WEBVTT 00:00:00.000 --> 00:00:03.000 Jag är mycket hedrad över att vara här. 00:00:03.000 --> 00:00:05.000 Jag tillbringar det mesta av min tid 00:00:05.000 --> 00:00:08.000 i häkten, fängelser och på de dödsdömdas avdelningar. 00:00:08.000 --> 00:00:11.000 Jag tillbringar största delen av min tid i låginkomstområden, 00:00:11.000 --> 00:00:14.000 i miljonområden och på platser där stor hopplöshet råder. 00:00:14.000 --> 00:00:16.000 Och att vara här på TED, 00:00:16.000 --> 00:00:18.000 och bli inspirerad, och få lyssna, 00:00:18.000 --> 00:00:20.000 har varit väldigt energigivande för mig. 00:00:20.000 --> 00:00:23.000 Och en av de saker jag kommit fram till under min korta tid här 00:00:23.000 --> 00:00:26.000 är att TED har en identitet. 00:00:26.000 --> 00:00:28.000 Att man kan säga saker här som faktiskt 00:00:28.000 --> 00:00:30.000 påverkar i hela världen. 00:00:30.000 --> 00:00:32.000 Att saker som kommer fram genom TED ibland 00:00:32.000 --> 00:00:34.000 har betydelse och förmåga att påverka 00:00:34.000 --> 00:00:37.000 som det inte skulle ha haft annars. NOTE Paragraph 00:00:37.000 --> 00:00:40.000 Jag säger detta eftersom jag anser att identitet är mycket viktigt. 00:00:40.000 --> 00:00:43.000 Vi har sett fantastiska föredrag 00:00:43.000 --> 00:00:45.000 och jag tror att det vi lärt oss 00:00:45.000 --> 00:00:47.000 är att ord från lärare kan betyda mycket 00:00:47.000 --> 00:00:49.000 men om du är en medkännande lärare 00:00:49.000 --> 00:00:51.000 kan de betyda ännu mer. 00:00:51.000 --> 00:00:53.000 Som läkare kan du åstadkomma goda resultat 00:00:53.000 --> 00:00:56.000 men om du är en medkännande läkare kan du åstadkomma andra saker. 00:00:56.000 --> 00:00:59.000 Jag vill tala om kraften i en identitet. 00:00:59.000 --> 00:01:01.000 Det är inte något jag lärt mig av att 00:01:01.000 --> 00:01:03.000 praktisera juridik och utföra mitt arbete. 00:01:03.000 --> 00:01:06.000 Jag lärde mig detta av min mormor. NOTE Paragraph 00:01:06.000 --> 00:01:08.000 Jag växte upp i ett traditionellt 00:01:08.000 --> 00:01:10.000 afro-amerikanskt hem 00:01:10.000 --> 00:01:12.000 som styrdes av en matriark 00:01:12.000 --> 00:01:14.000 och den matriarken var min mormor. 00:01:14.000 --> 00:01:17.000 Hon var seg, hon var stark, 00:01:17.000 --> 00:01:19.000 hon var kraftfull. 00:01:19.000 --> 00:01:23.000 Hon var den som avslutade varje diskussion i vår familj. 00:01:23.000 --> 00:01:26.000 Hon var den som satte igång många diskussioner i vår familj. 00:01:26.000 --> 00:01:29.000 Hon var dotter till människor som faktiskt varit slavar. 00:01:29.000 --> 00:01:32.310 Hennes föräldrar föddes in i slaveri i Virginia på 1840-talet. 00:01:32.310 --> 00:01:33.610 Hon föddes på 1880-talet 00:01:33.610 --> 00:01:35.000 och hennes erfarenhet av slaveriet 00:01:35.000 --> 00:01:38.000 formade i allra högsta grad hur hon såg på världen. NOTE Paragraph 00:01:38.000 --> 00:01:40.830 Min mormor var bestämd, men hon var också mycket kärleksfull. 00:01:40.830 --> 00:01:42.830 När jag som liten pojke träffade henne 00:01:42.830 --> 00:01:44.600 brukade hon komma fram och krama mig. 00:01:44.600 --> 00:01:46.680 Hon kramade mig så hårt att jag knappt kunde andas 00:01:46.680 --> 00:01:47.820 och sen släppte hon mig. 00:01:47.820 --> 00:01:50.040 En timme eller två senare, om jag träffade henne igen, 00:01:50.040 --> 00:01:53.670 brukade hon komma fram till mig och säga, "Bryan, känner du fortfarande min kram?" 00:01:53.670 --> 00:01:55.880 Sa jag "Nej" så gav hon sig på mig igen. 00:01:55.880 --> 00:01:57.700 men om jag sa "Ja", så lät hon mig vara. 00:01:57.700 --> 00:01:59.000 Hon hade egenskapen som gjorde 00:01:59.000 --> 00:02:01.000 att man alltid ville vara nära henne. 00:02:01.000 --> 00:02:04.000 Den stora utmaningen var att hon hade 10 barn. 00:02:04.000 --> 00:02:06.000 Min mamma var yngst av hennes 10 barn 00:02:06.000 --> 00:02:07.770 och ibland när jag var hos henne 00:02:07.770 --> 00:02:10.000 var det svårt att få hennes tid och uppmärksamhet. 00:02:10.000 --> 00:02:12.000 Mina kusiner sprang runt överallt. NOTE Paragraph 00:02:12.000 --> 00:02:14.520 Och jag minns, när jag var runt åtta, nio år gammal 00:02:14.520 --> 00:02:17.000 att jag vaknade en morgon och gick in i vardagsrummet, 00:02:17.000 --> 00:02:19.000 och alla mina kusiner sprang omkring där. 00:02:19.000 --> 00:02:21.750 Och min mormor satt i andra änden av rummet 00:02:21.750 --> 00:02:23.000 och betraktade mig. 00:02:23.000 --> 00:02:25.660 Och först trodde jag att vi lekte en lek 00:02:25.660 --> 00:02:27.460 så jag tittade på henne och log 00:02:27.460 --> 00:02:29.000 men hon förblev allvarlig. 00:02:29.000 --> 00:02:31.000 Efter 15-20 minuter 00:02:31.000 --> 00:02:34.000 reste hon sig och kom bort till mig 00:02:34.000 --> 00:02:36.000 och tog min hand 00:02:36.000 --> 00:02:38.000 och sa, "Kom, Bryan. Vi ska prata lite." 00:02:38.000 --> 00:02:42.000 Jag minns det här som om det hände igår. 00:02:42.000 --> 00:02:44.000 Jag kommer aldrig att glömma det. NOTE Paragraph 00:02:44.000 --> 00:02:47.240 Hon tog mig ut på baksidan och sa, "Bryan, jag ska berätta något för dig, 00:02:47.240 --> 00:02:49.130 men du får inte föra det vidare till någon." 00:02:49.130 --> 00:02:50.000 Jag sa, "Ok, Mama." 00:02:50.000 --> 00:02:53.000 Och hon sa, "Lova nu att du inte gör det." Jag lovade. 00:02:53.000 --> 00:02:56.000 Så bad hon mig att sätta mig och så såg hon på mig 00:02:56.000 --> 00:02:58.000 och sa, "Jag vill att du ska veta 00:02:58.000 --> 00:03:00.010 att jag har sett dig." 00:03:01.000 --> 00:03:04.000 Och hon sa, "Jag tror att du är något särskilt." 00:03:04.620 --> 00:03:08.000 Hon sa, "Jag tror att du kan göra vad du än vill göra." 00:03:08.790 --> 00:03:10.520 Jag kommer aldrig att glömma det här. NOTE Paragraph 00:03:10.520 --> 00:03:13.230 Sen sa hon, "Jag vill bara att du lovar mig tre saker, Bryan." 00:03:13.230 --> 00:03:15.000 Jag sa, "Ok, Mama." 00:03:15.000 --> 00:03:17.000 "Det första jag vill att du ska lova mig 00:03:17.000 --> 00:03:19.000 är att du alltid ska älska din mamma." 00:03:19.000 --> 00:03:21.000 "Det är min yngsta, min lilla flicka, 00:03:21.000 --> 00:03:23.530 och du måste lova att du alltid kommer att ta hand om henne." 00:03:23.530 --> 00:03:27.000 Jag avgudade min mamma så jag sa, "Ja Mama. Jag lovar." 00:03:27.000 --> 00:03:29.000 "Det andra jag vill att du ska lova mig, 00:03:29.000 --> 00:03:31.000 är att du alltid ska göra det rätta 00:03:32.100 --> 00:03:34.000 även när det rätta är det svåra." 00:03:34.670 --> 00:03:38.000 Och jag funderade på det och sa sen, "Ja, Mama. Jag lovar." 00:03:38.000 --> 00:03:40.600 Och slutligen sa hon, "Det tredje jag vill att du lovar mig 00:03:40.600 --> 00:03:43.000 är att du aldrig kommer att dricka alkohol." 00:03:43.000 --> 00:03:45.000 (Skratt) 00:03:45.000 --> 00:03:48.000 Ja, jag var nio år gammal så jag sa, "Ja Mama, jag lovar." NOTE Paragraph 00:03:48.000 --> 00:03:49.882 Jag växte upp på landet i södra USA 00:03:49.882 --> 00:03:53.000 och jag har en ett år äldre bror och en ett år yngre syster. 00:03:53.000 --> 00:03:55.000 När jag var 14 eller 15 00:03:55.000 --> 00:03:57.000 så kom min bror hem en dag med ett sex-pack öl - 00:03:57.000 --> 00:03:59.000 jag har ingen aning om var han fick tag på det - 00:03:59.000 --> 00:04:01.000 och tog med oss ut i skogen. 00:04:01.000 --> 00:04:04.000 Vi bara hängde där och gjorde de tokiga saker vi brukade. 00:04:04.000 --> 00:04:07.000 Han tog en klunk av ölen och gav min syster och tog lite själv 00:04:07.000 --> 00:04:09.000 och sedan erbjöd de mig. 00:04:09.000 --> 00:04:12.000 Jag sa, "Nej, jag vill inte ha. Drick ni. Jag vill inte ha öl." 00:04:12.000 --> 00:04:15.000 Min bror sa, "Kom igen, Vi gör det här idag, du är ju alltid med på det vi gör." 00:04:15.000 --> 00:04:17.410 "Jag och din syster har druckit. Ta nu lite öl." 00:04:17.750 --> 00:04:20.490 Jag svarade, "Nej, det känns inte rätt. Drick ni. Drick ni." 00:04:20.490 --> 00:04:22.170 Och då stirrade min bror på mig. 00:04:22.230 --> 00:04:24.000 Han sa, "Vad är det med dig? Ta nu en öl." 00:04:24.000 --> 00:04:26.000 Och så tittade han noga på mig och sa, 00:04:26.000 --> 00:04:28.000 "Jag hoppas du inte fortfarande tänker på 00:04:28.000 --> 00:04:30.000 det där samtalet mormor hade med dig." 00:04:30.000 --> 00:04:32.000 (Skratt) 00:04:32.000 --> 00:04:34.770 Jag frågade, "Vad pratar du om?" 00:04:34.770 --> 00:04:37.340 Och han sa, "Åh, mormor säger till alla barnbarnen att de är speciella." 00:04:37.340 --> 00:04:40.000 (Skratt) 00:04:40.000 --> 00:04:42.000 Jag blev helt förkrossad. NOTE Paragraph 00:04:42.000 --> 00:04:44.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:04:44.000 --> 00:04:46.000 Och jag ska avslöja något för er. 00:04:46.000 --> 00:04:48.000 Jag ska berätta något som jag antagligen inte borde. 00:04:48.000 --> 00:04:50.000 Jag vet att det här kan sändas ut vida omkring. 00:04:50.000 --> 00:04:52.000 Men jag är 52 år gammal, 00:04:52.000 --> 00:04:54.000 och jag ska erkänna en sak för er, 00:04:54.000 --> 00:04:57.000 nämligen att jag aldrig har druckit en droppe alkohol. 00:04:57.000 --> 00:04:59.000 (Applåder) 00:04:59.000 --> 00:05:02.000 Jag berättar inte det för att jag tycker att det är dygdigt; 00:05:02.000 --> 00:05:06.000 utan för att förklara att det finns en kraft i att ha en identitet. 00:05:06.000 --> 00:05:08.000 När vi skapar den rätta sortens identitet, 00:05:08.000 --> 00:05:10.000 kan vi säga saker till omvärlden 00:05:10.000 --> 00:05:12.000 som den faktiskt inte riktigt förstår. 00:05:12.000 --> 00:05:14.000 Vi kan få människor att göra saker 00:05:14.000 --> 00:05:16.000 som de inte tror att de kan. 00:05:16.000 --> 00:05:18.000 När jag tänker på mormor står det klart 00:05:18.000 --> 00:05:20.360 att hon naturligtvis ansåg att alla hennes barnbarn var speciella. 00:05:20.360 --> 00:05:23.000 Min morfar satt i fängelse under förbudstiden. 00:05:23.000 --> 00:05:25.000 Mina morbröder dog av alkoholrelaterade sjukdomar. 00:05:25.000 --> 00:05:28.000 Så det här var sådant hon ansåg att vi måste stå för. NOTE Paragraph 00:05:28.000 --> 00:05:30.000 Nå, jag har försökt säga något 00:05:30.000 --> 00:05:32.000 om vårt straffrättsliga system. 00:05:32.000 --> 00:05:34.000 Det här landet är mycket annorlunda idag 00:05:34.000 --> 00:05:36.000 jämfört med hur det var för 40 år sedan. 00:05:36.000 --> 00:05:39.000 1972 befann sig 300 000 människor i häkten och fängelser. 00:05:39.000 --> 00:05:44.000 Idag är den siffran 2,3 miljoner. 00:05:44.000 --> 00:05:47.270 USA har nu den högsta andelen fängslade 00:05:47.270 --> 00:05:48.000 i världen. 00:05:48.000 --> 00:05:51.000 Vi har 7 miljoner människor under skyddstillsyn och villkorlig frigivning. 00:05:51.000 --> 00:05:54.000 Och det här med massfängslingar har, så vitt jag kan bedöma, 00:05:54.000 --> 00:05:57.000 ändrat vår värld i grunden. 00:05:57.000 --> 00:05:59.620 I fattiga områden, i färgade områden 00:05:59.620 --> 00:06:01.000 finns det en förtvivlan, 00:06:01.000 --> 00:06:03.000 finns det en hopplöshet, 00:06:03.000 --> 00:06:05.000 som skapas av den här statistiken. 00:06:05.770 --> 00:06:07.770 En av tre svarta män 00:06:07.770 --> 00:06:09.000 mellan 18 och 30 00:06:09.000 --> 00:06:13.100 är häktad, i fängelse, står under skydds- tillsyn eller är villkorligt frigiven. 00:06:13.100 --> 00:06:15.100 I städer över hela det här landet - 00:06:15.100 --> 00:06:17.890 Los Angeles, Philadelphia, Baltimore, Washington - 00:06:17.890 --> 00:06:20.810 är 50-60 procent av alla färgade unga män 00:06:20.810 --> 00:06:23.000 i fängelse, i häkte, under skyddstillsyn eller villkorligt frigiven. NOTE Paragraph 00:06:23.830 --> 00:06:25.000 Vårt rättssystem formas inte bara 00:06:25.000 --> 00:06:28.130 på sätt som tycks påverkas av rastillhörighet, 00:06:28.130 --> 00:06:30.130 utan tycks också påverkas av fattigdom. 00:06:30.130 --> 00:06:32.000 Vi har ett rättssystem i det här landet 00:06:32.000 --> 00:06:34.000 som behandlar dig mycket bättre 00:06:34.000 --> 00:06:37.900 om du är rik och skyldig än om du är fattig och oskyldig. 00:06:37.900 --> 00:06:40.000 Pengar, inte skuld, 00:06:40.000 --> 00:06:42.000 skapar utfallen. 00:06:42.000 --> 00:06:45.000 Och ändå tycks vi vara mycket bekväma med detta. 00:06:46.010 --> 00:06:47.940 Manipulation av rädsla och ilska 00:06:47.940 --> 00:06:49.490 har fått oss att tro 00:06:49.490 --> 00:06:52.000 att de här problemen inte är våra problem. 00:06:52.000 --> 00:06:54.000 Vi har tappat bort sambandet. NOTE Paragraph 00:06:54.560 --> 00:06:56.000 Det här intresserar mig. 00:06:56.000 --> 00:06:58.000 Vi ser en del mycket intressanta utvecklingar inom vårt arbete. 00:06:58.000 --> 00:07:00.830 Min hemstat Alabama tar, liksom ett antal andra stater, 00:07:00.830 --> 00:07:03.120 faktiskt ifrån dig din rösträtt permanent, 00:07:03.120 --> 00:07:04.330 om du har fällts för brott. 00:07:04.330 --> 00:07:06.000 I Alabama har för ögonblicket 00:07:06.000 --> 00:07:08.000 34 procent av de svarta, manliga invånarna 00:07:08.000 --> 00:07:10.920 förlorat sin rösträtt permanent. 00:07:10.920 --> 00:07:12.880 Vi förutspår faktiskt att om 10 år 00:07:12.880 --> 00:07:14.730 kommer antalet människor utan rösträtt 00:07:14.730 --> 00:07:16.000 att vara lika stort som 00:07:16.000 --> 00:07:18.000 innan den allmänna rösträtten infördes. 00:07:18.000 --> 00:07:19.930 Och detta möts av total tystnad. NOTE Paragraph 00:07:22.760 --> 00:07:24.000 Jag företräder barn. 00:07:24.000 --> 00:07:26.000 Många av mina klienter är mycket unga. 00:07:26.000 --> 00:07:28.000 USA är det enda land i världen 00:07:28.000 --> 00:07:30.000 där vi dömer 13-åriga barn 00:07:30.000 --> 00:07:32.000 till att dö i fängelse. 00:07:32.000 --> 00:07:35.000 Vi har livstids fängelse utan möjlighet till benådning för barn i det här landet. 00:07:35.810 --> 00:07:37.800 Och vi har ändå rättsprocesser. 00:07:37.800 --> 00:07:39.930 Vi är det enda landet i världen. NOTE Paragraph 00:07:39.930 --> 00:07:41.930 Jag företräder människor som väntar på verkställande av dödsstraff. 00:07:41.930 --> 00:07:43.930 Frågan om dödsstraff är intressant. 00:07:43.930 --> 00:07:45.930 På olika sätt har vi lärts att tänka 00:07:45.930 --> 00:07:47.240 att den intressanta frågan är, 00:07:47.240 --> 00:07:50.000 förtjänar människor att dö för de brott de begått? 00:07:50.000 --> 00:07:52.000 Och det är en förnuftig fråga. 00:07:52.730 --> 00:07:54.710 Men det finns ett annat sätt att tänka 00:07:54.710 --> 00:07:56.700 som har att göra med vilken identitet vi anser oss ha. 00:07:56.700 --> 00:07:58.000 Det andra sättet vi kan tänka på 00:07:58.000 --> 00:08:00.840 är inte om människor förtjänar att dö för de brott de begått, 00:08:00.840 --> 00:08:03.560 utan om vi förtjänar att döda? 00:08:03.560 --> 00:08:05.040 Det här är fascinerande. NOTE Paragraph 00:08:05.040 --> 00:08:07.000 Dödsstraff i Amerika karaktäriseras av misstag. 00:08:07.000 --> 00:08:09.000 För var nionde person som har blivit avrättad, 00:08:09.000 --> 00:08:11.000 har vi faktiskt hittat en oskyldig person 00:08:11.000 --> 00:08:14.730 som har förklarats icke skyldig och släppts ur dödscellen. 00:08:14.730 --> 00:08:17.520 Det är en häpnadsväckande felmarginal - 00:08:17.520 --> 00:08:20.000 en av nio är oskyldig. 00:08:20.520 --> 00:08:22.000 Det här är fascinerande. 00:08:22.000 --> 00:08:25.000 Om det gällde flyget skulle vi aldrig låta människor gå ombord på ett plan 00:08:25.000 --> 00:08:27.000 om för vart nionde plan som lyfte 00:08:27.000 --> 00:08:29.000 var det ett som kraschade. 00:08:29.000 --> 00:08:32.470 Men på något sätt lyckas vi distansera oss från det här problemet. 00:08:32.470 --> 00:08:34.530 Det är inte vårt problem. 00:08:34.530 --> 00:08:36.000 Det är inte vår börda. 00:08:36.000 --> 00:08:38.000 Det är inte vår kamp. NOTE Paragraph 00:08:38.000 --> 00:08:40.000 Jag talar mycket om de här frågorna. 00:08:40.000 --> 00:08:42.000 Jag talar om ras och om den här frågan 00:08:42.000 --> 00:08:44.000 om huruvida vi förtjänar att döda. 00:08:44.000 --> 00:08:46.520 Intressant är att när jag undervisar mina studenter om afro-amerikansk historia. 00:08:46.520 --> 00:08:48.000 Jag berättar om slaveriet. 00:08:48.000 --> 00:08:50.000 Jag berättar för dem om terrorism och 00:08:50.000 --> 00:08:52.000 om tiden som började efter inbördeskriget 00:08:52.000 --> 00:08:54.000 och som pågick fram till andra världskriget. 00:08:54.000 --> 00:08:56.000 Vi vet egentligen inte så mycket om den. 00:08:56.000 --> 00:08:58.000 Men för afro-amerikaner i det här landet 00:08:58.000 --> 00:09:00.000 var det en tid som präglades av terror. 00:09:00.000 --> 00:09:02.000 I många samhällen levde människor med rädsla för att bli lynchade. 00:09:02.000 --> 00:09:04.000 De levde i rädsla för att bli måltavlor för bombningar. 00:09:04.000 --> 00:09:06.000 Rädsla för terrorhandlingar formade deras liv. 00:09:06.000 --> 00:09:08.000 Och de här äldre människorna kommer fram till mig nu 00:09:08.000 --> 00:09:11.000 och de säger, "Mr. Stevenson, du ger föreläsningar och du håller tal, 00:09:11.000 --> 00:09:13.000 du borde berätta för människor att de ska sluta säga 00:09:13.000 --> 00:09:16.000 att vi har att göra med terrorism för första gången i vårt lands historia 00:09:16.000 --> 00:09:18.000 efter attacken på World Trade Center." 00:09:18.000 --> 00:09:21.000 De ber mig säga; "Nej, berätta för dem att vi växte upp med det hotet." 00:09:21.000 --> 00:09:23.990 Och den perioden av terror följdes, förstås, 00:09:23.990 --> 00:09:25.000 av segregation 00:09:25.000 --> 00:09:27.000 och årtionden av rasförtryck 00:09:27.000 --> 00:09:29.000 och apartheid. NOTE Paragraph 00:09:29.000 --> 00:09:32.000 Och ändå har vi, i det här landet en inställning 00:09:32.000 --> 00:09:35.000 som gör att vi inte vill prata om våra problem. 00:09:35.000 --> 00:09:38.000 Vi tycker inte om att prata om vår historia. 00:09:38.000 --> 00:09:41.000 Och på grund av det har vi inte förstått 00:09:41.000 --> 00:09:44.000 vilka konsekvenser våra handlingar fått. 00:09:44.000 --> 00:09:46.000 Vi kolliderar hela tiden med varandra. 00:09:46.000 --> 00:09:48.930 Vi skapar hela tiden spänningar och konflikter. 00:09:48.930 --> 00:09:51.000 Vi har svårt för att tala om ras, 00:09:51.000 --> 00:09:55.000 och jag tror att det beror på att vi inte vill påbörja 00:09:55.000 --> 00:09:57.000 en process där vi söker sanning och förlikning. 00:09:57.000 --> 00:10:00.260 I Sydafrika förstod människor att 00:10:00.260 --> 00:10:01.940 man inte kunde komma över apartheidtiden 00:10:01.940 --> 00:10:04.060 utan att ta till sig sanningen och förlikas med den. 00:10:04.060 --> 00:10:06.000 I Rwanda, efter folkmordet, gjorde man detta, 00:10:06.000 --> 00:10:08.000 men i här har vi inte gjort det. NOTE Paragraph 00:10:08.000 --> 00:10:12.200 Jag höll några föreläsningar i Tyskland om dödsstraffet. 00:10:12.200 --> 00:10:13.000 Det var fascinerande 00:10:13.000 --> 00:10:16.000 eftersom en av akademikerna ställde sig upp efter föreläsningen 00:10:16.000 --> 00:10:18.000 och sa, "Det är djupt oroande 00:10:18.000 --> 00:10:20.000 att höra det du säger. 00:10:20.440 --> 00:10:23.000 Vi har inte dödsstraff i Tyskland. 00:10:23.000 --> 00:10:26.000 Och det är givet, att vi aldrig kan införa dödsstraff i Tyskland." 00:10:26.000 --> 00:10:28.000 Och det blev alldeles tyst i rummet, 00:10:28.000 --> 00:10:30.000 och en kvinna sa, 00:10:30.000 --> 00:10:33.000 "Det finns ingen möjlighet, med tanke på vår historia, 00:10:33.000 --> 00:10:35.000 att vi någonsin skulle kunna 00:10:35.000 --> 00:10:38.130 sätta i system att döda människor. 00:10:38.130 --> 00:10:41.000 Det skulle framstå som helt samvetslöst för oss 00:10:41.000 --> 00:10:43.000 att på ett medvetet, överlagt sätt, 00:10:43.000 --> 00:10:46.000 börja avrätta människor." 00:10:46.000 --> 00:10:48.000 Och jag tänkte på det där. 00:10:48.000 --> 00:10:50.000 Hur skulle det kännas 00:10:50.000 --> 00:10:52.000 att leva i en värld 00:10:52.000 --> 00:10:55.000 där Tyskland avrättade människor, 00:10:55.000 --> 00:10:57.000 särskilt om oproportionerligt många var judar? 00:10:57.000 --> 00:10:59.000 Jag skulle inte stå ut med det. 00:10:59.000 --> 00:11:01.000 Det skulle framstå som samvetslöst. NOTE Paragraph 00:11:01.000 --> 00:11:03.000 Och ändå i vårt land, 00:11:03.000 --> 00:11:05.000 i de gamla sydstaterna, 00:11:05.000 --> 00:11:06.310 avrättar vi människor 00:11:06.310 --> 00:11:09.130 trots att det är 11 gånger mer sannolikt att du döms till döden 00:11:09.130 --> 00:11:11.000 om offret är vitt än om offret är svart, 00:11:11.000 --> 00:11:13.000 22 gånger mer sannolikt att du döms till det 00:11:13.000 --> 00:11:15.000 om den tilltalade är svart och offret är vitt, 00:11:15.000 --> 00:11:16.390 och detta sker i de stater 00:11:16.390 --> 00:11:19.000 där marken täcker gravar efter människor som blivit lynchade. 00:11:19.000 --> 00:11:23.000 Och ändå kan vi inte se sambandet. NOTE Paragraph 00:11:23.000 --> 00:11:27.000 Jag tror att vi riskerar vår identitet. 00:11:27.000 --> 00:11:30.000 Att om vi inte bryr oss om 00:11:30.000 --> 00:11:33.000 dessa svåra saker, 00:11:33.000 --> 00:11:35.000 så blir även de positiva och underbara sakerna 00:11:35.000 --> 00:11:38.000 ändå påverkade. 00:11:38.000 --> 00:11:40.000 Vi älskar innovation. 00:11:40.000 --> 00:11:43.000 Vi älskar teknologi. Vi älskar kreativitet. 00:11:43.000 --> 00:11:45.000 Vi älskar underhållning. 00:11:45.000 --> 00:11:47.000 Men i slutändan överskuggas 00:11:47.000 --> 00:11:49.000 dessa realiteter 00:11:49.000 --> 00:11:52.000 av lidande, 00:11:52.000 --> 00:11:54.000 misshandel, förödmjukelser, 00:11:54.000 --> 00:11:56.550 marginalisering. 00:11:56.550 --> 00:11:58.540 Och för mig blir det nödvändigt 00:11:58.540 --> 00:12:00.000 att integrera dessa två. 00:12:00.000 --> 00:12:02.000 För i slutändan leder detta fram till 00:12:02.000 --> 00:12:04.000 ett behov av att bli mer hoppfulla, 00:12:04.000 --> 00:12:07.000 och ta på större allvar våra åtaganden 00:12:07.000 --> 00:12:11.190 att klara de utmaningar det innebär att leva i en komplex värld. 00:12:11.190 --> 00:12:13.000 Och för mig innebär det 00:12:13.000 --> 00:12:16.360 att jag tillbringar tid med att tänka på och tala om 00:12:16.360 --> 00:12:18.000 de fattiga, de missgynnade, 00:12:18.000 --> 00:12:20.000 de som aldrig kommer till TED. 00:12:20.000 --> 00:12:22.000 Men vi måste tänka på dem som 00:12:22.000 --> 00:12:24.900 en del av våra egna liv. NOTE Paragraph 00:12:24.960 --> 00:12:28.000 Ni vet, i slutändan måste vi alla tro på saker vi inte sett. 00:12:28.000 --> 00:12:32.000 Vi gör det redan hur rationella vi än är, hur mycket vi litar på vårt intellekt. 00:12:32.000 --> 00:12:34.000 Vår innovation, kreativitet, 00:12:34.000 --> 00:12:36.000 utveckling har inte sitt ursprung 00:12:36.000 --> 00:12:38.000 enbart i våra egna tankar och sinnen. 00:12:38.000 --> 00:12:41.000 De kommer från tankar i våra sinnen 00:12:41.000 --> 00:12:43.000 som också får näring 00:12:43.000 --> 00:12:45.000 av någon övertygelse i våra hjärtan. 00:12:45.000 --> 00:12:47.000 Och det är detta hjärna-hjärta samband 00:12:47.000 --> 00:12:49.000 som jag tror tvingar oss 00:12:49.000 --> 00:12:51.000 att inte bara se 00:12:51.000 --> 00:12:54.000 alla de klara, skinande sakerna, 00:12:54.000 --> 00:12:57.000 utan också de mörka och svåra tingen. 00:12:58.070 --> 00:13:00.380 Václav Havel, den store tjeckiske ledaren, sa, 00:13:00.380 --> 00:13:03.730 "När vi var i Östeuropa och levde med förtryck 00:13:03.730 --> 00:13:05.000 ville vi ha många saker 00:13:05.000 --> 00:13:07.410 men det vi behövde mest av allt var hopp, 00:13:07.410 --> 00:13:09.000 en inställning som gav oss 00:13:09.000 --> 00:13:11.690 viljan att för en tid vara i en hopplös situation 00:13:11.690 --> 00:13:13.000 och vara dess vittne." NOTE Paragraph 00:13:13.000 --> 00:13:15.000 Nå den inställningen 00:13:15.000 --> 00:13:18.000 är kärnan i vad jag tror 00:13:18.000 --> 00:13:20.840 att även TED-sammanslutningar 00:13:20.840 --> 00:13:22.000 måste ta till sig. 00:13:22.000 --> 00:13:25.200 Det finns ingen distans hos oss 00:13:25.200 --> 00:13:27.000 till teknologi eller design 00:13:27.000 --> 00:13:29.960 som kan hindra oss från att vara fullt ut mänskliga 00:13:29.960 --> 00:13:32.000 tills vi uppmärksammar lidande, 00:13:32.000 --> 00:13:35.740 fattigdom, uteslutning, missförhållanden, orättvisor. 00:13:35.740 --> 00:13:37.000 Jag måste förvarna er om 00:13:37.000 --> 00:13:39.000 att den här sortens identitet 00:13:39.000 --> 00:13:42.000 är mycket mer av en utmaning 00:13:42.000 --> 00:13:44.000 än en som inte uppmärksammar detta. 00:13:44.000 --> 00:13:46.000 Det kommer att påverka er. NOTE Paragraph 00:13:46.000 --> 00:13:49.000 Jag hade den stora äran, som ung advokat, att möta Rosa Parks. 00:13:49.000 --> 00:13:52.000 Ms. Parks brukade återvända till Montgomery då och då 00:13:52.000 --> 00:13:54.600 och hon brukade träffa två av sina käraste vänner. 00:13:54.600 --> 00:13:56.000 De här äldre kvinnorna, 00:13:56.000 --> 00:13:58.000 Johnnie Carr som organiserade 00:13:58.000 --> 00:14:00.000 bussbojkotten i Montgomery - 00:14:00.000 --> 00:14:02.000 en fantastisk afro-amerikansk kvinna - 00:14:02.000 --> 00:14:04.000 och Virginia Durr, en vit kvinna 00:14:04.000 --> 00:14:06.650 vars make, Clifford Durr, företrädde Dr. King. 00:14:06.650 --> 00:14:09.000 Och de här kvinnorna brukade träffas och bara prata. NOTE Paragraph 00:14:09.000 --> 00:14:11.000 Och ibland ringde Ms. Carr mig 00:14:11.000 --> 00:14:14.000 och sa, "Bryan, Ms. Parks kommer hit. Vi ska träffas och prata." 00:14:14.000 --> 00:14:16.000 "Vill du komma över och lyssna?" 00:14:16.000 --> 00:14:18.000 Och jag sa, "Ja frun, det vill jag." 00:14:18.000 --> 00:14:20.210 Och hon sa, "Och vad ska du göra när du kommer hit?" 00:14:20.210 --> 00:14:22.000 Jag svarade, "Jag ska lyssna." 00:14:22.000 --> 00:14:24.000 Och så åkte jag dit och jag bara lyssnade. 00:14:24.000 --> 00:14:26.000 Det var så energigivande och inspirerande. NOTE Paragraph 00:14:26.000 --> 00:14:29.000 Och en gång när jag var där och lyssnade medan dessa kvinnor talade 00:14:29.000 --> 00:14:31.000 vände sig Ms. Parks till mig efter några timmar 00:14:31.000 --> 00:14:34.000 och sa, "Bryan, berätta vad "Initiativet för jämlik rättvisa" handlar om." 00:14:34.000 --> 00:14:36.000 "Förklara för mig vad det är du försöker göra." 00:14:36.000 --> 00:14:38.000 Så jag började förklara upplägget för henne, 00:14:38.000 --> 00:14:40.000 "Vi försöker komma tillrätta med orättvisor." 00:14:40.000 --> 00:14:43.020 "Vi försöker hjälpa människor som blivit felaktigt dömda." 00:14:43.020 --> 00:14:45.590 "Vi försöker mota partiskhet och diskriminering 00:14:45.590 --> 00:14:47.090 när det gäller hur brott behandlas." 00:14:47.090 --> 00:14:50.180 "Vi försöker få slut på livstidsdomar utan chans till benådning för barn, 00:14:50.180 --> 00:14:51.450 göra något åt dödsstraffet, 00:14:51.450 --> 00:14:53.420 minska antalet människor i fängelse och 00:14:53.420 --> 00:14:55.170 vi försöker förhindra massinlåsningarna." NOTE Paragraph 00:14:55.170 --> 00:14:58.250 Jag lade fram hela min plan och när jag slutade såg hon på mig 00:14:58.250 --> 00:15:00.000 och sa, "Mmm mmm mmm." 00:15:00.000 --> 00:15:03.000 Hon sa, "Det kommer att göra dig trött, trött, trött." 00:15:03.000 --> 00:15:05.000 (Skratt) 00:15:05.000 --> 00:15:08.060 Och då lutade sig Ms. Carr fram och hötte med pekfingret, 00:15:08.060 --> 00:15:13.000 och sa, "Och därför måste du vara modig, modig, modig." NOTE Paragraph 00:15:13.000 --> 00:15:16.000 Och jag tror faktiskt att TED-sammanslutningen 00:15:16.000 --> 00:15:18.400 måste bli modigare. 00:15:18.550 --> 00:15:20.000 Vi måste hitta nya vägar 00:15:20.000 --> 00:15:22.000 att ta oss an dessa utmaningar, 00:15:22.000 --> 00:15:24.500 dessa problem, detta lidande. 00:15:24.910 --> 00:15:27.000 För slutligen hänger vår mänsklighet 00:15:27.000 --> 00:15:29.000 på att alla beter sig humant. 00:15:29.000 --> 00:15:32.030 Jag har lärt mig några mycket enkla saker av detta arbete. 00:15:33.000 --> 00:15:36.000 Jag har kommit till insikt om och tror 00:15:36.000 --> 00:15:38.000 att var och en av oss 00:15:38.000 --> 00:15:40.000 är mer än det värsta vi någonsin gjort. 00:15:40.000 --> 00:15:42.980 Jag tror att det gäller för varje människa på den här planeten. 00:15:42.980 --> 00:15:46.660 Jag tror, att om någon ljuger om något, så är denne inte bara en lögnare. 00:15:46.660 --> 00:15:49.170 Jag tror, att om någon tar något som inte tillhör denne, 00:15:49.170 --> 00:15:50.610 är denne inte bara en tjuv. 00:15:50.610 --> 00:15:53.780 Jag tror till och med att om du dödar någon, så är du inte bara en mördare. 00:15:53.780 --> 00:15:56.000 Och därför finns det en grundläggande mänsklig värdighet 00:15:56.000 --> 00:15:58.000 som måste erkännas av lagen. 00:15:59.030 --> 00:16:00.000 Jag tror också 00:16:00.000 --> 00:16:02.780 att i många delar av det här landet, 00:16:02.780 --> 00:16:06.000 och garanterat på många platser på den här planeten, 00:16:06.000 --> 00:16:08.720 så är inte motsatsen till fattigdom rikedom. 00:16:08.720 --> 00:16:10.000 Jag tror inte det. 00:16:10.000 --> 00:16:13.000 Jag tror faktiskt, att på för många platser, 00:16:13.000 --> 00:16:16.000 är motsatsen till fattigdom rättvisa. NOTE Paragraph 00:16:17.250 --> 00:16:19.000 Och slutligen så tror jag att, 00:16:20.240 --> 00:16:22.000 trots att den är så dramatisk 00:16:22.000 --> 00:16:24.000 och så vacker och så inspirerande 00:16:24.000 --> 00:16:26.000 och så stimulerande, 00:16:26.000 --> 00:16:30.760 inte att vi i slutändan kommer att dömas utifrån vår teknologi, 00:16:30.760 --> 00:16:32.000 eller vår design, 00:16:32.000 --> 00:16:35.000 eller vårt intellekt och förmåga att tänka logiskt. 00:16:35.000 --> 00:16:38.000 I slutändan tror jag att man dömer ett samhälle 00:16:38.000 --> 00:16:41.000 inte utifrån hur det behandlar de rika, mäktiga och privilegierade, 00:16:41.000 --> 00:16:43.000 utan hur det behandlar de fattiga, 00:16:43.000 --> 00:16:45.560 de dömda, de fängslade. 00:16:45.560 --> 00:16:47.600 För det är i det sambandet 00:16:47.600 --> 00:16:50.930 som vi faktiskt börjar förstå djupa, viktiga saker 00:16:50.930 --> 00:16:53.220 om vilka vi är. NOTE Paragraph 00:16:53.220 --> 00:16:56.000 Ibland tappar jag balansen. Jag ska avsluta med den här historien. 00:16:56.000 --> 00:16:58.000 Ibland trycker jag på för hårt. 00:16:58.000 --> 00:17:00.000 Jag blir trött, som vi alla blir. 00:17:00.000 --> 00:17:03.000 Ibland blir visionerna uttalade innan de blivit förankrade, 00:17:03.000 --> 00:17:05.000 särskilt när något viktigt står på spel. 00:17:05.000 --> 00:17:07.000 Och jag har företrätt de här barnen 00:17:07.000 --> 00:17:09.000 som har blivit dömda till mycket hårda straff. 00:17:09.000 --> 00:17:12.600 Och jag åker till fängelset och träffar min klient som är 13 eller 14, 00:17:12.600 --> 00:17:15.000 och han har förklarats möjlig att döma som vuxen. 00:17:15.000 --> 00:17:17.000 Jag börjar tänka, hur gick det här till? 00:17:17.000 --> 00:17:19.000 Hur kan en domare göra dig till någonting 00:17:19.000 --> 00:17:21.000 som du inte är? 00:17:21.000 --> 00:17:24.000 Domaren har sagt att han kan behandlas som en vuxen, men jag ser ett barn. NOTE Paragraph 00:17:24.000 --> 00:17:26.000 Jag var uppe för sent en kväll och började tänka, 00:17:26.000 --> 00:17:28.410 "jösses, om domaren kan göra dig till något du inte är, 00:17:28.410 --> 00:17:30.400 då måste domaren ha magiska krafter." 00:17:30.400 --> 00:17:33.000 "Just det, Bryan, domaren har magiska krafter." 00:17:33.000 --> 00:17:35.000 "Du borde be om lite av dem." 00:17:35.000 --> 00:17:37.000 Då jag var uppe sent tänkte jag inte helt klart, 00:17:37.000 --> 00:17:39.000 och jag började skriva på det här yrkandet. 00:17:39.000 --> 00:17:42.000 Och jag hade en klient som var 14 år, en ung, fattig, svart pojke. 00:17:42.000 --> 00:17:44.000 Så jag började skriva det här yrkandet, 00:17:44.000 --> 00:17:46.000 överskriften var: "Yrkande att min fattiga, 00:17:46.000 --> 00:17:48.000 14 år gamla, svarta, manliga klient får lagföras 00:17:48.000 --> 00:17:50.820 som en privilegierad, vit 75-årig 00:17:50.820 --> 00:17:52.000 företagsledare." NOTE Paragraph 00:17:52.000 --> 00:17:57.000 (Applåder) NOTE Paragraph 00:17:57.000 --> 00:17:58.370 Och skrev i yrkandet 00:17:58.370 --> 00:18:02.000 att det begåtts tjänstefel i åklagar- systemet, hos polis och i rättsväsende. 00:18:02.000 --> 00:18:04.460 Det fanns en mening om att det saknas rättvisa i USA 00:18:04.460 --> 00:18:06.000 utan att allt var tjänstefel. 00:18:06.000 --> 00:18:09.000 Nästa morgon, när jag vaknade, undrade jag om jag drömt om detta yrkande. 00:18:09.000 --> 00:18:11.000 eller om jag faktiskt skrivit det? 00:18:11.000 --> 00:18:13.000 Och till min fasa hade jag inte bara skrivit det 00:18:13.000 --> 00:18:15.000 utan hade skickat det till domstolen. NOTE Paragraph 00:18:15.000 --> 00:18:19.320 (Applåder) NOTE Paragraph 00:18:19.320 --> 00:18:21.000 Några månader gick 00:18:21.000 --> 00:18:23.000 och jag hade i stort sett glömt bort det. 00:18:23.000 --> 00:18:25.000 Och slutligen bestämde jag 00:18:25.000 --> 00:18:27.650 att jag måste åka till domstolen och ta hand om detta fall. 00:18:27.650 --> 00:18:29.000 Så jag satte mig i bilen 00:18:29.000 --> 00:18:31.000 och jag kände mig överväldigad. 00:18:31.000 --> 00:18:33.000 Jag satt mig i bilen och åkte till domstolen. 00:18:33.000 --> 00:18:36.000 Och jag tänkte att det här kommer att bli så svårt, så smärtsamt. 00:18:36.000 --> 00:18:39.000 Och slutligen gick jag ur bilen och började gå upp mot domstolshuset. NOTE Paragraph 00:18:39.000 --> 00:18:41.000 När jag gick uppför trapporna i domstolshuset 00:18:41.000 --> 00:18:44.000 såg jag vaktmästaren, en äldre svart man. 00:18:44.000 --> 00:18:46.000 När den mannen såg mig kom han över till mig 00:18:46.000 --> 00:18:48.000 och frågade, "Vem är du?" 00:18:48.000 --> 00:18:51.000 Han sa, "Är du advokat?" Jag svarade, "Ja herrn." 00:18:51.000 --> 00:18:53.000 Och den här mannen kom fram till mig 00:18:53.000 --> 00:18:55.000 och han kramade mig. 00:18:55.000 --> 00:18:57.000 Och han viskade i mitt öra. 00:18:57.000 --> 00:18:59.000 Han sa, "Jag är så stolt över dig." 00:18:59.000 --> 00:19:01.000 Och jag måste säga, 00:19:01.000 --> 00:19:03.000 att det gav mig en energikick. 00:19:03.000 --> 00:19:05.000 Det väckte ett samband med något djupt inom mig 00:19:05.000 --> 00:19:07.000 om identitet, 00:19:07.000 --> 00:19:10.000 om varje människas kapacitet att bidra 00:19:10.000 --> 00:19:13.280 till ett samhälle, till att se på saker på ett hoppfullt sätt. NOTE Paragraph 00:19:13.280 --> 00:19:14.750 Nå jag gick in i rättssalen. 00:19:14.750 --> 00:19:16.690 Och direkt när jag kom in såg domaren mig. 00:19:16.690 --> 00:19:19.000 Han sa, "Mr. Stevenson, skrev du detta galna yrkande?" 00:19:19.000 --> 00:19:21.000 Jag svarade, "Ja". Vi började debattera. 00:19:21.000 --> 00:19:23.640 Och fler och fler människor kom in eftersom de var så upprörda. 00:19:23.640 --> 00:19:25.740 Jag hade skrivit så galna saker. 00:19:25.770 --> 00:19:27.000 Och poliser kom in 00:19:27.000 --> 00:19:29.000 och assisterande åklagare och sekreterare. 00:19:29.000 --> 00:19:31.000 Strax därefter var det fullt av människor 00:19:31.000 --> 00:19:33.000 som alla var arga över att vi pratade om ras, 00:19:33.000 --> 00:19:35.000 att vi pratade om fattigdom, 00:19:35.000 --> 00:19:37.000 att vi pratade om ojämlikhet. NOTE Paragraph 00:19:37.000 --> 00:19:40.000 Och i ögonvrån såg jag den här vaktmästaren gå fram och tillbaka. 00:19:40.000 --> 00:19:42.000 Han tittade in genom fönstret och hörde debatten. 00:19:42.000 --> 00:19:44.000 Han fortsatte gå fram och tillbaka. 00:19:44.000 --> 00:19:47.000 Slutligen kom denna äldre svarte man, med oro skriven över hela ansiktet, 00:19:47.000 --> 00:19:50.000 in i rättssalen och satte sig ner bakom mig, 00:19:50.000 --> 00:19:52.000 nästan vid advokatbordet. 00:19:52.000 --> 00:19:54.000 10 minuter tog vi en paus. 00:19:54.000 --> 00:19:57.000 Och det var under den här pausen som en vicesheriff 00:19:57.000 --> 00:19:59.000 tog illa upp att vaktmästaren var i rättssalen. 00:19:59.000 --> 00:20:01.000 Vicesheriffen sprang över till vaktmästaren. 00:20:01.000 --> 00:20:04.000 Han sa, "Jimmy, vad gör du i den här rättssalen?" 00:20:04.000 --> 00:20:06.000 Och den här äldre svarte mannen reste sig 00:20:06.000 --> 00:20:08.000 och tittade på vicesheriffen och på mig 00:20:08.000 --> 00:20:11.000 och så sa han; "Jag kom in den här rättssalen 00:20:11.000 --> 00:20:13.000 för att säga till den här unge mannen, 00:20:13.000 --> 00:20:16.000 att komma ihåg vad han kämpar för, att hålla ut. NOTE Paragraph 00:20:16.000 --> 00:20:18.000 Jag har kommit till TED 00:20:18.000 --> 00:20:20.000 eftersom jag tror att många av er förstår 00:20:20.000 --> 00:20:22.000 att även om universums moraliska kurva är lång, 00:20:22.000 --> 00:20:24.000 så böjer den sig ständigt närmare rättvisa. 00:20:24.000 --> 00:20:27.000 Att vi inte kan anses vara fullt utvecklade mänskliga varelser 00:20:27.000 --> 00:20:30.000 förrän vi bryr oss om mänskliga rättigheter och grundläggande värdighet. 00:20:30.000 --> 00:20:32.000 Att allas vår överlevnad 00:20:32.000 --> 00:20:34.000 hänger på att alla överlever. 00:20:34.000 --> 00:20:36.000 Att våra visioner om teknologi och design 00:20:36.000 --> 00:20:38.000 och underhållning och kreativitet 00:20:38.000 --> 00:20:40.000 måste kopplas samman med visioner 00:20:40.000 --> 00:20:43.000 om humanism, medkänsla och rättvisa. 00:20:43.000 --> 00:20:45.000 Och mer än något annat har jag kommit 00:20:45.000 --> 00:20:47.000 för er som delar detta 00:20:47.000 --> 00:20:49.000 helt enkelt för att säga 00:20:49.000 --> 00:20:51.000 att komma ihåg vad ni kämpar för, att hålla ut. NOTE Paragraph 00:20:51.000 --> 00:20:53.000 Tack så väldigt mycket. NOTE Paragraph 00:20:53.000 --> 00:21:14.000 (Applåder) NOTE Paragraph 00:21:14.000 --> 00:21:16.000 Chris Anderson: Du hörde och såg 00:21:16.000 --> 00:21:19.000 en uppenbar önskan hos den här publiken, den här sammanslutningen 00:21:19.000 --> 00:21:22.000 att hjälpa dig på vägen och att göra någonting vad gäller den här frågan. 00:21:22.000 --> 00:21:24.000 Förutom att donera pengar, 00:21:24.000 --> 00:21:27.000 vad mer skulle vi kunna göra? NOTE Paragraph 00:21:27.000 --> 00:21:29.000 BS: Ja, det finns möjligheter överallt runtomkring oss. 00:21:29.000 --> 00:21:31.000 Om du till exempel bor i Kalifornien 00:21:31.000 --> 00:21:33.000 så kommer det en folkomröstning nu i vår 00:21:33.000 --> 00:21:35.000 som syftar till att göra ett försök att 00:21:35.000 --> 00:21:38.000 omdirigera en del av de pengar vi lägger på straff. 00:21:38.000 --> 00:21:40.000 Här i Kalifornien kommer vi 00:21:40.000 --> 00:21:42.000 till exempel att lägga 7 miljarder kr 00:21:42.000 --> 00:21:44.000 på dödsstraffet de närmaste fem åren - 00:21:44.000 --> 00:21:47.000 en miljard dollar. 00:21:47.000 --> 00:21:49.000 Och ändå, så slutar 46 procent av alla mordfall 00:21:49.000 --> 00:21:51.000 utan någon arrestering. 00:21:51.000 --> 00:21:53.000 56 procent av alla våldtäktsfall når inget avslut. 00:21:53.000 --> 00:21:55.000 Så nu finns det en möjlighet att förändra detta. 00:21:55.000 --> 00:21:57.000 Denna folkomröstning vill att de här pengarna 00:21:57.000 --> 00:22:00.000 går till lagförande och säkerhet. 00:22:00.000 --> 00:22:02.000 Jag tror att denna möjlighet finns överallt. NOTE Paragraph 00:22:02.000 --> 00:22:04.000 CA: Det har varit en enorma nedgång 00:22:04.000 --> 00:22:07.000 i antalet brott i Amerika de senaste tre decennierna. 00:22:07.000 --> 00:22:10.000 Och en del av hur det här presenteras 00:22:10.000 --> 00:22:13.000 är ibland att det handlar om att man ökat antalet fängelsedomar. 00:22:13.000 --> 00:22:15.000 Vad skulle du säga till någon som tror det är så? NOTE Paragraph 00:22:15.000 --> 00:22:17.000 BS: Ja, antalet våldsamma brott 00:22:17.000 --> 00:22:19.000 har legat ganska stabilt. 00:22:19.000 --> 00:22:21.000 Den stora ökningen i massinlåsningar i det här landet 00:22:21.000 --> 00:22:24.000 skedde inte på grund av en ökning av våldsamma brott. 00:22:24.000 --> 00:22:26.000 Det var den missriktade kampen mot droger. 00:22:26.000 --> 00:22:28.000 Det är där denna dramatiska ökning kommer ifrån 00:22:28.000 --> 00:22:31.000 i vår fängelsepopulation. 00:22:31.000 --> 00:22:34.000 Och vi gick för långt i våra idéer om straff. 00:22:34.000 --> 00:22:36.000 Och då fick vi Three strikes-lagar 00:22:36.000 --> 00:22:38.000 som dömer människor till livstids fängelse 00:22:38.000 --> 00:22:40.850 för att de stulit en cykel, för mindre egendomsbrott, 00:22:40.850 --> 00:22:43.290 istället för att se till att de ger tillbaka vad de stulit 00:22:43.290 --> 00:22:45.000 till de människor som de bestal. 00:22:45.000 --> 00:22:47.000 Vi måste göra mer för att hjälpa brottsoffer, 00:22:47.000 --> 00:22:49.000 inte mindre. 00:22:49.000 --> 00:22:51.000 Och jag tror inte att sättet vi ser på straff idag 00:22:51.000 --> 00:22:53.000 gör någon nytta för någon. 00:22:53.000 --> 00:22:55.000 Och jag tror att det är det vi måste förändra. NOTE Paragraph 00:22:55.000 --> 00:22:57.000 (Applåder) NOTE Paragraph 00:22:57.000 --> 00:23:00.000 CA: Bryan, du har lyckats röra vid viktiga strängar här. 00:23:00.000 --> 00:23:02.000 Du är en inspirerande person. 00:23:02.000 --> 00:23:04.000 Tack så mycket för att du kom till TED. Tack. NOTE Paragraph 00:23:04.000 --> 00:23:19.000 (Applåder)