0:00:02.110,0:00:04.010
Det är 1995.

0:00:04.010,0:00:05.690
Jag går på college

0:00:05.690,0:00:08.230
och en vän och jag är på långtur

0:00:08.230,0:00:10.000
från Providence, Rhode Island[br]

0:00:10.000,0:00:12.000
till Portland, Oregon.

0:00:12.000,0:00:15.000
Ni vet, vi är unga och arbetslösa,

0:00:15.000,0:00:17.970
så vi tar den långa vägen via småvägar,

0:00:17.970,0:00:19.670
genom nationalparker,

0:00:19.670,0:00:22.000
och nationalskogar -

0:00:22.000,0:00:25.000
i huvudsak tar vi den [br]längsta möjliga vägen.

0:00:26.430,0:00:29.150
Någonstans i mitten av South Dakota

0:00:29.890,0:00:32.390
vänder jag mig till min vän

0:00:32.390,0:00:34.000
och jag ställer frågan

0:00:34.000,0:00:36.000
som stört mig

0:00:36.000,0:00:39.000
under 320 mil.

0:00:40.270,0:00:44.000
"Vad är grejen med det kinesiska tecknet [br]jag har sett längs vägen?"

0:00:47.440,0:00:51.000
Min vän tittade på mig [br]som ett frågetecken.

0:00:52.510,0:00:54.210
Det är en gentleman på första raden

0:00:54.210,0:00:56.820
som faktiskt gör en exakt [br]imitation av hur hon såg ut.

0:00:56.820,0:00:59.220
(Skratt)

0:00:59.220,0:01:01.690
Och jag säger, "Du vet,

0:01:01.690,0:01:03.330
alla skyltar vi som ser

0:01:03.330,0:01:06.000
med det kinesiska tecknet på."

0:01:07.310,0:01:10.780
Hon stirrar på mig en stund,

0:01:10.780,0:01:13.000
och sen brister hon ut i skratt,

0:01:13.000,0:01:15.740
när hon klurat ut vad jag pratade om.

0:01:15.740,0:01:18.960
Och jag pratade om denna.

0:01:18.960,0:01:21.930
(Skratt)

0:01:24.230,0:01:28.000
Rätt gissat, det berömda [br]kinesiska tecknet för ett picknickområde.

0:01:28.000,0:01:30.330
(Skratt)

0:01:30.330,0:01:34.440
Jag har spenderat de [br]senaste fem åren av mitt liv

0:01:34.440,0:01:36.090
med att tänka på situationer

0:01:36.090,0:01:38.060
exakt som den här -

0:01:38.620,0:01:40.650
hur vi ibland missförstår

0:01:40.650,0:01:42.460
skyltar kring oss,

0:01:43.000,0:01:46.000
hur vi beter oss när det sker,

0:01:46.000,0:01:49.280
och vad detta kan säga oss [br]om den mänskliga naturen.

0:01:50.000,0:01:52.000
Med andra ord, som ni hört Chris säga,

0:01:52.000,0:01:54.000
så har jag spenderat de senaste fem åren

0:01:54.000,0:01:56.350
med att tänka på hur det är att ha fel.

0:01:57.240,0:02:00.200
Det här slår er nog[br]som ett konstigt karriärval,

0:02:00.200,0:02:03.000
men det har faktiskt en stor fördel:

0:02:03.000,0:02:05.000
ingen konkurrens om jobbet.

0:02:05.000,0:02:07.000
(Skratt)

0:02:07.000,0:02:09.790
Faktum är att de flesta gör vad som helst

0:02:09.790,0:02:12.650
för att undvika att tänka på att ha fel,

0:02:12.650,0:02:15.000
eller åtminstone undvika[br]att tänka på möjligheten

0:02:15.000,0:02:17.000
att vi har fel.

0:02:17.000,0:02:19.000
Vi förstår det på ett abstrakt plan.

0:02:19.000,0:02:21.510
Vi vet att alla i detta rum gör misstag.

0:02:21.510,0:02:25.000
Människan generellt är felande [br]- ok, så är det.

0:02:25.570,0:02:29.000
Men när det kommer till just mig, [br]här och nu,

0:02:29.000,0:02:31.000
och allt jag tror på,

0:02:31.000,0:02:32.930
här, i nutiden,

0:02:34.000,0:02:38.000
så försvinner plötsligt[br]all abstrakt förståelse av felbarhet

0:02:38.000,0:02:39.910
ut genom fönstret -

0:02:40.540,0:02:44.000
och jag kan verkligen inte tänka [br]att jag har fel om något alls.

0:02:44.690,0:02:47.830
Saken är, det är i nutiden vi lever.

0:02:48.480,0:02:50.510
Vi går till möten i nutid,

0:02:50.510,0:02:53.160
vi åker på familjesemestrar i nutid,

0:02:53.160,0:02:56.240
vi går till vallokaler och röstar i nutid.

0:02:56.580,0:02:59.900
Så i själva verket är vi[br]på resa genom våra liv,

0:02:59.900,0:03:01.480
fångade i denna lilla bubbla

0:03:01.480,0:03:04.660
där vi känner att vi har rätt om allt.

0:03:05.750,0:03:07.880
Jag tror det är ett problem.

0:03:07.880,0:03:10.270
Jag tror det är ett problem [br]för oss som individer,

0:03:10.270,0:03:13.000
i våra privatliv och yrkesliv,

0:03:13.600,0:03:17.000
och jag tror det är ett problem [br]för oss kollektivt som kultur.

0:03:17.000,0:03:18.670
Så vad jag vill idag

0:03:18.670,0:03:22.000
är att först av allt[br]prata om varför vi fastnar

0:03:22.000,0:03:24.000
i känslan av att ha rätt.

0:03:24.560,0:03:27.000
För det andra varför det är ett problem.

0:03:27.540,0:03:29.470
Slutligen vill jag övertyga er

0:03:29.470,0:03:31.000
om att det är möjligt

0:03:31.000,0:03:33.000
att kliva ur känslan,

0:03:33.770,0:03:35.230
och att om man kan göra detta

0:03:35.230,0:03:37.000
är det det enskilt största

0:03:37.000,0:03:40.000
moraliska, intellektuella och [br]kreativa steg som man kan ta.

0:03:42.000,0:03:43.790
Så varför fastnar vi

0:03:43.790,0:03:46.000
i denna känsla av ha rätt?

0:03:46.000,0:03:49.000
En anledning är faktiskt [br]känslan man får av att ha fel.

0:03:49.350,0:03:51.620
Så låt mig fråga er -

0:03:51.620,0:03:54.770
eller egentligen, låt mig fråga er [br]någonting eftersom ni är här:

0:03:54.770,0:03:58.000
Hur känns det - emotionellt -

0:03:58.000,0:04:00.200
hur känns det att ha fel?

0:04:01.250,0:04:04.000
Gruvligt. Tummen ned.

0:04:04.000,0:04:06.000
Generande. Okej underbart, lysande.

0:04:06.000,0:04:08.000
Gruvligt, tummen ner, generande -

0:04:08.000,0:04:10.320
tack, detta var strålande svar,

0:04:11.000,0:04:13.350
men de ger svar på en annan fråga.

0:04:13.930,0:04:16.000
Ni svarar på frågan:

0:04:16.000,0:04:19.000
Hur känns det när ni förstått[br]att ni har fel?

0:04:19.000,0:04:21.980
(Skratt)

0:04:23.290,0:04:26.000
När man förstår man har fel så [br]känns det så eller hur?

0:04:26.000,0:04:29.000
Jag menar, det kan vara [br]förödande eller avslöjande,

0:04:29.000,0:04:30.610
det kan vara rätt roligt,

0:04:30.610,0:04:33.180
som mitt dumma misstag [br]med det kinesiska tecknet.

0:04:33.760,0:04:35.750
Men att bara ha fel

0:04:36.810,0:04:38.400
känns inte alls.

0:04:39.140,0:04:41.010
Jag vill visa på en analogi.

0:04:41.630,0:04:44.000
Kommer ni ihåg den tecknade Loony Tunes

0:04:44.000,0:04:45.720
där det finns en patetisk prärievarg

0:04:45.720,0:04:48.000
som alltid jagar men aldrig fångar en gök?

0:04:48.000,0:04:50.770
Det är samma i nästan varje avsnitt,

0:04:50.770,0:04:53.000
ett tillfälle där vargen jagar göken

0:04:53.000,0:04:55.240
och göken ramlar ned från en klippa,

0:04:55.240,0:04:58.000
han är ok - han är fågel, han kan flyga.

0:04:58.000,0:05:02.000
Men prärievargen ramlar [br]från klippan efter honom.

0:05:02.000,0:05:04.000
Det roliga är -

0:05:04.000,0:05:06.000
åtminstone om man är sex år gammal -

0:05:06.000,0:05:08.000
att prärievargen också klarar det.

0:05:08.000,0:05:10.000
Han fortsätter bara springa -

0:05:10.000,0:05:12.220
ända tills han tittar ned

0:05:12.220,0:05:15.000
och förstår att han är uppe i luften.

0:05:15.000,0:05:18.000
Det är då han faller ned.

0:05:18.780,0:05:21.340
När vi har fel om någonting -

0:05:21.340,0:05:23.910
inte när vi förstått det, men före det -

0:05:24.500,0:05:26.390
är vi som prärievargen

0:05:26.810,0:05:30.000
efter att han lämnat klippan[br]men innan han tittar ned.

0:05:31.000,0:05:33.650
Och ni vet, vi har redan fel,

0:05:33.650,0:05:35.720
vi är redan i trubbel,

0:05:35.720,0:05:39.000
men vi tror oss vara på fast mark.

0:05:39.570,0:05:42.350
Så jag borde nog rätta [br]det jag sa alldeles nyss.

0:05:43.220,0:05:46.000
Det känns att ha fel;

0:05:46.710,0:05:49.000
det känns som att man har rätt.

0:05:49.000,0:05:52.000
(Skratt)

0:05:52.400,0:05:55.000
Så detta är en anledning, [br]en strukturell anledning,

0:05:55.000,0:05:57.650
till att vi fastnar i känslan[br]av att ha rätt.

0:05:57.650,0:05:59.640
Jag kallar detta felblindhet.

0:05:59.640,0:06:01.470
Större delen av tiden,

0:06:01.470,0:06:04.000
har vi ingen inre signal

0:06:04.000,0:06:06.000
som talar om när vi har fel om något,

0:06:06.000,0:06:08.160
förrän det är försent.

0:06:08.860,0:06:11.570
Det finns en till anledning[br]till att vi fastnar i känslan,

0:06:11.570,0:06:14.000
den är kulturell.

0:06:14.470,0:06:17.580
Tänk tillbaka på grundskolan.

0:06:17.580,0:06:19.350
Du sitter där i ett klassrum,

0:06:19.350,0:06:22.080
din lärare lämnar ut provresultat,

0:06:22.580,0:06:24.770
och ett av dem ser ut så här.

0:06:24.770,0:06:27.000
Det här är förresten inte mitt.

0:06:27.000,0:06:29.000
(Skratt)

0:06:29.000,0:06:31.740
Så där är du, i grundskolan,

0:06:31.740,0:06:34.000
och du vet vad du ska tänka

0:06:34.000,0:06:36.650
om ungen som fick det provresultatet.

0:06:36.650,0:06:39.210
Det är en korkad unge, en bråkstake,

0:06:39.210,0:06:41.480
en sån som aldrig gör sina läxor.

0:06:42.420,0:06:46.000
Så vid den åldern, när du är nio,

0:06:46.000,0:06:48.000
har du redan lärt dig, för det första,

0:06:48.000,0:06:49.700
att människor som gör fel

0:06:49.700,0:06:52.710
är lata, oansvariga dumbommar -

0:06:52.710,0:06:54.470
och för det andra,

0:06:54.470,0:06:56.770
att vägen till att lyckas i livet

0:06:56.770,0:07:00.000
är att aldrig göra några misstag.

0:07:01.000,0:07:05.000
Vi lär oss dessa dåliga läxor väldigt väl.

0:07:05.770,0:07:07.500
Många av oss -

0:07:07.500,0:07:11.040
många i detta rum, misstänker jag -

0:07:11.040,0:07:13.280
hanterar det genom att bli

0:07:13.280,0:07:16.000
perfekta A-studenter,

0:07:16.000,0:07:18.790
perfektionister, överambitiösa.

0:07:19.370,0:07:20.660
Eller hur,

0:07:20.660,0:07:24.310
herr ekonomichef, astrofysiker, [br]ultramaratonlöpare?

0:07:24.310,0:07:27.290
(Skratt)

0:07:32.000,0:07:35.050
Alla ni är ekonomichefer, [br]astrofysiker eller ultramaratonlöpare.

0:07:35.050,0:07:36.240
Okej.

0:07:36.240,0:07:40.150
Men sedan bryter vi ihop

0:07:40.150,0:07:43.000
över risken att ha gjort fel.

0:07:43.000,0:07:45.460
För enligt detta,

0:07:45.460,0:07:47.550
är att ha fel,

0:07:47.550,0:07:51.000
ett tecken på att det är något fel på oss.

0:07:51.000,0:07:53.000
Så vi hävdar att vi har rätt,

0:07:53.000,0:07:56.050
eftersom det får oss att känna oss[br]smarta, ansvarstagande,

0:07:56.050,0:07:58.000
dugliga och trygga.

0:07:59.000,0:08:01.490
Så låt mig berätta en historia.

0:08:01.490,0:08:03.000
För några år sen,

0:08:03.000,0:08:06.720
träffar en kvinna en kirurg på [br]Beth Israel Deaconess Medical Center.

0:08:06.720,0:08:08.000
Beth Israel i Boston.

0:08:08.000,0:08:10.000
Det är Harvards universitetssjukhus -

0:08:10.000,0:08:12.200
ett av de bästa sjukhusen i landet.

0:08:12.200,0:08:15.370
Kvinnan kommer in och [br]tas till operationssalen.

0:08:15.370,0:08:18.070
Hon sövs ned och kirurgen gör sitt jobb -

0:08:18.070,0:08:21.010
syr ihop henne, skickar henne [br]till uppvakningsrummet.

0:08:21.010,0:08:23.000
Allting verkar ha gått bra.

0:08:23.000,0:08:25.810
Hon vaknar upp, tittar ned på sig själv

0:08:25.810,0:08:30.000
och säger,[br]"Varför sitter bandagen på fel sida?"

0:08:31.100,0:08:33.000
Bandagen är på fel sida av kroppen,

0:08:33.000,0:08:35.000
eftersom kirurgen gjorde en stor operation

0:08:35.000,0:08:38.000
på hennes vänstra ben [br]i stället för det högra.

0:08:39.000,0:08:42.830
När chefen för vårdkvalitet på Beth Israel

0:08:42.830,0:08:45.280
talade om incidenten

0:08:45.280,0:08:48.000
sa han något väldigt intressant.

0:08:48.000,0:08:51.000
Han sa, "Av någon anledning,

0:08:52.030,0:08:53.580
så kände kirurgen helt enkelt

0:08:53.580,0:08:56.460
att han var på rätt sida av patienten."

0:08:56.460,0:08:58.160
(Skratt)

0:08:58.160,0:09:00.650
Poängen med denna berättelse

0:09:00.650,0:09:03.680
är att för mycket tillit till känslan

0:09:03.680,0:09:08.000
av att vara på rätt sida om något,

0:09:08.760,0:09:11.370
kan vara mycket farligt.

0:09:11.370,0:09:14.000
Denna interna känsla av rättrådighet

0:09:14.000,0:09:16.370
som vi alla så ofta känner,

0:09:16.370,0:09:17.990
är inte en tillförlitlig vägvisare

0:09:18.010,0:09:21.000
till vad som verkligen pågår [br]i den externa världen.

0:09:21.000,0:09:23.000
Och när vi beter oss som att den är det,

0:09:23.000,0:09:27.000
och slutar vara öppna för möjligheten[br]att vi skulle kunna ha fel,

0:09:27.000,0:09:28.990
det är då det slutar med att vi gör saker

0:09:28.990,0:09:33.000
som att dumpa 760 miljoner liter olja [br]i Mexikanska gulfen,

0:09:33.000,0:09:36.000
eller torpedera den globala ekonomin.

0:09:37.000,0:09:40.000
Detta är ett enormt praktiskt problem.

0:09:40.000,0:09:42.440
Men det är även ett socialt problem.

0:09:42.440,0:09:47.000
Tänk en stund på vad det innebär[br]att känna att man har rätt.

0:09:47.000,0:09:49.540
Det betyder att man tror[br]att ens övertygelse

0:09:49.540,0:09:52.490
överensstämmer fullständigt [br]med verkligheten.

0:09:52.490,0:09:54.330
När man känner på det sättet,

0:09:54.330,0:09:56.186
har man ett problem att lösa,

0:09:56.186,0:09:58.000
och det är hur man ska kunna förklara

0:09:58.000,0:10:01.670
alla människor som är oense med en?

0:10:01.670,0:10:04.760
Det visar sig att de flesta av oss [br]förklarar dessa människor

0:10:04.760,0:10:07.740
genom att göra en massa[br]olyckliga antaganden.

0:10:08.000,0:10:11.000
Det första vi normalt gör [br]när någon är oense med oss

0:10:11.000,0:10:14.000
är att anta att de är okunniga.

0:10:14.000,0:10:16.630
Att de inte har samma information som vi

0:10:16.630,0:10:19.580
och att när vi generöst [br]delar vår information med dem

0:10:19.580,0:10:23.020
så kommer de att se ljuset och [br]komma över till vårt lag.

0:10:23.020,0:10:25.000
När detta inte fungerar

0:10:25.000,0:10:27.320
och det visar sig att de har[br]samma fakta som vi,

0:10:27.320,0:10:29.280
men fortfarande inte håller med oss,

0:10:29.280,0:10:31.780
då rör vi oss mot det andra antagandet,

0:10:31.780,0:10:33.240
vilket är att de är idioter.

0:10:33.240,0:10:35.000
(Skratt)

0:10:35.000,0:10:36.660
De har alla bitarna till pusslet

0:10:36.660,0:10:39.580
och de är bara dumhuvuden [br]som inte satt ihop dem rätt.

0:10:40.540,0:10:42.780
När detta inte funkar,

0:10:42.780,0:10:45.000
när det visar sig att de[br]som är oense med oss,

0:10:45.000,0:10:47.490
har samma fakta som vi

0:10:47.490,0:10:50.570
och faktiskt är rätt smarta,

0:10:50.570,0:10:53.220
då rör vi oss mot det tredje antagandet:

0:10:54.750,0:10:56.260
de är medvetna om sanningen,

0:10:56.260,0:10:58.000
och de förvränger den medvetet

0:10:58.000,0:11:01.000
för sina egna illvilliga syften.

0:11:02.000,0:11:04.430
Det är katastrofalt.

0:11:04.430,0:11:07.290
Denna hängivenhet till vår felfrihet

0:11:07.290,0:11:09.120
hindrar oss från att undvika misstag

0:11:09.120,0:11:11.210
när vi verkligen behöver det,

0:11:11.210,0:11:14.000
och får oss att behandla andra[br]mycket dåligt.

0:11:15.000,0:11:18.080
Men det som förbluffar mig mest,

0:11:18.080,0:11:21.130
och det mest tragiska med detta,

0:11:21.130,0:11:24.000
är att vi missar hela poängen [br]med att vara människor.

0:11:24.000,0:11:25.830
Det är som att vi vill föreställa oss

0:11:25.830,0:11:29.000
att våra tankar är som[br]helt genomskinliga fönster,

0:11:29.000,0:11:31.000
vi tittar ut genom dem

0:11:31.000,0:11:33.840
och beskriver världen som uppenbarar sig.

0:11:33.840,0:11:36.170
Och vi vill att alla ska se ut[br]genom samma fönster

0:11:36.170,0:11:38.440
och se exakt samma sak.

0:11:38.440,0:11:39.880
Men det är ju inte sant,

0:11:39.880,0:11:43.000
och om det vore så,[br]skulle livet vara otroligt tråkigt.

0:11:43.620,0:11:46.670
Miraklet med dina tankar

0:11:46.670,0:11:49.000
är inte att du ser världen som den är.

0:11:50.000,0:11:53.000
Det är att du kan se världen[br]som den inte är.

0:11:54.000,0:11:56.670
Vi kan komma ihåg det förflutna,

0:11:56.670,0:11:59.000
vi kan tänka på framtiden,

0:11:59.000,0:12:01.000
och vi kan föreställa oss hur det är

0:12:01.000,0:12:04.710
att vara en annan person[br]på en annan plats.

0:12:04.710,0:12:06.490
Vi gör alla detta lite olika,

0:12:06.490,0:12:09.010
det är därför vi kan titta upp[br]på samma natthimmel

0:12:09.010,0:12:10.980
och se detta,

0:12:10.980,0:12:13.150
det här med,

0:12:13.150,0:12:15.590
och även detta.

0:12:15.590,0:12:18.000
Och ja, det är också därför [br]vi ibland har fel.

0:12:19.420,0:12:22.250
1 200 år innan Descartes sa[br]sina berömda ord,

0:12:22.250,0:12:23.860
"Jag tänker, alltså finns jag.",

0:12:23.860,0:12:25.690
satte sig St. Augustine ner

0:12:25.690,0:12:28.650
och skrev "Fallor ergo sum" -

0:12:28.650,0:12:32.000
"Jag felar, alltså finns jag.".

0:12:32.000,0:12:33.880
Augustine förstod

0:12:33.880,0:12:36.000
att vår kapacitet att fela

0:12:36.000,0:12:38.990
inte är någon slags generande defekt

0:12:38.990,0:12:40.870
i det mänskliga systemet,

0:12:40.870,0:12:43.730
något vi kan ta bort eller komma över.

0:12:43.730,0:12:46.470
Det är helt fundamentalt för vilka vi är.

0:12:46.470,0:12:48.390
Eftersom vi, till skillnad från Gud,

0:12:48.390,0:12:51.510
inte riktigt vet vad som pågår där ute.

0:12:51.510,0:12:54.510
Till skillnad från alla andra djur,

0:12:54.510,0:12:58.520
är vi besatta av att klura ut det.

0:12:58.520,0:13:00.440
För mig är denna besatthet

0:13:00.440,0:13:02.000
källan och roten till

0:13:02.000,0:13:05.910
all vår produktivitet och kreativitet.

0:13:05.910,0:13:08.260
Förra året, av olika orsaker,

0:13:08.260,0:13:10.000
så lyssnade jag på många avsnitt

0:13:10.000,0:13:14.040
av radioprogrammet This American Life.

0:13:14.040,0:13:15.680
Jag lyssnade och lyssnade,

0:13:15.680,0:13:18.660
och vid någon punkt började jag känna

0:13:18.660,0:13:21.000
att alla berättelserna handlade om ha fel.

0:13:22.000,0:13:24.000
Min första tanke var,

0:13:24.000,0:13:26.000
"Jag har tappat konceptet.

0:13:26.000,0:13:27.830
Jag har blivit den galna feldamen.

0:13:27.830,0:13:30.000
Jag har föreställt mig det överallt."

0:13:30.000,0:13:32.550
vilket också har skett.

0:13:32.550,0:13:33.750
Men några månader senare,

0:13:33.750,0:13:36.420
intervjuade jag programledaren Ira Glass.

0:13:36.420,0:13:38.000
Jag nämnde detta för honom,

0:13:38.000,0:13:41.910
och hans reaktion var[br]"Det är ju faktiskt sant."

0:13:41.910,0:13:43.510
"Faktum är," sa han,

0:13:43.510,0:13:45.160
"att vi i personalen brukar skämta

0:13:45.160,0:13:47.310
om att varje avsnitt av programmet

0:13:47.310,0:13:50.000
har samma kryptiska tema.

0:13:50.000,0:13:52.000
Och det kryptiska temat är:

0:13:52.000,0:13:55.000
'Jag trodde att detta skulle hända

0:13:55.000,0:13:58.000
men någonting annat hände i stället.'

0:13:58.000,0:14:01.630
och grejen är", säger Ira Glass, [br]"att vi behöver detta.

0:14:01.630,0:14:03.000
Vi behöver dessa ögonblick

0:14:03.000,0:14:05.590
av förvåning, av omsvängningar och fel

0:14:05.590,0:14:07.580
för att dessa berättelser ska fungera."

0:14:07.580,0:14:09.890
Och resten av oss, folk i publiken,

0:14:09.890,0:14:12.260
som lyssnare eller som läsare

0:14:12.260,0:14:14.420
vi slukar detta.

0:14:14.420,0:14:17.220
Vi älskar när en historia får en vändning,

0:14:17.220,0:14:20.590
ett villospår eller ett överraskande slut.

0:14:20.590,0:14:23.000
När det gäller berättelser,

0:14:23.000,0:14:25.240
älskar vi att ha fel.

0:14:25.980,0:14:28.580
Men ni vet, våra berättelser är såna

0:14:28.580,0:14:31.660
eftersom våra liv är såna.

0:14:31.660,0:14:34.370
Vi tror att en sak kommer att hända

0:14:34.370,0:14:37.530
och någonting annat händer istället.

0:14:37.530,0:14:39.770
George Bush tänkte invadera Irak,

0:14:39.770,0:14:41.650
hitta en massa massförstörelsevapen,

0:14:41.650,0:14:44.460
befria befolkningen och [br]bringa demokrati till Mellanöstern.

0:14:45.350,0:14:47.000
Men något annat hände i stället.

0:14:48.480,0:14:49.850
Hosni Mubarak

0:14:49.850,0:14:51.560
tänkte vara Egyptens diktator

0:14:51.560,0:14:54.000
tills han var för gammal eller för sjuk

0:14:54.000,0:14:57.680
och kunde lämna över[br]ledarskapet till sin son.

0:14:57.680,0:15:00.000
Men något annat hände i stället.

0:15:01.000,0:15:02.900
Kanske har du tänkt

0:15:02.900,0:15:05.390
att du skulle växa upp,[br]gifta dig med tonårskärleken,

0:15:05.390,0:15:08.250
flytta tillbaka till din hemstad och [br]få ungar tillsammans.

0:15:09.000,0:15:12.520
Men något annat hände istället.

0:15:12.520,0:15:14.340
Och jag måste säga,

0:15:14.340,0:15:16.850
att jag trodde att jag skrev[br]en otroligt nördig bok

0:15:16.850,0:15:18.440
om ett ämne som alla hatar,

0:15:18.440,0:15:21.550
för en publik som aldrig skulle finnas.

0:15:21.550,0:15:23.540
Men något annat hände i stället.

0:15:23.540,0:15:25.380
(Skratt)

0:15:25.380,0:15:27.670
Jag menar, så här är livet.

0:15:27.670,0:15:29.830
På gott och ont,

0:15:29.830,0:15:32.000
skapar vi dessa berättelser

0:15:32.000,0:15:34.420
om världen runt oss,

0:15:34.420,0:15:37.000
sen vänder världen och förvånar oss.

0:15:40.540,0:15:43.280
Ta inte illa upp, men hela denna konferens

0:15:43.280,0:15:45.000
är ett otroligt monument

0:15:45.000,0:15:47.750
över vår förmåga att fatta saker fel.

0:15:47.750,0:15:49.270
Vi har spenderat hela veckan

0:15:49.270,0:15:51.930
med att prata om innovationer, framgångar

0:15:51.930,0:15:53.000
och förbättringar,

0:15:53.000,0:15:56.000
men vet ni varför vi behöver [br]alla dessa innovationer,

0:15:56.000,0:15:58.000
framgångar och förbättringar?

0:15:58.000,0:16:00.000
Eftersom hälften av sakerna

0:16:00.000,0:16:03.000
är de mest häpnadsväckande[br]och världsförbättrande -

0:16:03.000,0:16:05.000
TED 1998 -

0:16:05.000,0:16:07.000
äh.

0:16:07.000,0:16:11.000
(Skratt)

0:16:11.000,0:16:13.000
Det blev inte riktigt så, eller hur?

0:16:13.000,0:16:15.000
(Skratt)

0:16:15.000,0:16:18.000
Vart är mitt jetpack, Chris?

0:16:18.000,0:16:20.980
(Skratt)

0:16:22.980,0:16:25.960
(Applåder)

0:16:28.120,0:16:30.000
Så, här är vi igen.

0:16:30.000,0:16:32.450
Och så här funkar det.

0:16:32.450,0:16:34.780
Vi kommer på en till idé.

0:16:34.780,0:16:37.670
Vi berättar en till berättelse.

0:16:37.670,0:16:40.630
Vi håller en konferens till.

0:16:40.630,0:16:41.820
Temat för denna

0:16:41.820,0:16:44.000
är som ni vet och hört en miljon gånger,

0:16:44.000,0:16:46.820
att återfinna undret.

0:16:46.820,0:16:48.170
Och för mig,

0:16:48.170,0:16:51.540
om vi verkligen vill finna undret igen,

0:16:51.540,0:16:53.000
måste vi kliva ur

0:16:53.000,0:16:59.000
det pyttelilla hemska rummet av rätthet,

0:16:59.000,0:17:02.000
se oss om på varandra

0:17:02.000,0:17:05.690
och titta ut över vidsträcktheten,

0:17:05.690,0:17:08.590
komplexiteten och mysteriet

0:17:08.590,0:17:11.000
som är vårt universum,

0:17:11.000,0:17:12.980
och våga säga,

0:17:13.570,0:17:18.240
"Wow, jag vet inte.

0:17:18.240,0:17:20.480
Kanske har jag fel."

0:17:20.480,0:17:22.000
Tack.

0:17:22.000,0:17:25.000
(Applåder)

0:17:26.140,0:17:27.450
Tack allihopa.

0:17:27.450,0:17:30.000
(Applåder)