WEBVTT 00:00:05.120 --> 00:00:09.040 Jag heter May-Li Khoe, och jag är en designer och en uppfinnare. 00:00:10.300 --> 00:00:15.310 Några av de saker jag designat har varit på Apple, och nu designar jag produkter som barn kan använda 00:00:15.310 --> 00:00:18.060 så att de kan ha det lättare i skolan. 00:00:18.060 --> 00:00:22.300 Jag jobbar också som DJ och dansare. 00:00:25.620 --> 00:00:27.960 Datorer finns överallt! 00:00:27.960 --> 00:00:33.180 De finns i våra fickor och i våra bilar. Många har dem runt handleden. 00:00:33.180 --> 00:00:35.460 Du kanske har en i din ryggsäck just nu. 00:00:36.160 --> 00:00:38.820 Men - vad är det som gör en dator till en dator? 00:00:38.820 --> 00:00:41.000 Ja, vad är det som gör en dator till en dator, egentligen? 00:00:41.000 --> 00:00:42.980 Och hur fungar det egentligen? 00:00:46.380 --> 00:00:50.180 Hej, jag heter Nat! Jag var en av original-designerna till Xbox. 00:00:50.460 --> 00:00:56.040 Jag har jobbat med datorer sedan jag var kanske sju år, och nu jobbar jag med virtual reality. 00:01:07.180 --> 00:01:10.520 Vi människor har alltid byggt verktyg för att hjälpa oss lösa problem. 00:01:10.600 --> 00:01:15.900 Verktyg som en skottkärra, en hammare, eller en tryckpress eller en långtradare. 00:01:15.900 --> 00:01:19.220 Alla dessa uppfinningar hjälpte oss med kroppsarbete. 00:01:19.220 --> 00:01:21.280 Med tiden började människor undra 00:01:21.380 --> 00:01:25.560 om man kunde designa och bygga en maskin för att hjälpa oss med det tankearbete vi gör 00:01:25.560 --> 00:01:29.820 som att lösa ekvationer eller följa stjärnors banor på himlen. 00:01:29.820 --> 00:01:34.280 Istället för att flytta eller manipulera fysiska ting som jord och sten, 00:01:34.280 --> 00:01:38.300 skulle dessa maskiner behöva designas för att manipulera information. 00:01:40.040 --> 00:01:43.740 Medan pionjärer inom datorvetenskap utforskade hur man skulle designa en tänkande maskin, 00:01:43.740 --> 00:01:46.920 insåg de att den behövde utföra fyra olika uppgifter. 00:01:48.240 --> 00:01:50.240 Den skulle behöva läsa indata, 00:01:51.080 --> 00:01:52.360 lagra information, 00:01:53.400 --> 00:01:56.180 behandla den och sedan mata ut resultaten. 00:01:56.700 --> 00:01:58.580 Det här kanske låter enkelt, 00:01:58.580 --> 00:02:01.980 men dessa fyra saker är gemensamma för alla datorer. 00:02:02.740 --> 00:02:05.620 Det är det som gör en dator till en dator. 00:02:07.940 --> 00:02:10.419 De första datorerna byggdes av trä och metall 00:02:10.419 --> 00:02:12.580 med mekaniska spakar och kugghjul. 00:02:13.360 --> 00:02:17.600 Men på 1900-talet började datorer använda elektriska komponenter. 00:02:17.600 --> 00:02:21.100 Dessa tidiga datorer var väldigt stora och väldigt långsamma. 00:02:21.100 --> 00:02:25.380 En dator stor som ett rum kunde ta timmar bara för att lösa en enkelt matteproblem. 00:02:27.400 --> 00:02:33.040 Dessa maskiner är skapade av glimmande, flerfärgad metall och otaliga blinkande lampor. 00:02:33.320 --> 00:02:36.100 Datorer börade som enkla räknemaskiner, 00:02:36.100 --> 00:02:40.760 det var verkligen helt fantastiskt för den tiden, och då manipulerade de bara tal. 00:02:40.800 --> 00:02:47.220 Men nu kan vi använda dem för att prata med varandra, vi kan använda dem för att spela spel, styra robotar, 00:02:47.220 --> 00:02:49.980 och göra de galnaste saker du kan föreställa dig. 00:02:50.920 --> 00:02:54.120 Moderna datorer ser inte alls ut som de gamla klumpiga räknemaskinerna, 00:02:54.120 --> 00:02:56.580 men de gör fortfarande samma fyra saker. 00:03:02.740 --> 00:03:04.590 Först kommer vi prata om indata. 00:03:04.590 --> 00:03:09.280 Det här är min favorit, eftersom indata är det som händer i världen, 00:03:09.280 --> 00:03:12.220 eller det som du gör, som får datorn att göra saker. 00:03:12.240 --> 00:03:14.160 Du kan ge datorer instruktioner med tangentbordet, 00:03:14.160 --> 00:03:18.640 du kan säga åt dem vad de ska göra med musen, mikrofonen, kameran. 00:03:18.640 --> 00:03:22.400 Och om du nu har en dator runt armleden kanske den lyssnar på dina hjärtslag 00:03:22.400 --> 00:03:25.520 eller i din bil kanske den lyssnar på vad bilen håller på med. 00:03:25.520 --> 00:03:31.180 och en pekskärm kan faktiskt känna av ditt finger, och den använder det som indata till vad den gör. 00:03:36.200 --> 00:03:40.960 Alla dessa olika ingångar ger en dator information, som sedan lagras i minnet. 00:03:41.860 --> 00:03:45.250 En dators processor tar information från minnet. 00:03:45.250 --> 00:03:47.920 Den behandlar eller ändrar den med en algoritm, 00:03:47.920 --> 00:03:49.980 som helt enkelt är en serie kommandon. 00:03:49.980 --> 00:03:54.180 Och sen skickas den behandlade informationen tillbaka till minnet för att lagras igen. 00:03:54.200 --> 00:03:58.620 Det här fortsätter tills den behandlade informationen är färdig för att matas ut. 00:04:03.320 --> 00:04:07.260 Hur en dator matar ut information beror på vad datorn är byggd för att göra. 00:04:07.260 --> 00:04:13.180 En datorskärm kan visa text, bilder, video eller interaktiva spel - även virtual reality! 00:04:13.180 --> 00:04:17.279 En dators utdata kan till och med innehålla signaler för att styra en robot. 00:04:17.279 --> 00:04:19.820 Och, när datorer kopplas samman över Internet, 00:04:19.820 --> 00:04:23.880 blir utdatat från en dator en annan dators indata, och tvärt om. 00:04:25.620 --> 00:04:29.760 Datorerna vi använder idag ser verkligen annorlunda ut än de tidigaste tänkande maskinerna. 00:04:29.760 --> 00:04:32.620 Och vem vet hur morgondagens datorer kommer bli? 00:04:32.620 --> 00:04:37.480 Jag hoppas är att du får hjälpa till att bestämma vad du vill att framtidens datorer kommer se ut. 00:04:37.480 --> 00:04:41.480 Men gemensamt för alla datorer, oavsett vilka olika sorters teknik de använder, 00:04:41.480 --> 00:04:44.580 utför de alltid samma fyra saker. 00:04:44.580 --> 00:04:46.360 De läser in information, 00:04:46.360 --> 00:04:47.980 de lagrar den som data, 00:04:47.980 --> 00:04:49.520 de behandlar den, 00:04:49.520 --> 00:04:51.460 och sen matar de ut resultaten.