Vägen som ej hava gåtts av Robert Frost.
Två vägar skiljer sig åt i en gul skog,
Och förlåt för att jag icke kunde färdas
via båda
Och vara en resande,
länge jag stod och tittade nedför en
så långt bort jag kunde
Till där den böjdes i småskogen;
Sen tog den andra, lika jämt,
Och hava möjligtvis ett bättre anspråk,
Eftersom det var gräsgrönt och orört;
Än dock gällande passagen där
Hade de båda rörts ungefär lika mycket,
Och båda den morgonen låg
i löven inget steg hade krossats sönder.
Åh, jag sparade det första för en annan
dag! Trots vetskap om hur väg leder mot väg,
Jag tvivlade på om jag någonsin skola
återvända.
Jag skola berätta detta med en suck
Någonstans för år och dar sedan:
Skiljdes två vägar åt i en skog, och jag --
Jag tog en som vandrats mindre,
Och det har spelat stor roll.