att det finns människor, som Fides familj, som inte har någonting!"

76
00:03:27,000 --> 00:03:31,000
Så jag tyckte fruktansvärt synd om Fides familj.

77
00:03:31,000 --> 00:03:34,000
Sedan, en lördag, åkte vi för att besöka hans by.

78
00:03:34,000 --> 00:03:38,000
Och hans mor visade oss a vacker, mönstrad korg,

79
00:03:38,000 --> 00:03:41,000
av färgad bast, som hans bror hade gjort.

80
00:03:41,000 --> 00:03:43,000
Jag var förbluffad.

81
00:03:43,000 --> 00:03:46,000
Tanken hade inte slagit mig att någon i hans familj

82
00:03:46,000 --> 00:03:49,000
faktiskt kunde skapa någonting.

83
00:03:49,000 --> 00:03:52,000
Allt jag hade hört om dem var hur fattiga de var,

84
00:03:52,000 --> 00:03:54,000
så det hade blivit omöjligt för mig att tänka på dem

85
00:03:54,000 --> 00:03:57,000
som någonting annat än fattiga.

86
00:03:57,000 --> 00:04:01,000
Deras fattigdom var min enda berättelse om dem.

87
00:04:01,000 --> 00:04:03,000
Flera år senare, tänkte jag på det när jag lämnade Nigeria

88
00:04:03,000 --> 00:04:06,000
för att börja på universitet i USA.

89
00:04:06,000 --> 00:04:08,000
Jag var 19 år gammal.

90
00:04:08,000 --> 00:04:12,000
Jag chockerade min amerikanska rumskamrat.

91
00:04:12,000 --> 00:04:15,000
Hon frågade var jag hade lärt mig tala engelska så bra,

92
00:04:15,000 --> 00:04:17,000
och blev förvirrad när jag svarade att i Nigera

93
00:04:17,000 --> 00:04:22,000
råkade engelska vara det officiella språket.

94
00:04:22,000 --> 00:04:26,000
Hon frågade om hon kunde få lyssna på vad hon kallade min "stammusik,"

95
00:04:26,000 --> 00:04:28,000
och blev väldigt besviken

96
00:04:28,000 --> 00:04:30,000
när jag plockade fram min inspelning av Mariah Carey.

97
00:04:30,000 --> 00:04:33,000
(Skratt)

98
00:04:33,000 --> 00:04:35,000
Hon antog att jag inte visste

99
00:04:35,000 --> 00:04:38,000
hur man använder en spis.

100
00:04:38,000 --> 00:04:40,000
Vad som slog mig var detta: Hon hade tyckt synd om mig

101
00:04:40,000 --> 00:04:42,000
till och med innan hon ens hade träffat mig.

102
00:04:42,000 --> 00:04:46,000
Hennes förutfattade mening om mig, som afrikan,

103
00:04:46,000 --> 00:04:50,000
var ett sorts nedlåtande, välment, medlidande.

104
00:04:50,000 --> 00:04:53,000
Min rumskamrat hade en enda berättelse om Afrika.

105
00:04:53,000 --> 00:04:56,000
En berättelse om katastrofer.

106
00:04:56,000 --> 00:04:58,000
I denna enda berättelse fanns inte möjligheten

107
00:04:58,000 --> 00:05:02,000
att afrikaner på något sätt liknade henne.

108
00:05:02,000 --> 00:05:05,000
Ingen möjlighet till känslor mer komplicerade än medlidande

109
00:05:05,000 --> 00:05:09,000
Ingen möjlighet till samhörighet som likvärdiga människor.

110
00:05:09,000 --> 00:05:11,000
Jag måste erkänna att innan jag flyttade till USA

111
00:05:11,000 --> 00:05:14,000
identifierade jag mig inte medvetet som afrikan.

112
00:05:14,000 --> 00:05:17,000
Men i USA, vände sig folk till mig så fort Afrika kom upp.

113
00:05:17,000 --> 00:05:21,000
Det spelade ingen roll att jag inte visste något om platser som Namibia.

114
00:05:21,000 --> 00:05:23,000
Men jag kom att anta denna nya identitet

115
00:05:23,000 --> 00:05:26,000
Och på många sätt ser jag nu mig själv som afrikan.

116
00:05:26,000 --> 00:05:28,000
Även om jag fortfarande blir irriterad när

117
00:05:28,000 --> 00:05:30,000
det talas om Afrika som ett land.

118
00:05:30,000 --> 00:05:34,000
Det senaste exemplet är från min annars underbara flygresa

119
00:05:34,000 --> 00:05:36,000
från Lagos för två dagar sedan, då

120
00:05:36,000 --> 00:05:38,000
ett meddelande under flygresan informerade

121
00:05:38,000 --> 00:05:43,000
om välgörenhetsarbete i "Indien, Afrika och andra länder."

122
00:05:43,000 --> 00:05:44,000
(Skratt)

123
00:05:44,000 --> 00:05:48,000
Så efter att jag hade tillbringat några år i USA som afrikan,

124
00:05:48,000 --> 00:05:52,000
började jag förstå min rumskamrats reaktion på mig.

125
00:05:52,000 --> 00:05:55,000
Om jag inte hade växt upp i Nigeria, och om allt jag visste om Afrika

126
00:05:55,000 --> 00:05:57,000
var baserat på den allmänna bilden,

127
00:05:57,000 --> 00:06:00,000
skulle jag också tro att Afrika var en plats med

128
00:06:00,000 --> 00:06:04,000
vackra landskap, vackra djur,

129
00:06:04,000 --> 00:06:06,000
och obegripliga människor,

130
00:06:06,000 --> 00:06:09,000
som slogs i meningslösa krig, dog av fattigdom och AIDS,

131
00:06:09,000 --> 00:06:12,000
ur stånd att tala för sig själva,

132
00:06:12,000 --> 00:06:14,000
och som bara väntande på att bli räddade,

133
00:06:14,000 --> 00:06:17,000
av en vänlig, vit utlänning.

134
00:06:17,000 --> 00:06:19,000
Jag skulle se afrikaner på samma sätt som jag,

135
00:06:19,000 --> 00:06:23,000
när jag var liten, såg på Fides familj.

136
00:06:23,000 --> 00:06:27,000
Jag tror att denna enda berättelse om Afrika från början kommer från västerländsk litteratur.

137
00:06:27,000 --> 00:06:29,000
Här är ett citat från

138
00:06:29,000 --> 00:06:32,000
en av texterna skrivna av John Locke, en handelsman från London

139
00:06:32,000 --> 00:06:35,000
som seglade till västafrika 1561,

140
00:06:35,000 --> 00:06:40,000
och nedtecknade en fascinerande skildring av sin resa.

141
00:06:40,000 --> 00:06:42,000
Efter att ha beskrivit de svarta afrikanerna

142
00:06:42,000 --> 00:06:44,000
som "bestar utan hus,"

143
00:06:44,000 --> 00:06:48,000
skriver han, "De är också ett folk utan huvuden,

144
00:06:48,000 --> 00:06:53,000
som har sin mun och sina ögon i bröstet."

145
00:06:53,000 --> 00:06:55,000
Jag skrattar varje gång när jag läser detta.

146
00:06:55,000 --> 00:06:59,000
Och man måste beundra John Lockes fantasi.

147
00:06:59,000 --> 00:07:01,000
Men vad som är viktigt med hans texter är att

148
00:07:01,000 --> 00:07:03,000
de representerar början

149
00:07:03,000 --> 00:07:06,000
på en tradition av berättelser om Afrika i västvärlden.

150
00:07:06,000 --> 00:07:09,000
En tradition av att Afrika söder om Sahara är en eländig plats,

151
00:07:09,000 --> 00:07:11,000
som är annorlunda och mörk,

152
00:07:11,000 --> 00:07:15,000
av människor som, i den underbara poeten

153
00:07:15,000 --> 00:07:17,000
Rudyard Kiplings ord,

154
00:07:17,000 --> 00:07:20,000
är "till hälften djävel, till hälften barn"

155
00:07:20,000 --> 00:07:23,000
Och så började jag inse att min amerikanska rumskamrat

156
00:07:23,000 --> 00:07:25,000
måste, genom hela sitt liv, ha

157
00:07:25,000 --> 00:07:27,000
sett och hört olika versioner

158
00:07:27,000 --> 00:07:29,000
av denna enda berättelse,

159
00:07:29,000 --> 00:07:31,000
precis som den professor,

160
00:07:31,000 --> 00:07:36,000
som en gång sade till mig att min novell inte var "autentiskt afrikansk".

161
00:07:36,000 --> 00:07:38,000
Jag var villig att erkänna att det fanns ett antal

162
00:07:38,000 --> 00:07:40,000
fel i min novell,

163
00:07:40,000 --> 00:07:44,000
att den hade sina brister.

164
00:07:44,000 --> 00:07:46,000
Men jag hade inte riktigt insett att den brast

165
00:07:46,000 --> 00:07:49,000
i att uppnå något som kunde kallas autentisk afrikanskhet.

166
00:07:49,000 --> 00:07:51,000
Ärligt talat visste jag inte

167
00:07:51,000 --> 00:07:54,000
vad autentisk afrikanskhet var.

168
00:07:54,000 --> 00:07:56,000
Professorn förklarade för mig att mina karaktärer

169
00:07:56,000 --> 00:07:58,000
påminde för mycket om honom,

170
00:07:58,000 --> 00:08:00,000
en välutbildad, medelklassman.

171
00:08:00,000 --> 00:08:02,000
Mina karaktärer körde bilar.

172
00:08:02,000 --> 00:08:05,000
De svalt inte.

173
00:08:05,000 --> 00:08:09,000
Därför var de inte äkta afrikaner.

174
00:08:09,000 --> 00:08:12,000
Men jag måste också tillägga att jag är precis lika skyldig

175
00:08:12,000 --> 00:08:15,000
när det gäller den enda berättelsen.

176
00:08:15,000 --> 00:08:19,000
För några år sedan, besökte jag Mexiko från USA.

177
00:08:19,000 --> 00:08:21,000
Det politiska klimatet, i USA då, var spänt.

178
00:08:21,000 --> 00:08:25,000
Det pågick diskussioner om invandring.

179
00:08:25,000 --> 00:08:27,000
Och, som så ofta händer i USA,

180
00:08:27,000 --> 00:08:30,000
blev invandring liktydigt med mexikaner.

181
00:08:30,000 --> 00:08:32,000
Överallt hördes ett oändligt antal historier om mexikaner

182
00:08:32,000 --> 00:08:34,000
som sådana som

183
00:08:34,000 --> 00:08:36,000
utnyttjade välfärdssystemet,

184
00:08:36,000 --> 00:08:38,000
smög sig över gränsen,

185
00:08:38,000 --> 00:08:42,000
arresterades vid gränsen och andra liknande historier.

186
00:08:42,000 --> 00:08:46,000
Jag minns hur jag gick runt, under min första dag i Guadalajara,

187
00:08:46,000 --> 00:08:48,000
och såg människor som gick till jobbet,

188
00:08:48,000 --> 00:08:50,000
kavlade ut tortillas på marknaden,

189
00:08:50,000 --> 00:08:53,000
rökte, skrattade.

190
00:08:53,000 --> 00:08:56,000
Jag minns hur jag först blev lite överaskad.

191
00:08:56,000 --> 00:08:59,000
Och sedan överväldigades jag av skam.

192
00:08:59,000 --> 00:09:02,000
Jag insåg att jag hade blivit så innesluten

193
00:09:02,000 --> 00:09:04,000
i mediabevakningen av mexikaner

194
00:09:04,000 --> 00:09:06,000
att de hade blivit enbart en sak i mitt medvetande,

195
00:09:06,000 --> 00:09:09,000
de lågt stående invandrarna.

196
00:09:09,000 --> 00:09:11,000
Jag hade köpt den enda berättelsen om mexikaner

197
00:09:11,000 --> 00:09:14,000
och jag var djupt skamsen över mig själv.

198
00:09:14,000 --> 00:09:16,000
Det är så den enda berättelsen skapas,

199
00:09:16,000 --> 00:09:19,000
visa ett folk från bara en sida,

200
00:09:19,000 --> 00:09:21,000
från bara en sida,

201
00:09:21,000 --> 00:09:23,000
om och om igen,

202
00:09:23,000 --> 00:09:26,000
och det är vad de blir.

203
00:09:26,000 --> 00:09:28,000
Det är omöjligt att tala om den enda berättelsen

204
00:09:28,000 --> 00:09:31,000
utan att också tala om makt.

205
00:09:31,000 --> 00:09:33,000
Det finns ett ord, ett Igbo ord,

206
00:09:33,000 --> 00:09:35,000
som jag tänker på när än jag tänker på

207
00:09:35,000 --> 00:09:38,000
maktstrukturer i världen, och det är "nkali."

208
00:09:38,000 --> 00:09:40,000
Det är ett substantiv som fritt översatt betyder

209
00:09:40,000 --> 00:09:43,000
att "vara bättre än någon annan."

210
00:09:43,000 --> 00:09:46,000
Precis som våra ekonomiska och politiska världar,

211
00:09:46,000 --> 00:09:48,000
definieras även våra berättelser

212
00:09:48,000 --> 00:09:51,000
av nkali-principen.

213
00:09:51,000 --> 00:09:53,000
Hur de berättas, vem som berättar dem,

214
00:09:53,000 --> 00:09:56,000
när de berättas, hur många olika historier som berättas,

215
00:09:56,000 --> 00:10:00,000
beror egentligen på makt.

216
00:10:00,000 --> 00:10:03,000
Makt är inte bara förmågan att berätta en annan människas historia,

217
00:10:03,000 --> 00:10:07,000
utan att göra det till historien som definierar den människan.

218
00:10:07,000 --> 00:10:09,000
Den palestinska poeten Mourid Barghouti skriver

219
00:10:09,000 --> 00:10:12,000
att om du vill fördriva ett folk,

220
00:10:12,000 --> 00:10:15,000
så är det enklaste sättet att berätta deras historia,

221
00:10:15,000 --> 00:10:18,000
och att börja med, "för det andra."

222
00:10:18,000 --> 00:10:22,000
Börja berättelsen med de amerikanska indianernas pilar,

223
00:10:22,000 --> 00:10:25,000
och inte med britternas ankomst,

224
00:10:25,000 --> 00:10:28,000
och du får en helt annan historia.

225
00:10:28,000 --> 00:10:30,000
Börja berättelsen med

226
00:10:30,000 --> 00:10:32,000
den afrikanska statens misslyckande,

227
00:10:32,000 --> 00:10:36,000
och inte med kolonisationen av den afrikanska staten,

228
00:10:36,000 --> 00:10:40,000
och du får en helt annan historia.

229
00:10:40,000 --> 00:10:42,000
Nyligen talade jag vid ett universitet där

230
00:10:42,000 --> 00:10:44,000
en student berättade för mig att det var

231
00:10:44,000 --> 00:10:46,000
så synd

232
00:10:46,000 --> 00:10:49,000
att nigerianska män var våldsamma

233
00:10:49,000 --> 00:10:52,000
som karaktären av fadern i min novell.

234
00:10:52,000 --> 00:10:54,000
Jag berättade att jag precis läst en novell

235
00:10:54,000 --> 00:10:56,000
som hette "American Psycho" -

236
00:10:56,000 --> 00:10:58,000
(Skratt)

237
00:10:58,000 --> 00:11:00,000
- och att det var så synd

238
00:11:00,000 --> 00:11:03,000
att unga amerikaner är seriemördare.

239
00:11:03,000 --> 00:11:07,000
(Skratt)

240
00:11:07,000 --> 00:11:13,000
(Applåder)

241
00:11:13,000 --> 00:11:16,000
Nu sade jag ju detta i ett utbrott av mild irritation.

242
00:11:16,000 --> 00:11:18,000
(Skratt)

243
00:11:18,000 --> 00:11:20,000
Det hade aldrig kommit för mig att tro

244
00:11:20,000 --> 00:11:22,000
att bara för att jag har läst en novell

245
00:11:22,000 --> 00:11:24,000
där en karaktär är seriemördare

246
00:11:24,000 --> 00:11:26,000
så måste han på något sätt representera

247
00:11:26,000 --> 00:11:28,000
alla amerikaner.

248
00:11:28,000 --> 00:11:31,000
Nu beror inte det på att jag är en bättre människa än den studenten,

249
00:11:31,000 --> 00:11:34,000
tack vare USA:s kulturella och ekonomiska makt,

250
00:11:34,000 --> 00:11:36,000
så hade jag många berättelser om USA.

251
00:11:36,000 --> 00:11:40,000
Jag hade läst Tyler och Updike och Steinbeck och Gaitskill.

252
00:11:40,000 --> 00:11:43,000
Jag hade inte bara en enda berättelse om USA.

253
00:11:43,000 --> 00:11:46,000
När jag insåg, för några år sedan, att författare förväntades

254
00:11:46,000 --> 00:11:50,000
ha haft en verkligt olycklig barndom

255
00:11:50,000 --> 00:11:52,000
för att kunna bli framgångsrika,

256
00:11:52,000 --> 00:11:54,000
började jag fundera på vad jag skulle kunna hitta på

257
00:11:54,000 --> 00:11:56,000
för hemska saker som mina föräldrar hade utsatt mig för.

258
00:11:56,000 --> 00:11:58,000
(Skratt)

259
00:11:58,000 --> 00:12:02,000
Men sanningen är att jag hade en väldigt lycklig barndom,

260
00:12:02,000 --> 00:12:05,000
full av skratt och kärlek, i en nära sammansvetsad familj.

261
00:12:05,000 --> 00:12:09,000
Men jag hade också far-och morföräldrar som dog i flyktingläger.

262
00:12:09,000 --> 00:12:13,000
Min kusin Polle dog eftersom han inte kunde får tillräckligt bra sjukvård.

263
00:12:13,000 --> 00:12:16,000
En av mina närmaste vänner, Okolorma, dog i en flygolycka

264
00:12:16,000 --> 00:12:19,000
eftersom brandbilarna inte hade tillgång till vatten.

265
00:12:19,000 --> 00:12:22,000
Jag växte upp under ett kuvande militärstyre

266
00:12:22,000 --> 00:12:24,000
som inte värderade utbildning,

267
00:12:24,000 --> 00:12:27,000
så ibland betalades inte mina föräldrars löner ut.

268
00:12:27,000 --> 00:12:31,000
Så, som barn, såg jag ibland marmeladen försvinna från frukostbordet,

269
00:12:31,000 --> 00:12:33,000
sedan försvann smöret,

270
00:12:33,000 --> 00:12:36,000
sedan blev brödet för dyrt,

271
00:12:36,000 --> 00:12:39,000
sedan blev mjölken ransonerad.

272
00:12:39,000 --> 00:12:42,000
Och mest av allt, en sorts normaliserad politisk skräck

273
00:12:42,000 --> 00:12:46,000
som invaderade våra liv.

274
00:12:46,000 --> 00:12:48,000
Alla dessa berättelser gör mig till den jag är.

275
00:12:48,000 --> 00:12:52,000
Men att hävda enbart dessa negativa berättelser

276
00:12:52,000 --> 00:12:55,000
vore att ta bort många av mina erfarenheter,

277
00:12:55,000 --> 00:12:57,000
och att bortse från alla de andra berättelser

278
00:12:57,000 --> 00:12:59,000
som också formade mig.

279
00:12:59,000 --> 00:13:02,000
Den enda berättelsen skapar stereotyper.

280
00:13:02,000 --> 00:13:05,000
Och problemet med stereotyper

281
00:13:05,000 --> 00:13:07,000
är inte det att de inte stämmer,

282
00:13:07,000 --> 00:13:09,000
utan att de är ofullständiga.

283
00:13:09,000 --> 00:13:13,000
De gör en berättelse till den enda berättelsen.

284
00:13:13,000 --> 00:13:15,000
Naturligtvis är den afrikanska kontinenten full av katastrofer.

285
00:13:15,000 --> 00:13:19,000
Det finns ofantliga katastrofer, som de fasansfulla våldtäkterna i kongo.

286
00:13:19,000 --> 00:13:21,000
Och deprimerande katastrofer, som det faktum att

287
00:13:21,000 --> 00:13:26,000
5000 människor söker ett enda arbetstillfälle i Nigeria.

288
00:13:26,000 --> 00:13:29,000
Men det finns även andra historier som inte handlar om katastrofer.

289
00:13:29,000 --> 00:13:33,000
Och det är väldigt viktigt, precis lika viktigt, att prata om dem.

290
00:13:33,000 --> 00:13:35,000
Jag har alltid känt att det är omöjligt

291
00:13:35,000 --> 00:13:38,000
att engagera sig ordentligt i en plats eller en människa

292
00:13:38,000 --> 00:13:42,000
utan att också engagera sig i alla berättelserna om den platsen och den människan.

293
00:13:42,000 --> 00:13:45,000
Konsekvensen av en enda berättelse

294
00:13:45,000 --> 00:13:48,000
är denna: den berövar människor deras värdighet.

295
00:13:48,000 --> 00:13:52,000
Det gör det svårt för oss att känna igen allas vårt lika värde som människor.

296
00:13:52,000 --> 00:13:55,000
Den betonar hur olika vi är

297
00:13:55,000 --> 00:13:57,000
snarare än det vi har gemensamt.

298
00:13:57,000 --> 00:13:59,000
Vad hade hänt om jag före min resa till Mexiko

299
00:13:59,000 --> 00:14:03,000
hade följt diskussionerna kring invandringen från båda sidor,

300
00:14:03,000 --> 00:14:05,000
både den amerikanska och den mexikanska?

301
00:14:05,000 --> 00:14:09,000
Vad hade hänt om min mor hade berättat för oss att Fides familj var fattig

302
00:14:09,000 --> 00:14:11,000
och flitig?

303
00:14:11,000 --> 00:14:13,000
Vad hade hänt om vi hade ett afrikanskt tevebolag

304
00:14:13,000 --> 00:14:17,000
som sände olika afrikanska berättelser över hela världen?

305
00:14:17,000 --> 00:14:19,000
Det den nigerianska författaren Chinua Achebe kallar

306
00:14:19,000 --> 00:14:22,000
"en balans av berättelser."

307
00:14:22,000 --> 00:14:25,000
Vad hade hänt om min rumskamrat kände till min nigerianska förläggare,

308
00:14:25,000 --> 00:14:27,000
Mukta Bakaray,

309
00:14:27,000 --> 00:14:29,000
en enastående man som lämnade sitt jobb på en bank

310
00:14:29,000 --> 00:14:32,000
för att följa sin dröm om att starta ett förlag?

311
00:14:32,000 --> 00:14:36,000
Den vedertagna sanningen var att nigerianer inte läser litteratur.

312
00:14:36,000 --> 00:14:38,000
Han höll inte med. Han kände

313
00:14:38,000 --> 00:14:40,000
att människor som kan läsa, kommer att läsa,

314
00:14:40,000 --> 00:14:44,000
om litteraturen gjordes mer prisvärd och tillgänglig för dem.

315
00:14:44,000 --> 00:14:47,000
Strax efter att han givit ut min första novell

316
00:14:47,000 --> 00:14:50,000
var jag i en TV studio i Lagos för att ge en intervju.

317
00:14:50,000 --> 00:14:53,000
Och en kvinna som arbetade som budbärare där kom fram till mig och sa,

318
00:14:53,000 --> 00:14:56,000
"Jag tyckte verkligen om din novell. Men jag tyckte inte om slutet.

319
00:14:56,000 --> 00:14:59,000
Du ska skriva en uppföljare, och detta är vad som ska hända..."

320
00:14:59,000 --> 00:15:02,000
(Skratt)

321
00:15:02,000 --> 00:15:05,000
Och hon fortsatte med att berätta för mig vad jag skulle skriva i uppföljaren.

322
00:15:05,000 --> 00:15:08,000
Jag blev inte bara förtjust, utan också väldigt rörd.

323
00:15:08,000 --> 00:15:11,000
Här var en kvinna, en del av det vanliga folket i Nigeria,

324
00:15:11,000 --> 00:15:14,000
som inte antogs vara läsare.

325
00:15:14,000 --> 00:15:16,000
Hon hade inte bara läst boken, utan hon hade gjort den till sin egen

326
00:15:16,000 --> 00:15:19,000
och kände sig berättigad att berätta för mig

327
00:15:19,000 --> 00:15:21,000
vad jag skulle skriva i uppföljaren.

328
00:15:21,000 --> 00:15:25,000
Vad skulle ha hänt om min rumskamrat kände till min vän Fumi Onda,

329
00:15:25,000 --> 00:15:28,000
en orädd kvinna som håller i en TV show i Lagos,

330
00:15:28,000 --> 00:15:31,000
och är fast besluten att berätta de historier som vi föredrar att glömma?

331
00:15:31,000 --> 00:15:35,000
Vad hade hänt om min rumskamrat hade känt till den hjärtoperation

332
00:15:35,000 --> 00:15:38,000
som utfördes på Lagos sjukhus förra veckan?

333
00:15:38,000 --> 00:15:42,000
Vad hade hänt om min rumskamrat kände till samtida nigeriansk musik?

334
00:15:42,000 --> 00:15:45,000
Begåvade människor som sjunger på engelska och pidgin,

335
00:15:45,000 --> 00:15:47,000
och Igbo, och Yoruba, och Ijo,

336
00:15:47,000 --> 00:15:51,000
hur de blandar influenser från Jay-Z, från Fela

337
00:15:51,000 --> 00:15:54,000
från Bob Marley och från sina egna förfäder.

338
00:15:54,000 --> 00:15:56,000
Vad hade hänt om min rumskamrat kände till den kvinnliga jurist

339
00:15:56,000 --> 00:15:58,000
som nyligen gick till domstol i Nigeria

340
00:15:58,000 --> 00:16:00,000
för att bestrida den fåniga lagen

341
00:16:00,000 --> 00:16:03,000
som kräver att kvinnor måste få sin mans tillstånd

342
00:16:03,000 --> 00:16:06,000
innan de kan förnya sitt pass?

343
00:16:06,000 --> 00:16:09,000
Vad hade hänt om min rumskamrat kände till Nollywood,

344
00:16:09,000 --> 00:16:13,000
fullt av nyskapande människor som gör film trots svåra tekniska hinder?

345
00:16:13,000 --> 00:16:15,000
Filmer som är så populära

346
00:16:15,000 --> 00:16:17,000
att de faktiskt är det bästa exemplet

347
00:16:17,000 --> 00:16:20,000
på nigerianer som konsumenter av vad de själva producerar.

348
00:16:20,000 --> 00:16:23,000
Vad hade hänt om min rumskamrat kände till min underbart ambitiösa hårflätare

349
00:16:23,000 --> 00:16:27,000
som precis har startat ett eget företag som säljer hårförlängningar?

350
00:16:27,000 --> 00:16:29,000
Eller de miljoner andra nigerianer

351
00:16:29,000 --> 00:16:31,000
som startar egna företag och ibland misslyckas,

352
00:16:31,000 --> 00:16:35,000
men ändå fortsätter att nära sina ambitioner?

353
00:16:35,000 --> 00:16:37,000
Varje gång när jag är hemma drabbas jag av

354
00:16:37,000 --> 00:16:40,000
de vanliga källorna till irritation för de flesta nigerianer:

355
00:16:40,000 --> 00:16:43,000
den misslyckade infrastrukturen, den misslyckade regeringen.

356
00:16:43,000 --> 00:16:46,000
Men jag slås också av den otroliga motståndskraften hos människor

357
00:16:46,000 --> 00:16:49,000
som frodas trots regeringen,

358
00:16:49,000 --> 00:16:51,000
snarare än på grund av den.

359
00:16:51,000 --> 00:16:54,000
Jag undervisar på skrivarkurser i Lagos varje sommar.

360
00:16:54,000 --> 00:16:57,000
Och det är häpnadsväckande hur många som ansöker,

361
00:16:57,000 --> 00:17:00,000
hur många människor som längtar efter att skriva,

362
00:17:00,000 --> 00:17:02,000
att berätta historier.

363
00:17:02,000 --> 00:17:05,000
Min nigerianska förläggare och jag har precis startat ett icke-vinstdrivande

364
00:17:05,000 --> 00:17:07,000
företag som heter Farafina Trust.

365
00:17:07,000 --> 00:17:10,000
Och vi har stora drömmar om att bygga bibliotek

366
00:17:10,000 --> 00:17:12,000
renovera de bibliotek som redan finns

367
00:17:12,000 --> 00:17:15,000
och att ge böcker till statliga skolor

368
00:17:15,000 --> 00:17:17,000
som inte har någonting i sina bibliotek,

369
00:17:17,000 --> 00:17:19,000
att också att organisera mängder av kurser,

370
00:17:19,000 --> 00:17:21,000
där vi lär folk att läsa och skriva,

371
00:17:21,000 --> 00:17:24,000
för alla de människor som längtar efter att berätta våra många historier.

372
00:17:24,000 --> 00:17:26,000
Berättelser har betydelse.

373
00:17:26,000 --> 00:17:28,000
Mängden berättelser har betydelse.

374
00:17:28,000 --> 00:17:32,000
Berättelser har använts för att fördriva och för att skada.

375
00:17:32,000 --> 00:17:36,000
Men berättelser kan också användas för att berättiga och mänskliggöra.

376
00:17:36,000 --> 00:17:39,000
Berättelser kan ta värdigheten ifrån ett folk.

377
00:17:39,000 --> 00:17:44,000
Men berättelser kan också återge förlorad värdighet.

378
00:17:44,000 --> 00:17:46,000
Den amerikanske författaren Alice Walker skrev så här

379
00:17:46,000 --> 00:17:48,000
om sina sydstatliga släktingar

380
00:17:48,000 --> 00:17:50,000
som hade flyttat till nordstaterna.

381
00:17:50,000 --> 00:17:52,000
Hon introducerade dem till en bok om

382
00:17:52,000 --> 00:17:55,000
livet de lämnat bakom sig, i sydstaterna.

383
00:17:55,000 --> 00:17:59,000
"De satt samlade, de läste boken själva,

384
00:17:59,000 --> 00:18:05,000
de lyssnade när jag läste boken, och ett slags paradis återupprättades."

385
00:18:05,000 --> 00:18:08,000
Jag vill avsluta med denna tanke:

386
00:18:08,000 --> 00:18:11,000
När vi avvisar den enda berättelsen,

387
00:18:11,000 --> 00:18:14,000
när vi inser att det aldrig finns enbart en enda berättelse

388
00:18:14,000 --> 00:18:16,000
om en plats,

389
00:18:16,000 --> 00:18:18,000
då skapar även vi ett slags paradis.

390
00:18:18,000 --> 00:18:20,000
Tack så mycket.

391
00:18:20,000 --> 00:18:28,000
(Applåder)