WEBVTT 00:00:01.000 --> 00:00:05.000 Vet ni, jag slås av att ett underförstått tema här på TED 00:00:05.000 --> 00:00:08.000 är medkänsla. De här väldigt rörande presentationerna som vi just sett: 00:00:09.000 --> 00:00:13.000 HIV i Afrika, president Clinton igår kväll. 00:00:13.000 --> 00:00:18.000 Och jag tänker tänka högt, så att säga, 00:00:18.000 --> 00:00:23.000 om medkänsla och ta det från det globala planet till det personliga. 00:00:23.000 --> 00:00:25.000 Jag är psykolog, men oroa er inte, 00:00:25.000 --> 00:00:26.000 jag tänker inte prata om uppväxten. NOTE Paragraph 00:00:27.000 --> 00:00:31.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:00:32.000 --> 00:00:34.000 Det gjordes en väldigt viktig undersökning för ett tag sedan 00:00:34.000 --> 00:00:38.000 vid Princetons teologiska institution som handlar om varför det är så att 00:00:39.000 --> 00:00:42.000 när alla nu har så många tillfällen att hjälpa 00:00:42.000 --> 00:00:45.000 så gör vi det ibland men inte alltid. 00:00:46.000 --> 00:00:49.000 En grupp teologistudenter vid Princeton 00:00:50.000 --> 00:00:54.000 fick reda på att de skulle hålla i en övningsgudstjänst 00:00:54.000 --> 00:00:57.000 och de fick varsitt ämne att predika om. 00:00:57.000 --> 00:01:00.000 Hälften av studenterna fick som ämne 00:01:00.000 --> 00:01:02.000 berättelsen om den barmhärtige samariten; 00:01:02.000 --> 00:01:04.000 mannen som stannade upp vid vägkanten 00:01:05.000 --> 00:01:07.000 för att hjälpa en främmande person i nöd. 00:01:07.000 --> 00:01:10.000 Den andra hälften fick slumpvis utvalda ämnen från bibeln. 00:01:10.000 --> 00:01:13.000 Sen fick de en och en reda på att de skulle till en närliggande byggnad 00:01:14.000 --> 00:01:15.000 och ge sin predikan. 00:01:15.000 --> 00:01:18.000 När de gick från det första huset till det andra 00:01:18.000 --> 00:01:21.000 passerade de var och en en man som satt på huk och jämrade sig, 00:01:22.000 --> 00:01:26.000 uppenbart i nöd. Frågan är: Stannade de för att hjälpa till? NOTE Paragraph 00:01:26.000 --> 00:01:27.000 Den mer intressanta frågan är: 00:01:28.000 --> 00:01:31.000 Spelade det någon roll om de tänkte på berättelsen 00:01:31.000 --> 00:01:35.000 om den barmhärtige samariten? Svar: Nej, inte alls. 00:01:36.000 --> 00:01:39.000 Vad som visade sig avgöra ifall någon stannade 00:01:39.000 --> 00:01:40.000 för att hjälpa en främmande person i nöd 00:01:40.000 --> 00:01:43.000 var hur bråttom de trodde att de hade - 00:01:44.000 --> 00:01:48.000 om de trodde att de var sena, eller om de var uppe i 00:01:48.000 --> 00:01:49.000 vad de skulle tala om. 00:01:50.000 --> 00:01:52.000 Och detta är, tror jag, grejen med våra liv: 00:01:53.000 --> 00:01:57.000 att vi inte tar varje chans att hjälpa till 00:01:57.000 --> 00:02:00.000 därför att vårt fokus är på fel ställe. NOTE Paragraph 00:02:00.000 --> 00:02:03.000 Det finns ett nytt område inom hjärnforskningen, social neurovetenskap. 00:02:04.000 --> 00:02:08.000 Man studerar vilka områden i två personers hjärnor 00:02:08.000 --> 00:02:10.000 som aktiveras när de interagerar. 00:02:10.000 --> 00:02:14.000 Och de nya idéerna om medkänsla från den sociala neurovetenskapen 00:02:14.000 --> 00:02:18.000 är att vi i grunden är byggda för att hjälpa. 00:02:18.000 --> 00:02:22.000 Det innebär att om vi fokuserar på en annan människa 00:02:23.000 --> 00:02:26.000 så känner vi automatiskt empati, vi känner automatiskt med dem. 00:02:27.000 --> 00:02:29.000 Nya hjärnceller har upptäckts, spegelneuroner, 00:02:29.000 --> 00:02:33.000 som funkar som ett trådlöst nätverk och aktiverar i hjärnan 00:02:33.000 --> 00:02:37.000 exakt samma områden som hos andra. Vi känner "med" automatiskt. 00:02:37.000 --> 00:02:41.000 Och om den andra personen är i nöd, om den andra personen lider, 00:02:42.000 --> 00:02:46.000 är vi automatiskt redo att hjälpa. Det är åtminstone hypotesen. NOTE Paragraph 00:02:46.000 --> 00:02:49.000 Men frågan kvarstår: Varför gör vi inte det då? 00:02:49.000 --> 00:02:51.000 Och jag tror detta handlar om ett spekrum 00:02:52.000 --> 00:02:54.000 som går från fullständig självabsorbering 00:02:55.000 --> 00:02:57.000 till att notera, till empati och till medkänsla. 00:02:57.000 --> 00:03:01.000 Och faktum är att om vi är fokuserade på oss själva, 00:03:02.000 --> 00:03:05.000 om vi är upptagna, som vi är så ofta under dagen, 00:03:05.000 --> 00:03:08.000 så märker vi inte helt och hållet varandra. 00:03:08.000 --> 00:03:10.000 Och den här skillnaden i fokus mellan oss själva och andra 00:03:10.000 --> 00:03:11.000 kan vara väldigt hårfin. NOTE Paragraph 00:03:11.000 --> 00:03:15.000 Jag fyllde i min deklaration häromdagen och kom till punkten 00:03:15.000 --> 00:03:17.000 då jag skulle lista vilka gåvor jag hade gjort 00:03:18.000 --> 00:03:21.000 och fick en uppenbarelse, det var - jag kom till min check 00:03:21.000 --> 00:03:24.000 till Sevastiftelsen och märkte att jag tänkte 00:03:24.000 --> 00:03:26.000 wow, min vän Larry Brilliant skulle verkligen bli glad 00:03:27.000 --> 00:03:28.000 över att jag ger pengar till Seva. 00:03:28.000 --> 00:03:31.000 Sen insåg jag att vad jag fick ut av välgörenheten 00:03:31.000 --> 00:03:35.000 var en narcissistisk kick - att jag kände mig som en bra människa. 00:03:35.000 --> 00:03:40.000 Sen började jag tänka på människorna i Himalaya 00:03:40.000 --> 00:03:42.000 som skulle få hjälp av mina pengar och insåg 00:03:43.000 --> 00:03:46.000 att jag gick från detta slags narcissistiska själv-fokus 00:03:47.000 --> 00:03:50.000 till altruistisk glädje, till att få en positiv känsla 00:03:50.000 --> 00:03:54.000 av att människor skulle få hjälp. Jag tror det är motiverande. NOTE Paragraph 00:03:54.000 --> 00:03:57.000 Men den här skillnaden mellan att fokusera på oss själva 00:03:57.000 --> 00:03:58.000 och fokusera på andra 00:03:58.000 --> 00:04:01.000 tycker jag vi alla bör vara uppmärksamma på. 00:04:01.000 --> 00:04:04.000 Man kan se det på en övergripande nivå inom dating-världen. 00:04:05.000 --> 00:04:08.000 Jag var på en sushirestaurang för ett tag sedan 00:04:08.000 --> 00:04:11.000 och överhörde ett samtal mellan två kvinnor som snackade om den enas bror 00:04:12.000 --> 00:04:15.000 som var singel. Och kvinnan sade, 00:04:15.000 --> 00:04:17.000 "Min bror har svårt att få dejter 00:04:17.000 --> 00:04:19.000 så han testar speed dating". Vet ni vad speed dating är? 00:04:19.000 --> 00:04:23.000 Kvinnor sitter vid bord och så går männen från bord till bord 00:04:23.000 --> 00:04:26.000 och där finns en klocka och efter fem minuter, bingo, 00:04:27.000 --> 00:04:29.000 tar samtalet slut och kvinnan får bestämma 00:04:29.000 --> 00:04:33.000 om hon skall ge mannen sitt kort eller emailadress 00:04:33.000 --> 00:04:35.000 så de kan ses igen. Och den här kvinnan säger, 00:04:35.000 --> 00:04:39.000 "Min bror har aldrig fått något kort. Och jag vet precis varför. 00:04:39.000 --> 00:04:44.000 Så fort han sätter sig ner börjar han prata nonstop om sig själv, 00:04:44.000 --> 00:04:45.000 han frågar aldrig kvinnan om något". NOTE Paragraph 00:04:46.000 --> 00:04:51.000 Och jag grävde lite i söndagsbilagan 00:04:51.000 --> 00:04:54.000 från New York TImes, kollade in artiklarna om bröllop - 00:04:54.000 --> 00:04:57.000 för de är väldigt intressanta - och jag kom till Alice Charney Epsteins 00:04:57.000 --> 00:05:00.000 bröllop. Och hon sade att 00:05:00.000 --> 00:05:02.000 när hon dejtade 00:05:03.000 --> 00:05:05.000 gjorde hon ett litet test på dem hon mötte. 00:05:06.000 --> 00:05:08.000 Testet var: Från det att de möttes 00:05:08.000 --> 00:05:11.000 hur lång tid tog det innan killen ställde en fråga 00:05:11.000 --> 00:05:13.000 som innehöll ordet "du". 00:05:13.000 --> 00:05:17.000 Och tydligen gick Epsteins test bra, därav artikeln. NOTE Paragraph 00:05:17.000 --> 00:05:18.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:05:18.000 --> 00:05:20.000 Nu kommer - ett litet test 00:05:20.000 --> 00:05:22.000 som jag tycker ni skall testa på någon fest. 00:05:22.000 --> 00:05:24.000 Här på TED är möjligheterna många. 00:05:26.000 --> 00:05:29.000 Harvard Business Review hade nyligen en artikel som hette 00:05:29.000 --> 00:05:32.000 "Det mänskliga tillfället", om hur man skall få riktig kontakt 00:05:32.000 --> 00:05:35.000 med en person på jobbet. Och de sade, jo, 00:05:35.000 --> 00:05:38.000 det enda man behöver göra är att stänga av sin BlackBerry, 00:05:39.000 --> 00:05:42.000 stänga sin laptop, sluta dagdrömma 00:05:43.000 --> 00:05:45.000 och ge personen sin fulla uppmärksamhet. 00:05:46.000 --> 00:05:50.000 Det finns ett nytt ord i engelska språket 00:05:51.000 --> 00:05:54.000 för när personen vi är med drar fram sin BlackBerry 00:05:54.000 --> 00:05:57.000 eller svarar sin mobil och plötsligt finns vi inte längre. 00:05:58.000 --> 00:06:02.000 Ordet är "irrivånad": en blandning av irriterad och förvånad NOTE Paragraph 00:06:02.000 --> 00:06:05.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:06:05.000 --> 00:06:11.000 Jag tycker det är ganska träffande. Det är vår empati, vårt inkännande 00:06:12.000 --> 00:06:15.000 som skiljer oss från machiavellianer eller sociopater. 00:06:15.000 --> 00:06:20.000 Jag har en svåger som är expert på skräck - 00:06:20.000 --> 00:06:23.000 han har skrivit fackböcker om Dracula och Frankenstein - 00:06:23.000 --> 00:06:24.000 han är litteraturvetare, 00:06:24.000 --> 00:06:26.000 men han föddes i Transylvanien 00:06:26.000 --> 00:06:28.000 och jag tror det påverkade honom. 00:06:28.000 --> 00:06:32.000 Hursomhelst, så bestämde sig min svåger, Leonard, 00:06:32.000 --> 00:06:34.000 för att skriva en bok om en seriemördare. 00:06:34.000 --> 00:06:37.000 Det handlar om en man som spred skräck på just den här platsen 00:06:38.000 --> 00:06:40.000 för länge sedan. Han kallades strypmördaren från Santa Cruz. 00:06:41.000 --> 00:06:45.000 Och innan polisen tog honom hade han mördat sina farföräldrar, 00:06:45.000 --> 00:06:48.000 sin mamma och fem klasskompisar från Santa Cruz Universitet. NOTE Paragraph 00:06:49.000 --> 00:06:51.000 Så min svåger skulle intervjua den här mördaren 00:06:52.000 --> 00:06:54.000 och han inser när han möter honom 00:06:54.000 --> 00:06:55.000 att killen är sjukt läskig. 00:06:56.000 --> 00:06:58.000 För det första är han 2.10 lång. 00:06:58.000 --> 00:07:01.000 Men det är inte det värsta med honom. 00:07:01.000 --> 00:07:06.000 Det läskigaste är att hans IQ är 160: Han är ett geni per definition. 00:07:07.000 --> 00:07:11.000 Men det är noll korrelation mellan IQ och empati, 00:07:11.000 --> 00:07:12.000 att känna med en annan människa. 00:07:13.000 --> 00:07:15.000 Det styrs av olika delar av hjärnan. NOTE Paragraph 00:07:16.000 --> 00:07:18.000 Till slut tar min svåger mod till sig 00:07:19.000 --> 00:07:21.000 och ställer frågan han verkligen vill ha svar på. 00:07:21.000 --> 00:07:24.000 Och den är: Hur kunde du göra det? 00:07:24.000 --> 00:07:26.000 Tyckte du inte synd om dina offer? 00:07:26.000 --> 00:07:29.000 Det var väldigt intima mord - han ströp sina offer. 00:07:30.000 --> 00:07:32.000 Och strypmördare säger helt rakt, 00:07:32.000 --> 00:07:37.000 "Nej, nej. Om jag hade blivit nervös hade jag inte kunnat göra det. 00:07:37.000 --> 00:07:43.000 Jag var tvungen att stänga av den sidan. Jag var tvungen att stänga av den sidan". NOTE Paragraph 00:07:43.000 --> 00:07:48.000 Och jag tycker att det är väldigt bekymmersamt. 00:07:49.000 --> 00:07:53.000 Och på sätt och vis är det sån avstängning som jag har funderat kring. 00:07:53.000 --> 00:07:55.000 När vi fokuserar på oss själva 00:07:56.000 --> 00:07:59.000 stänger vi faktiskt av den sidan av oss själva om det är någon annan där. 00:08:00.000 --> 00:08:05.000 Tänk på att shoppa och tänk på möjligheterna 00:08:05.000 --> 00:08:07.000 till en medkännande konsumism. 00:08:08.000 --> 00:08:10.000 För tillfället, som Bill McDonough har påpekat, 00:08:12.000 --> 00:08:16.000 har sakerna vi köper och använder dolda konsekvenser. 00:08:16.000 --> 00:08:19.000 Vi är alla omedvetna offer för en kollektiv blind fläck. 00:08:20.000 --> 00:08:22.000 Vi märker inte och märker inte att vi inte märker 00:08:23.000 --> 00:08:29.000 de giftiga ämnen som avges från en matta eller ett bilsäte. 00:08:30.000 --> 00:08:35.000 Eller vi vet inte om materialet är nedbrytningsbart 00:08:35.000 --> 00:08:39.000 eller återanvändbart, kan återanvändas alltså 00:08:39.000 --> 00:08:41.000 eller slutar bara på soptippen? Med andra ord, 00:08:41.000 --> 00:08:46.000 vi är omedvetna om den ekologiska och allmänna hälsan 00:08:47.000 --> 00:08:50.000 och sociala och ekonomiska konsekvenser 00:08:50.000 --> 00:08:52.000 av det vi köper och använder. 00:08:54.000 --> 00:08:58.000 Man kan säga att det är vardagsrummet som är flodhästen, 00:08:58.000 --> 00:09:02.000 men vi ser det inte. Och vi har blivit offer 00:09:02.000 --> 00:09:05.000 för ett system som leder oss överallt. Ta det här: NOTE Paragraph 00:09:06.000 --> 00:09:09.000 Det finns en underbar bok som heter 00:09:10.000 --> 00:09:12.000 "Grejer: Hemligheterna i sakerna omkring oss". 00:09:13.000 --> 00:09:16.000 Och den handlar om typ en t-shirts bakgrundshistoria. 00:09:16.000 --> 00:09:19.000 Och den handlar om var bomullen växte 00:09:19.000 --> 00:09:21.000 och gödningsmedlen som användes och konsekvenserna 00:09:21.000 --> 00:09:25.000 for jorden av medlen. Och den nämner förresten 00:09:25.000 --> 00:09:28.000 att bomull är väldigt svår att färga; 00:09:28.000 --> 00:09:31.000 ungefär 60% av färgen rinner av i tvättvattnet. 00:09:31.000 --> 00:09:34.000 Och det är välkänt bland epidemologer att barn 00:09:34.000 --> 00:09:39.000 som bor nära textilfabriker oftare än andra har leukemi. 00:09:40.000 --> 00:09:44.000 Det finns ett företag, Bennett and Company, som är leverantör till Polo.com 00:09:45.000 --> 00:09:50.000 och Victoria's Secret - de, på grund av sin VD som känner till det här, 00:09:51.000 --> 00:09:55.000 skapade ett bolag i Kina med sin textilfärgfabrik 00:09:55.000 --> 00:09:57.000 för att säkerställa att avloppsvattnet 00:09:57.000 --> 00:10:01.000 skulle tas om hand på bästa sätt innan det gick tillbaks till grundvattnet. 00:10:01.000 --> 00:10:05.000 Just nu kan vi inte välja en god t-shirt 00:10:06.000 --> 00:10:10.000 framför en ond t-shirt. Men vad skulle krävas för det? NOTE Paragraph 00:10:13.000 --> 00:10:16.000 Jo, jag har tänkt. Till exempel, 00:10:16.000 --> 00:10:21.000 finns en ny elektronisk etikett-teknik som gör att alla affärer 00:10:21.000 --> 00:10:25.000 kan ta reda på hela historien bakom varje grej i hyllorna i butiken. 00:10:26.000 --> 00:10:28.000 Man kan spåra den tillbaks till fabriken. När man väl kan spåra den 00:10:28.000 --> 00:10:32.000 tillbaks till fabriken, kan man titta på tillverkningsprocesserna 00:10:32.000 --> 00:10:36.000 som användes i produktionen, och om de är bra 00:10:36.000 --> 00:10:40.000 kan man sätta på en lapp om det. Eller om de inte är så bra 00:10:40.000 --> 00:10:44.000 så kan man gå in i - idag, i vilken butik som helst, 00:10:44.000 --> 00:10:47.000 och scanna en kod på hyllkanten 00:10:47.000 --> 00:10:49.000 som tar en till en internetsajt. 00:10:49.000 --> 00:10:51.000 Den finns till för folk som är jordnötsallergiker. 00:10:52.000 --> 00:10:54.000 Den sajten kan berätta saker om varan. 00:10:55.000 --> 00:10:56.000 Med andra ord, när vi köper något, 00:10:56.000 --> 00:11:00.000 skulle vi kunna göra ett medkännande val. NOTE Paragraph 00:11:00.000 --> 00:11:06.000 Det finns ett talesätt inom informationsvetenskapens värld: 00:11:06.000 --> 00:11:09.000 Till slut kommer alla att veta allting. 00:11:09.000 --> 00:11:11.000 Och frågan är: Kommer det att spela någon roll? 00:11:13.000 --> 00:11:16.000 För en tid sedan när jag jobbade på New York Times, 00:11:17.000 --> 00:11:19.000 det var på 80-talet, så skrev jag en artikel 00:11:19.000 --> 00:11:21.000 om något som var ett problem i New York - 00:11:21.000 --> 00:11:23.000 hemlösa på gatorna. 00:11:23.000 --> 00:11:27.000 Och jag tillbringade några veckor med att gå omkring med socialarbetare 00:11:27.000 --> 00:11:30.000 som arbetade med de hemlösa. Och jag insåg när jag såg dem 00:11:30.000 --> 00:11:35.000 genom deras ögon att nästan alla var psykiatripatienter 00:11:35.000 --> 00:11:39.000 som inte hade någonstans att ta vägen. De hade en diagnos. Det gjorde mig - 00:11:40.000 --> 00:11:43.000 vad det gjorde var att skaka mig ur min urbana trans som 00:11:44.000 --> 00:11:47.000 när vi ser, när vi går vi förbi någon som är hemlös 00:11:47.000 --> 00:11:50.000 i ögonvrån, så stannar det i ögonvrån. 00:11:52.000 --> 00:11:54.000 Vi ser inte och därför gör vi inget. NOTE Paragraph 00:11:57.000 --> 00:12:02.000 En dag strax därefter - det var en fredag - i slutet av dagen, 00:12:02.000 --> 00:12:05.000 så gick jag ner - jag gick ner i tunnelbanan. Det var rusningstrafik 00:12:05.000 --> 00:12:07.000 och tusentals människor strömmade ner för trapporna. 00:12:07.000 --> 00:12:09.000 Och plötsligt när jag gick ner för trapporna 00:12:09.000 --> 00:12:12.000 såg jag att en man satt på huk vid sidan 00:12:12.000 --> 00:12:16.000 utan skjorta, utan att röra sig, och folk gick bara över honom - 00:12:17.000 --> 00:12:18.000 hundratals människor. 00:12:19.000 --> 00:12:22.000 Och eftersom min urbana trans på något sätt hade försvagats 00:12:23.000 --> 00:12:26.000 stannade jag för att ta reda på vad som var fel. 00:12:27.000 --> 00:12:29.000 I samma sekund som jag stannade, var det typ sex andra 00:12:30.000 --> 00:12:31.000 som genast ställde sig omkring mannen. 00:12:32.000 --> 00:12:34.000 Och vi fick reda på att han var latinamerikan, han pratade inte engelska, 00:12:34.000 --> 00:12:39.000 han hade inga pengar, han hade gått omkring i dagar, hungring 00:12:39.000 --> 00:12:40.000 och han hade svimmat av hunger. 00:12:40.000 --> 00:12:42.000 Någon gick genast och skaffade apelsinjuice, 00:12:42.000 --> 00:12:44.000 någon kom med en varm korv, någon hämtade en tunnelbanepolis. 00:12:45.000 --> 00:12:48.000 Killen var på fötter med en gång. 00:12:48.000 --> 00:12:52.000 Men allt som behövdes var att se vad som skedde. 00:12:53.000 --> 00:12:54.000 Och jag är så optimistisk. NOTE Paragraph 00:12:54.000 --> 00:12:55.000 Tack så mycket. NOTE Paragraph 00:12:55.000 --> 00:12:57.000 (Applåder)